Kommentar • Staten försöker hindra invånarnas insyn och journalisters arbete. Vad är det egentligen staten försöker dölja?

Den senaste månaden har det kommit två oroväckande nyheter. Dels att Integritetsskyddsnämnden har gett ett företag som tillhandahåller en rättsdatabas en reprimand för att man publicerar domslut i LVM och LPT (Missbruksvård och tvångspsykiatri). Motivet skulle vara att den aktuella rättsdatabasen används av bland annat arbetsgivare och därmed kan hindra arbetstagares möjligheter på marknaden.

Dels att riksdagspartierna nu genomfört en grundlagsändring om hur medier ska arbeta. Riksdagspartierna har nu klubbat igenom en lag i konstitutionsutskottet. En lag där man mer eller mindre förbjuder medier att avslöja maktens förehavanden, genom att ”röja en uppgift som är ägnat att medföra allvarligt men för Sveriges förhållande till en annan stat eller mellanfolklig organisation.”

Det sägs att folket väljer makthavarna och journalister ska granska dem. Nu försöker alltså makthavarna stoppa folkets granskning av dem. Det är såpass illa ställt att mainstreamjournalister reagerar på den nya tyranniska lagen. Men vad är det egentligen makten försöker dölja med den här lagen?

Är det en förberedelse inför ett NATO-inträde? Är det ett sätt att stopp för granskningar av USA, Israel och Turkiets förehavanden eller rent av vad Sveriges samarbete med dessa länder innebär?

Varför ska inte journalister få söka upp människor i rättsdatabaser? Varför ska inte medborgare ha rätten att få information enligt offentlighetsprincipen, som vi alltid värnat i Sverige?

Jag tror inte man behöver gräva djupare än så. Det handlar antagligen om en rädsla från makthavarna att bli granskade. Fria medier och Internetforum, som t.ex. Flashback, har de senaste åren blivit såpass mainstream och duktiga på att gräva fram skit om makten och dess lakejer. Information om kriminalfall har kommit ut snabbare på Flashback eller Nordfront än hos fulmedia.

Se på fallet med socialdemokraten Jomark Polintan, som våldtog sin fru i flera år. Där publicerade Nordfront namn och bild samtidigt som fulmedia bara skrivit om att det pågick en brottsundersökning. När fulmedia gick ut med att ”en fotbollsspelare i Djurgården” misstänktes för våldtäkt kunde Nordfront avslöja att det rörde sig om Amadou Doumbouya. Det är bara den senaste tidens händelser där fri media varit först, listan kan göras ännu längre.

Det har gjort makten rädda. De är livrädda, för den fria median har momentum och spridning på Internet som de bara skulle kunna drömma om.

Fulmedia har tappat anseende hos vanliga människor och man vet om det. Nu försöker makten att rädda dem, för de är rädda för folket och att folket ska tänka själva!