DEMOKRATUR. I flera länder tittar regeringarna på möjligheter att återta hela makten över informationsspridning. Sveriges regering har antagit en handlingsplan för att skydda ”det fria ordet”, det vill säga det regeringsvänliga ordet.

I Storbritannien föreslås att ”nättroll” inte ska få ställa upp som valbara politiker. Kritik mot politiker och journalister klassas som hat och föremål för kriminell förundersökning. Politisk satir föreslås bli klassat som falska nyheter med strafföreläggande. Demokraturerna utvecklas alltmer till diktatur.

Juridiska instrument som den nya personuppgiftslagen, lagen om hets mot folkgrupp och bekämpning av hat & hot mot journalister och politiker samt av falska nyheter beskrivs av politiker och massmedierna som sätt att skydda individen mot brott och otillbörlig påverkan. Men det fungerar tvärtom. Alla komponenter samverkar för att kväsa opposition och tysta regeringskritiker för att skydda makten och dess politik.

Flera regeringar och analytiker runt om i Europa uttrycker allt större oro för att demokratin är hotat av ”mörka krafter”. Att demokratin är på väg att utraderas, är många överens om. Däremot är det stor skillnad på vilka som pekas ut som de ”mörka krafter” som raserar demokratin i Europa. Är det Ryssland, medborgarna i EU-staterna, eller regeringarna själva som utgör hotet?

Något som allt mer diskuteras är problemet med de sociala plattformarna och internet. Massmedier och politiker talar allt oftare om vida förekommande hat och hot som sprids på internet, och att detta är en demokratifara. Det är i dessa fall alltså medborgarna som utgör hotet mot demokratin.

En viktig orsak till att regeringar i flera länder, däribland Sverige och Storbritannien, vill ta krafttag mot så kallat hat och hot på nätet, är att de regimvänliga massmedierna inte längre har oligopol på att förmedla samhällsinformation till medborgarna. Under flera års tid har de etablerade medierna tappat mark och förtroende hos mediekonsumenterna som i allt större omfattning själva delar och förmedlar nyheter och samhällsinformation, bland annat på Facebook och andra sociala plattformar.

Det brittiska underhusets rapport om desinformation och falska nyheter, publicerad 24 juli i år anger den fria informationsspridningen som problemet för demokratin och kräver hårdare styrning av internet. En av slutsatserna i rapporten är att människor ”i allt högre grad får reda på vad som händer i landet, i lokalsamhället och i världen genom sociala medier snarare än genom traditionella former av massmedier som tv, tryckta medier eller radion. Människor litar mer på information de får genom sociala medier eftersom de litar på sina vänner och sin familj.”

Det vill regeringarna ändra på. Det hotar nämligen maktens ställning om människor litar mer på varandras information än på de sanktionerade plattformar som förmedlar maktens information till folket.

Bekämpning av hat & hot & falska nyheter

I juli 2017 antog Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke en handlingsplan för att skydda journalister mot hat och trakasserier, vilket anses utgöra ett växande problem. Samtidigt som debatten om hat & hot mot journalister och politiker blossade upp på allvar, skedde detsamma med debatten om falska nyheter. Regeringarnas krafttag mot dessa olika samhällsfenomen är delar i samma krig mot medborgarnas sinnen. Men mer om delen falska nyheter senare.

— Det är […] enormt upprörande och helt oacceptabelt. Konsekvenserna kan bli oerhört allvarliga om journalister väljer att sluta med sitt yrke på grund av hot. Journalisterna vaktar och värnar demokratin, därför måste vi vakta och värna dem, sade Kuhnke till Dagens Media om hat&hot mot journalister.

Man kan bli lätt rörd av Kuhnkes omsorger om väktarna av det fria ordet som ska värna om demokratin och granska makten, för det är få andra politiker och tjänstemän som vill bli granskade av grävande journalister. Ett alternativt sätt att se på saken är att Kuhnke vill värna om regeringens språkrör, det vill säga de journalister som förmedlar propaganda för den politik som regeringen bedriver. Inget företag vill stå utan marknadsförare, ingen regering utan förkunnare av den politik som den bedriver. När invånarna ifrågasätter det som makten säger om samhället och invånarnas personliga kontaktnät lyssnar på kritiken, är det svårare för makten att bedra medborgarna med skönmålande lögner.

Innan Internet blev tillgängligt för en majoritet av hushållen hade nyhetsbolagen inklusive public service oligopol på propagandaspridning och nyhetsförmedling. Det oligopolet har naggats rejält. Folket delar vilka nyheter de vill, och de är ofta inte inhämtade från kontrollinstanser som TT eller public service. Den nya situationen med sociala plattformar som Facebook och Twitter är att myndigheter, partier och journalister sprider sina budskap även via de plattformarna för att nå ut till fler människor när de tryckta publikationerna håller på att försvinna och även mediebolagens egna nätsidor tappar besökare. Dessa plattformar är utmärkta även för nyhetskonsumenter som vill ifrågasätta en politikers uttalanden eller beslut, påvisa falska nyheter hos mediebolag eller kritisera dålig nyhetsrapportering.

Tidigare var nyhetskonsumenter tvungna att ringa eller skriva insändare till mediebolagens klagomurar eller till politikernas sekretariat med följd att på sin höjd sekreteraren eller i bästa fall den adresserade politikern fick emotta kommentarerna. Idag kan vem som helst läsa den kritik som nyhetskonsumenten riktar mot en politiker eller journalist, direkt på Twitter. Det som regeringen kallar hat och hot är oftast bara kritik mot en vinklad nyhet eller ett politiskt beslut. Kritik som berörda parter ogärna ser ska spridas till andra.

Feministiskt initiativs grundare Gudrun Schyman läser enligt vad Nordfront erfar inte alls kommentarer på sina egna inlägg på sociala medier. Istället ska hennes sociala konton skötas av trogna medhjälpare. Skälet kan vara att hon inte vill utsätta sig för hat&hot från kritiska läsare. Oavsett skälet är hon bara intresserad av envägskommunikation och vill inte ha en dialog med sina läsare, vilket är typiskt för dagens ”representativa politiker” som mest representerar sig själva och det egna systemet. Många journalister och några politiker, framför allt på regional och kommunal nivå, spärrar helt sonika kritiska följare från att läsa och kommentera deras inlägg.

Censuren har bara börjat

För att stävja att medborgare i stora skaror börjar tänka kritiskt om våra nyhetsförmedlare eller om politikerna finns flera vägar att gå. Ett sätt är att filtrera åsiktsyttringar för att censurera obekväma åsikter. Flera sådana åtgärder har införts. Bonniers och regeringen har samverkat för att utöva valpåverkan, valfusk, inför stundande val genom att se till att exempelvis — men långt ifrån enbart — Nordiska motståndsrörelsen och dess medlemmar ska hindras från att dela information även av den mest alldagliga natur, på sociala plattformar. Nyligen stängdes exempelvis Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindbergs Twitterkonto av utan förklaring, och Motståndsrörelsens valsida på internet går inte att länka till i sociala medier, i ett klart fall av censur och valpåverkan. EU-kommissionen ville i juni införa tvång för sociala medier att installera filter som automatiskt skulle ta bort hat & hot och falska nyheter från användarnas inlägg. Det förslaget röstades ned av parlamentet. Man kan vänta att nya liknande förslag kommer att läggas på bordet, tills kommissionen har drivit igenom sin vilja.

”Hatbrott” prioriteras

I Storbritannien har man kommit lite längre än Sverige i planeringen för att hindra folket att uttrycka kritik mot politiker och journalistiskt arbete. Precis som i Sverige finns i Storbritannien särskilda hatbekämpningsenheter inom polisen, men där tilldelas de mycket mer resurser i form av betydligt personaltätare avdelningar. I båda länder är åsikts- och hatbrott prioriterade, vilket innebär att om det kommer in en anmälan om hatbrott får de ärendena förtur framför riktiga brott i form av kränkningar mot människor, exempelvis våldtäkter eller rån, om de inte dessutom har en hatbrottskomponent riktad mot en så kallad minoritet. Den ”minoriteten” kan utgöras av en majoritet som till exempel gruppen ”invandrare” i London eller i Malmö där invandrarna är i majoritet.

”Nättroll” ska förbjudas arbeta politiskt

Så kallade nättroll som på internet uttrycker hat & hot mot politiska kandidater eller kampanjarbetare kan i Storbritannien komma att förbjudas att ställa upp som valbara politiker. Allvarliga hot leder redan till fängelse, men förslaget ska gälla alla former av upplevt hat&hot. En parlamentsrapport från förra året belyste ”sociala mediers signifikans” för hat & hot mot politiker som ställde upp i 2017 års allmänna val i Storbritannien. Chloe Smith som är konstitutionsminister trots att Storbritannien inte har någon konstitution säger att hat & hot gör att ”begåvade människor” avstår från att ställa upp i allmänna val. Hon säger nu också att de åtgärder som utreds skulle ”skydda väljarna, kandidater och valarbetare så att de kan göra sina val vid valurnorna eller ställa upp i offentlig tjänst utan rädsla för att drabbas av desinformation eller skymfer”, det vill säga hat&hot. Hur länge ett förbud mot politiskt deltagande som ska gälla för hatare & hotare, är också föremål för utredningen, säger en talesman för kabinettet. Man vill också ”förenkla” de ”invecklade” vallagarna för att det ska bli tydligt när väljare skräms från att rösta.

Förslaget innebär en utvidgning av dagens regler. Redan nu får exempelvis personer som suttit i fängelse i mer än ett år inte ställa upp i val. Det innebär att en politiskt aktiv person som den nyligen fängslade Tommy Robinson är bannlyst från parlamentet. För att ha filmat utanför en rättegång vid ett åtal mot rasfrämlingar som systematiskt utnyttjat ett mycket stort antal vita flickor i sextrafficking, fick Robinson nyligen 13 månaders fängelse som straff, i praktiken för ohörsamhet mot verksamhetsförbud som medborgarjournalist. Efter alla folkliga protester mot fängelsestraffet är Robinson nu släppt utanför fängelsemurarna mot borgen, men han är likväl dömd till 13 månaders fängelsestraff.

Definitionen av hat & hot vidgas till att numera också bestå av kritik mot personers politiska agerande eller ställningstagande i sakfrågor. Precis som sakfrågor i Sverige har blivit föremål för demokratidebatten där alla åsikter som går emot regeringens viktigaste frågor numera kallas demokratifientliga, oavsett om det gäller homoäktenskap eller fri abort, utvidgas hat&hot till att omfatta alla eller vilka som helst former av kritik. Politiker både i Storbritannien och i Sverige kallar ofta kritik mot förd realpolitik eller mot politiska avsikter för ”nättrollande”.

Avvikande åsikter klassas som hat&hot

Sven Longshanks på den kristna engelska nätradiokanalen Radio Aryan säger att genom att förbjuda ”troll” att ställa upp i val, skär man bort kritiker mot det rådande systemet och ser till att bara redan regerings- eller systemvänliga politiker kan väljas in för ”demokratiskt folkstyre”.

— När en feministisk politiker skriver något löjligt på sin Twittersida och en alternativ politiker kritiserar det hon skrivit, använder hon kommentaren där hon har blivit kritiserad och säger att hon har blivit trollad, och kan därmed få den alternativa politikern att bli bannlyst från att ställa upp i politiska val, säger Longshanks.

Den som tycker att detta låter överdrivet kan betänka att polisen redan gör hembesök hos personer som uttrycker så kallat hat & hot på internet, och att aktivister, som den i Sverige myndighetsfinansierade kriminelle före detta polisen, numera Näthatsgranskaren Tomas Åberg systematiskt riktar polisanmälningar mot individer från svaga samhällsgrupper för hat&hot som kan leda till fällande domar om hets mot folkgrupp.

— För ett tag sedan dök polisen upp vid en äldre konservativ dams dörr, berättar Longshanks. Polisen sade att hon hade hotat en feministisk pro-EU-politiker. Det enda damen hade uttryckt var att politikerns politik utgjorde ett förräderi mot väljarkåren och att hon borde åtalas för förräderi enligt lagen.

Uttryckande av denna åsikt om politikerns politik räckte för att damen skulle bli anklagad för hat & hot och få polisen bussad på sig, för enligt dem hade damen hotat politikern genom sin kommentar, trots att hon bara hade velat se andra politiker och professionella åklagare sköta ärendet politiskt och juridiskt.

GDPR är ett censurinstrument

I maj klubbades den utökade personskyddslagen GDPR igenom i Europa, en lag som de facto är tänkt att hindra icke avtalsenlig publicering av identifierbara personer på nätet eller upphovsrättsskyddat material, eller material som liknar upphovsrättsskyddat material. En effekt av detta är att internetanvändare som inte är konstnärer eller journalister inte får blanda bilder hämtade från internet för att skapa så kallade memer, vilka ofta framställs i form av politiskt satir. Detta har till och med anställda på Sveriges Radio bekymrats över, som annars oftast är mycket villiga att vara makten till lags.

Ovan nämnda Chloe Smith, den falska konstitutionsministern i Storbritannien, vill förstärka denna del av GDPR:s effekter genom att införa en lag där politiska budskap på internet tydligt måste ange vem som har betalat för budskapet. Detta är ytterligare ett led för att stoppa falska nyheter och hat & hot på nätet. Enligt brittiska Daily Mail hoppas regeringen att detta kommer att öka transparensen och minska oron för att folket ska utsättas för falska nyheter och främmande inblandning, ”särskilt från Ryssland”, som man säger, i val över hela världen.

Organisationer som struntar i att deklarera vilka kopplingar de har till digitala kampanjer — det gäller även sådana saker som en kommentar på Twitter — ska kunna drabbas av höga bötesbelopp, för att möta ”hotet mot demokratin”.

— Även om man bara skriver kommentarer som är kritiska mot de etablerade politikerna ska man bli förbjuden att ställa upp som politiker; och om man länkar till en digital kampanj, till exempel till The Daily Stormer som uppmuntrar till en Twitterkampanj för att kritisera vissa politikers arbete, kan man komma att straffas med höga böter för att ha spridit falska nyheter och hat och hot på nätet, säger Longshanks.

— Eftersom inte alla väljare idag får samma information av massmedierna, röstar de baserat på information de hämtar även från andra håll. Detta kallar regeringen för ett hot mot demokratin. De vill rikta informationen så att folket röstar i en och samma riktning, säger Sven Longshanks.

Falska nyheter ska betraktas som hatbrott

Smiths förslag är ett svar på att politiker i Storbritannien har varnat för en ”demokratisk kris” orsakad av missbruk av personuppgifter för att skicka riktade meddelanden till väljare och för att missbruka sociala medier för att sprida ”lögner”.

Att Barack Obama i USA och Brexit-kampanjare i Storbritannien av Facebook köpte och använde information om enskilda användare och deras kontaktnät på sociala medier för att rikta valpropaganda till dem, är inget som konstitutionsministern ens nämner som ett problem. Att alternativa politiker eller hatare & hotare ska göra detsamma, är däremot ett akut problem som måste åtgärdas.

Här kommer även GDPR-lagen väl tillhands. Falska nyheter föreslås nämligen förbjudas och bli klassade som hatbrott. Politisk satir i form av en bild- eller videomem blir lätt både brott mot upphovsrätt och en ”falsk nyhet” som dessutom uttrycker ”hat & hot” om den till exempel kritiserar EU, premiärminister Theresa May, eller en feministisk, judisk eller svart politiker. Det kommer följaktligen också att räcka med att memen förespråkar nationalism eller ett återvändande till en mer nationalstatlig politik, eftersom sådant redan i flera uppmärksammade fall betraktas som odemokratiskt och hatiskt.

Demokratin försvinner, om den någonsin fanns

Demokratin finns inte längre, om den någonsin fanns mer än som retorik. I vilket fall är det tydligt i dessa tider när folket självt har stora möjligheter att sprida sina politiska åsikter.

De allt fler och allt mer snåriga och godtyckliga juridiska instrumenten av vilka några är föremål för denna artikel, är försök att skapa ett allomfattande skydd mot medborgarnas ogillande och demokratiska vilja att omforma politiken. Däri ligger ”hotet mot demokratin” som makten ser det.

Vid Lunds universitet arbetar framtidsforskaren och professorn Per Ödling. Han är en framtidsforskare som direkt spelar dagens system i händerna. Nyligen slog han larm om att demokratin håller på att försvinna från Sverige. Men de främsta skälen han anger är inte statsvetenskapliga, utan politiska: de tydligaste tecknen på att vi går mot denna utveckling är Sverigedemokraternas opinions- och valframgångar, påstår Ödling. Hur skadliga Sverigedemokraterna än är för Sverige, ignorerar Ödling det faktum att partiet har växt underifrån genom demokratiskt stöd från väljarkåren, vilket har försökt stoppas av den tidigare makteliten.

Ödling och hans medhjälpare skapade år 2014 en algoritm som kunde spå den politiska framtiden. Den förutspådde att britterna skulle lämna EU och att en fascist [sic] skulle vinna presidentvalet i USA. Ödling hävdar att hans forskargrupp inte själva trodde på algoritmens spådomar men säger nu att man hade fel och algoritmen rätt. Det brittiska folket röstade för ett EU-utträde och Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet 2016 bekräftar även den andra förutsägelsen, hävdar Ödling.

— Modellerna hade rätt och vi hade fel. Det är först efter att Trump blev vald som vi tror på vårt eget modellarbete. Innan dess ville vi inte tro, berättar Ödling för den judiska tidningen Sydsvenskan.

Detta visar på en allvarlig brist i Ödlings metodologi. Istället för att processa data som förutsäger händelseförlopp, färgar han ingångs- och utgångsvärdena med värderande epitet: Ett demokratiskt valt parti som Sverigedemokraterna innebär ett hot mot demokratin eftersom partiet utmanar andra partier om en regeringspost,vilket ”forskaren” Ödling inte vill. Trump är ett hot mot demokratin eftersom Ödling väljer att färga Trump med det svepande skällsordet ”fascist”, och eftersom Ödling hade velat ha en annan valutgång i amerikanska presidentvalet.

Brexit är ett hot mot demokratin eftersom varken EU, storbankerna eller den brittiska regeringen vill lämna EU och därför måste kompensera sig för folkets vilja genom ökade avgifter, skapade kryphål i avtalsskrivningar, med mera. Den typen av politisk aktivism inom universitetet skulle ha bannlysts på ett rättskaffens universitet, men den är exakt den forskning en diktatur eller en demokratur vill ha för att främja den sittande makten.

”Sverigedemokraterna har de dummaste väljarna”

Skulden för denna ”odemokratiska” utveckling med Sverigedemokraternas och Trumps framgångar lägger Ödling, precis som det brittiska underhuset, på sociala medier dominerade av nättroll och datorbotar, och på att väljarna är dumma och okunniga. Det är även samma hänvisningar som Storbritanniens ”konstitutionsminister” gör.

Ödlings algoritmekvation är konstruerad så att man har multiplicerat människors oro för framtiden med deras ”okunskap”. Oron och okunskapen har alltså kvantifierats av forskarna för att förvandla dessa känslor till mätbara värden. Genom denna process har Ödling och hans team kommit fram till att SD kommer att få cirka 25 procents väljarstöd i höstens val. Den typiske SD-väljaren är enligt Ödling orolig men på grund av okunskap vet han eller hon inte varför och skyller därför alla problem på invandrarna. Sydsvenskan förmedlar inte vad ”okunskap” är i Ödlings modell, men ett vanligt sätt är att betrakta maktens narrativ som ”kunskap” vare sig detta narrativ berättar sanningar eller lögner.

Följaktligen är en svensk som känner till att judarnas påstående om att Tyskland gasade ihjäl sex miljoner judar i mordgaskammare under andra världskriget ”okunnig”, medan hon är ”kunnig” om hon skriver under på lögnen om den ”förintelsen”. Hon är ”okunnig” om hon upplever den tilltagande otryggheten i Sverige, tror på nationalekonomen Tino Sanandajis statistik eller på uppstickarpartiernas beskrivning av Sverige som ett allt mer otryggt land med kraftigt ökat invandrarvåld, men ”kunnig” om hon tror på Magnus Betnérs och Malena Ernmans lögn ”Sverige har aldrig varit tryggare”. Är man orolig för landets tillstånd, beror det enligt Ödling, regeringen och massmedierna på okunskap. Eftersom oron bygger på okunskap, är den med Ödlings ord ”diffus”, då det inte finns någon realitet att hänga upp oron på.

— Om man är orolig och inte vet varför något känns fel, så söker man och griper gärna efter lätta lösningar. I Sverige är det ”invandrarnas fel”, säger Ödling om Sverigedemokraterna, som om inte sverigedemokrater lika tydligt som många andra kan veta varför saker ”känns fel”.

Ödling anser att det finns ett statistiskt samband mellan sådan diffus oro och okunskap som kännetecknar SD-väljare och att rösta ”längst ut på kanten på den politiska skalan”, och menar därmed ”högerkanten” som han tror att Sverigedemokraterna tillhör, trots att Jimmie Åkesson själv har givit partiet en centrerad position på den gamla höger-vänsterskalan.

Vidare menar Ödling att etablissemanget nu bara har maximalt två mandatperioder på sig för att stoppa denna utveckling — annars kan det bli ”som i Ungern”, vilket Ödling anser skulle vara förkastligt. Mats Dagerlind på Samhällsnytt påpelar att Ödling därför vill ha en hårdare censur av sociala medier där dessa plattformars ägare ska tvingas ta bort material som enligt forskargruppens synsätt vilseleder väljarna.

Detta är exakt vad den judiska koncernen Bonnier och regeringarna i både Sverige och Storbritannien också vill och med framgång har börjat genomdriva.

— Stora delar av väljarkåren utsätts för sociala media som driver på panikkänslan, säger Ödling.

Notera att användarna av sociala medier inte använder dem utan ”utsätts” för dem.

Dagerlinds kommentar till det är att ”i Sverige är det enligt Ödling SD-väljarna som är allra dummast och okunnigast och som därför i störst utsträckning blivit offer för politisk manipulation av aktörer som vill störta den svenska demokratin genom att underblåsa motsättningar och sänka folks förtroende för vårt demokratiska samhällsskick”.

Detta är en typisk hållning hos makten, att anse att ökade motsättningar innebär mindre ”demokrati”, när det egentligen är tvärt om: ju fler som ifrågasätter den rådande makten, desto mer utövas demokrati. Demokrati betyder som bekant inte ”samsyn”, men det är vad demokraturen kräver.

Håkan Juholt vet bättre

Någon som bättre än professor Ödling förstår dessa saker är Socialdemokraternas förre partiledare Håkan Juholt. Medan Ödling anser att hotet mot demokratin kommer från folket, inser Juholt att det är makteliten som avvecklar demokratin. Juholt har blivit smått berömd för att sedan han petades från reellt partiinflytande och förpassats till Island där han nu agerar Sveriges ambassadör — och för övrigt tar sitt jobb på stort allvar — i en intervju till judiska Svenska Dagbladet sade:

— Jag tror inte att hotet [om en diktatur i Sverige] är en diktatur med rullande stridsvagnar på Sergels torg, utan ett expertstyre där vi inte låter landet styras av medborgarnas värderingar. Demokratin glider oss ur händerna. Färre vill bli folkvalda, partierna tonar ned ideologin. Det är så in i helvete sorgligt. Jag är ledsen att säga det, men jag är 100 procent säker. Vi håller på att avveckla demokratin, sade Juholt, för vilket han förlöjligades av sitt eget parti hemma i Sverige.

Det var för att Juholt hade insikter som dessa som den judiska pressen med Bonnierkoncernen i spetsen startade ett drev mot honom med småsaker som svepskäl för att få honom avsatt, vilket de mest äregiriga partimedlemmarna i Socialdemokraterna gärna bistod Bonnier med. Den judiska makten behöver dummare och lydigare nickedockor som inte ifrågasätter agendan. De trodde sig ha hittat en perfekt lösning i Stefan Löfven, som dock har visat sig vara alltför dum för att längre kunna upprätthålla en fasad av en duglig regeringsledare och därför kommer att bytas ut mot en mer ärtig.

Lösningen på det som i statsvetenskapliga sammanhang kallas det ”demokratiska underskottet” i landet kommer med nödvändighet att bli en folkets lösning. Om inte, kommer det demokratiska underskottet att kraftigt förvärras och leda till den diktatur som Juholt med 100 procents visshet har förutspått.

Källor:
Så ska hot och hat mot journalister motverkas
Hoten mot journalister tillåts fortsätta — vem tar ansvaret för det?
Online trolls may be barred from being MP or councillor
War on the web trolls: Government pledges to crackdown on social media abuse… while political adverts will be forced to declare who has funded them in No 10 crackdown on lawless new world of online democracy
Fake news ’crowding out’ real news, MPs say
Disinformation and ‘fake news’: Interim Report (.pdf)
The Daily Nationalist: 2nd Death Related to National Action Arrests (ljudfil)
Då försvinner demokratin från Sverige
Forskare i Lund: Trump en odemokratiskt tillsatt fascist och svensk demokrati försvinner med SD
Ta Håkan Juholts varningar på allvar


  • Publicerad:
    2018-08-07 16:00