MILITANT GLOBALISM Washington kan efter valet 2024 komma att ”distansera sig” från Europa och Ukraina-konflikten, varnar en uppenbart oroad Boris Pistorius i en intervju för tysk press.

Europeiska NATO-medlemmar kan få svårigheter att stödja Ukraina i landets konflikt med Ryssland efter det amerikanska valet 2024, befarar Tysklands försvarsminister Boris Pistorius.

I en intervju för Welt am Sonntag publicerad på lördagen framhåller ministern att Washingtons bistånd till det krigsdrabbade landet med stor sannolikhet kommer att minska oavsett valresultaten. Han hänvisar härvid till att USA kommer att behöva ägna mer uppmärksamhet åt den indo-Stillahavsregionen efter 2024 – även om en ”pro-europeisk” president vinner valet. Samtidigt flaggar han för det ”skräckscenario” som enligt honom bland annat kan innebära ett definitivt slut för västvärldens stöd till Kiev:

— Om det värsta scenariot skulle förkroppsligas och en amerikansk president, som har tagit avstånd från Europa och Nato, flyttar in i Vita huset – då kommer vi att stå inför utmaningar som för närvarande är ofattbara, förklarar han och tillägger att Europa under sådana omständigheter kommer att behöva ”kompensera för minskat amerikanskt engagemang” för försvaret av militärblocket – och det ”utöver vad vi redan gör idag”.

Hur skulle den tyska armén klara sin försörjning?

Pistorius betonar samtidigt att Tysklands egna försvarsproblem på intet sätt kommer att vara lösta när detta scenario eventuellt utspelar sig. De försörjnings- och finansieringsproblem, som den tyska armén har ställts inför i åratal kommer med all säkerhet inte kunna lösas före 2030, fastslår ministern. Han konstaterar även att arméns lager är begränsade och avböjer sorgsen att i nuläget utlova fler tysktillverkade stridsvagnar till Ukraina.

Ministern undviker i intervjun konsekvent att specificera vilken amerikansk presidentkandidat han har i åtanke angående det värsta scenariot. Flera potentiella republikanska kandidater – inklusive den tidigare presidenten Donald Trump – har utställt tvivel rörande det fortsatta amerikanskt stödet till Ukrainas nuvarande regim, vilket har väckt oro i Kiev.

I mars tillkännagav Trump att om han blir omvald bör Kiev förvänta sig att ”det kommer att komma lite mer pengar från oss.” En annan potentiell kandidat, Floridas guvernör Ron DeSantis, har däremot beskrivit Ukrainakonflikten som en ”territoriell tvist” som USA egentligen inte har några intressen av att vara aktivt involverad i.

USA:s sittande president Joe Biden, vars administration förra året säkrade 112 miljarder dollar i Ukraina-relaterad finansiering från kongressen, har av vissa republikaner kritiserats för vad de benämner hans ”blankocheck” för Kiev. I slutet av mars uttryckte Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj till AP att han var orolig över det potentiellt minskande amerikanska stödet till det land han styr över, och sade då:

— Om de slutar hjälpa oss kommer vi inte att vinna.