GEOPOLITIK. Snart ska USA:s kongress ta ställning till nya versionen av AUMF, (Befogenheter att Använda Militärstyrkor). Den ökar presidentens makt att föra krig efter Vita husets gottfinnande. Inga prövningar av ärendet har schemalagts. Kongressen försöker smyga igenom lagen för att ordergången från beslut om krig till faktiska anfall ska bli så kort som möjligt.

Foto: Gage Skidmore (CC BY-SA 2.0)

Utan debatt, utan utfrågningar eller prövningar väntas den amerikanska kongressen föreslå en ny lagformulering som ska ge presidenten obegränsade befogenheter att starta krig i stora delar av världen. Ansvarsfördelningen om att starta krig regleras i Authorization for Use of Military Force (AUMF).

Skev maktbalans

Kentuckys senator Rand Paul, som stödjer USA:s rätt att starta krig i andra länder, varnar ändå för att kongressen försöker smyga igenom lagen så obemärkt som möjligt. Det är, enligt Paul, ett typiskt beteende för kongressen. Särskilt i militära frågor. Under en längre tid har kongressen abdikerat från sitt eget ansvar när det gäller att förklara krig. Länge har det varit så att USA går i krig varsomhelst och närsomhelst om presidenten säger att det ska göras, skriver Paul.

”Lösningen” på kongressens bristande ansvarstagande i frågan är lika enkel som om den vore utfärdad av de svenska Socialdemokraterna: Istället för att ta ta vara på sin konstitutionella auktoritet, avser kongressen att lagstifta bort sitt ansvar genom att ge presidenten ökade formella befogenheter att själv starta krig. Som lagförslaget ligger, skulle det ge presidenten fria händer att militärt behandla minst 20 länder som han vill. Länderna och organisationerna som anges i lagförslaget ligger av ”förklarliga skäl” (läs: särskilda judiska intressen) företrädesvis i Mellanöstern och Afrika.

Paul skriver att detta förslag till ett nytt AUMF inte är ett AUMF alls. Det är inte ett dokument som gör att kongressen återtar sina konstitutionella skyldigheter. Istället är det att skriva om den konstitutionella maktbalansen i USA.

Maktbalansen i USA ska bestå av triangelförhållandet presidenten — kongressen — högsta domstolen. Ju mer någon av de instanserna försvagas, desto mer försvagas demokratin. Med denna version av AUMF gör sig kongressen irrelevant i krigsfrågor, anser Paul.

Judarnas snabbspår till presidenten blir ännu snabbare

Lagförslaget innebär också i realiteten att exempelvis Benjamin Netanyahu och president Donald Trumps judiska familjemedlemmar som också innehar tunga positioner i Washington snabbt kan besluta om anfall mot exempelvis Iran, Syrien, Jemen eller Palestina.

Frågan är om det gör någon reell skillnad. Judarna är kraftigt överrepresenterade i kongressen så varje beslut som kommer till presidenten via en väg som leder från Israel eller USA:s judiska maktorgan skulle med stor sannolikhet likna de beslut som kongressen hade stött. Men ordergången och ”effektiviteten” i beslutsfattandet ökar med den nya skrivningen.

Trumps funktion som nickedocka åt den judiska makten har visat sig att med stora mått överstiga president Ronald Reagan som beskylldes för att inte vara mycket mer än den skådespelare han egentligen var, eller som han kallades, ”Den store kommunikatören”. De ”konservativa” republikanerna i USA har mycket starka inslag av judisk progressivitet. Det gör i Trumps fall att han med sin servila attityd att sätta ”Israel First” riskerar att bli exakt den psykotiskt agerande krigshetsare som den Trumphatande vänstern varnade för innan han blev vald.

Trump vinner med 100 — 0

Men i USA har all offentligt ventilerad kritik mot Trump sedan han på allvar började anfalla Syrien uteblivit. Retoriken mot Trump har i storbolagsmedierna tidigare varit mycket hård mot Trump, både före och efter att han blev vald till president, eftersom de samlade judiska bolagsmedierna stödde Hillary Clinton som redan tidigt lovade sina väljare att anfalla Iran när hon blev president. Men tonen gentemot Trump har nu svängt 180 grader.

Fairness and Accuracy In Reporting (FAIR) gjorde en studie genom att läsa USA:s hundra största tidningar efter USA:s och Natos bombanfall mot Syrien 13 april. Bland de hundra tidningarna fanns inte en enda som kritiserade Trump för anfallet på Syrien. De flesta av tidningarna uttryckte ingen åsikt alls om saken, men bland de 26 ledare som tog upp det inträffade, hyllades Trump av 20 ledarskribenter. Ingen av de återstående sex kritiserade honom. Det är anmärkningsvärt med tanke på med vilket ursinne Trump tidigare har förföljts och smutskastats i amerikansk press. Mediesituationen i USA speglas i litet format i Sverige. Den kritikstorm och den besatthet av Trumps person och presidentskap är som bortblåst i ”svenska”, lika judiskt ägda medier som de amerikanska.

Krig nästan överallt

Nu när Trump visar sig vara så lydig den judiska makten är det lämpligt att ge honom, och informellt antagligen hans rådgivare, obegränsade befogenheter att slå mot Israels utpekade fiender. Det är en sådan omformulering av AUMF de mer sant konservativa politikerna i USA, som Rand Paul, vänder sig mot. Enligt New York Times har USA placerat nya trupper i Jemen. Detta innebär ytterligare en bekräftelse på att Israel och västmakterna trappar upp krigen i Mellanöstern.

Redan tidigare störde USA situationen i Jemen genom att hjälpa Saudiarabien i deras utsvältningskrig mot Jemen. Med amerikanska trupper på marken förvärras pågående Saudiarabiens krigsbrott i Jemen, först med svältaktioner mot befolkningen, sedan bombning och förstörande av infrastruktur så att kolera sprids bland de svältande. Nu med tungt beväpnade fotsoldater.

Allt sker i den judiska statens intressen.

Källor:
Congress Moves to Give the President Unlimited War Powers
Out of 26 Major Editorials on Trump’s Syria Strikes, Zero Opposed
Army Green Berets Secretly Help Saudis Combat Threat From Yemen Rebels

  • Publicerad:
    2018-05-12 14:30