INRIKES • Riksdagen röstade under onsdagen igenom en grundlagsändring som kriminaliserar ”utlandsspioneri” som ett yttrandefrihetsbrott. Ändringen innebär att det blir straffbart att offentligt granska negativa aspekter av Sveriges internationella relationer.

Under onsdagen röstade riksdagen ja till en grundlagsändring som innebär att det blir förbjudet att lämna uppgifter som kan ”skada Sveriges förhållanden till andra stater eller organisationer”, skriver SVT.

De nya brotten utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete införs i brottsbalken såsom tryck- och yttrandefrihetsbrott – med andra ord samma typ av brott som ”hets mot folkgrupp”.

Grundlagsändringen innebär att vissa journalistiska granskningar och publiceringar nu kan bli brottsliga, exempelvis sådana som handlar om Sveriges relation till andra länder eller globalistiska organisationer som Nato och EU.

Grundlagsändringar måste beslutas av två riksdagar med ett riksdagsval emellan så att folket får möjlighet att rösta bort politiker som vill ändra grundlagen. Men som brukligt genomförde politikerna första omröstningen strax innan valet och lyfte sedan inte frågan under valrörelsen. Inte heller media har rapporterat om den omfattande inskränkningen av yttrandefriheten i någon utsträckning för än efter valet.

Utlandsspioneri kommer att ge fängelse i högst fyra år, grovt utlandsspioneri fängelse i lägst två och högst åtta år och röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete ger böter eller fängelse i högst ett år.

Endast Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade nej till förslaget.

Inte enda grundlagsändringen i höst

Förutom inskränkningen av yttrande- och tryckfriheten ligger ytterligare en inskränkning av grundlagen ”vilande”, som riksdagen förväntas rösta om under hösten. Detta gäller en inskränkning av mötesfriheten, som riksdagen röstade ja till första gången i april.

Enligt förslagen ska grupper och organisationer som ”begår eller understödjer terrorism” kunna nekas demonstrationstillstånd. Även om lagändringen i första hand uppfattas som en eftergift till Turkiet som beklagat sig över att kurdiska terrorgrupper fritt får demonstrera i Sverige menar kritiker att den kan användas mot politisk opposition.