INRIKES • Det första halvårets rekordlåga barnafödande trumfar till och med fjolårets bottennotering. Stora kommuner är särskilt drabbade. Men om antalet födslar i olika folkgrupper tiger rapporten.

Statistiska centralbyrån (SCB) låter meddela att om man klumpar ihop antalet barn födda inom samtliga i Sverige sig uppehållandes etniska grupper under årets sex månader får man siffran 51 600 barn. Informationen om fördelningen av dessa mellan olika folkgrupper är däremot mörkad.

Noteringen är den lägsta sedan 2003. Som en jämförelse kan nämnas att det förra året, som i sig slog rekord i lågt barnafödande med den lägsta noteringen sedan 2005 för årets första kvartal, ändå föddes 3000 fler barn under det första halvåret än vad som fötts i år. Det innebär en minskning med 5,5 procent på ett år.

Vad utvecklingen under de senaste 20 åren beträffar, så framhåller Ann-Marie Persson, befolkningsstatistiker på SCB, i ett pressmeddelande att Sveriges folkmängd sedan 2003 ju faktiskt har ökat.

Inte sedan 2003 har det fötts färre barn under årets första sex månader, och då var den totala folkmängden nästan 1,6 miljoner invånare mindre än i dag.

SCB:s statistik visar vidare att 48 av Sveriges 290 kommuner i år har den lägsta siffran under innevarande millennium för antalet barn födda under första halvåret.

Persson betonar i pressmeddelandet att stora kommuner i år är särskilt drabbade av födslobrist, medan endast en kommun avviker från det gängse mönstret och uppvisar en uppgång jämfört med fjolåret.

Barnafödandet minskar i nio av landets tio största kommuner. Bara i Örebro syns en ökning jämfört med i fjol, men den är marginell, 0,2 procent. Tittar vi på de 20 största kommunerna minskar barnafödandet i 15 av dessa.