ELKRISEN • Österrikes före detta utrikesminister lägger skulden för Euopas elkris på de europeiska beslutsförfattarna, som skapat en marknad i obalans, där förhållandet mellan utbud och efterfrågan förvridits.

Debatten i mainstreammedier om vad som kallats Europas elkris har dominerats av förklaringsmodeller där Rysslands president Vladimir Putin står i centrum. Dessa modeller har stött på mothugg, där en mer mångfacetterad bild presenteras.

Nu träder den tidigare österrikiska utrikesministern Karin Kneissl in i debatten. Enligt henne startade den kris, som nu drabbat elkraftsindustrin i hela Europa, redan 2021 – och den orsakades, menar hon, av inga andra än de europeiska beslutsfattarna själva.

— Vi hade en kris i elkraftindustrin redan innan gaskrisen började, säger hon i en intervju för den ryska nyhetsbyrån TASS som släpptes på lördagen. Hon tillägger:

— Det är resultatet av liberaliseringen under de senaste 15-18 åren, och vi har genomlidit denna kris sedan april 2021 – i över ett år vid det här laget.

En skev marknad

Enligt Kneissel har den europeiska elmarknaden transformerats från en klassisk utbud- och efterfrågan-marknad till något ohanterligt nytt som fungerar ”i enlighet med vissa obegripliga principer.”

Hon betonar vikten av att marknaden av beslutsförfattare omdirigerats med en preferens för så kallad förnybar energi – och därmed förlorat sin naturliga balans.

— Elmarknaden är, trots de förnybara energikällornas roll, fortfarande starkt beroende av gaspriser – även när mer el genereras från förnybara källor, säger hon och påminner om att priserna på el i regionen på kort tid ökade med upp till 40 % efter april 2021 och att de nu har stigit nästan 400 %, vilket oundvikligen fått konsekvenser för hushållens ekonomi.

— För tillverkare, för industrisektorn, är situationen ännu värre. Det finns redan en rörelse i Storbritannien – den är inte [en del av] EU, men den kan spridas vidare – där människor helt enkelt bojkottar sina elräkningar, fortsätter ex-ministern och fastslår att elkrisen faktiskt föregick gaskrisen.

Kneissl tillskriver i intervjun den rådande krisen till stor del ”den betydande minskningen av investeringar i olje- och gasprojekt” – med förklaringen att denna har skurit ned på utbudet, medan efterfrågan kvarstår.