DEBATT. En docent och lektor i globala studier går i en debattartikel till frän attack mot maktelitens hantering av massinvandring och fallenhet för liberal globalism. Han menar att detta är anledningen till att man inte har kunnat hantera coronakrisen på ett adekvat sätt.

Jens Stilhoff Sörensen, docent och lektor i globala studier, pekar i en debattartikel på Svenska Dagbladet på hur coronaviruset blottlagt bristerna i globala strukturer och framför förslag på åtgärder att vidta.

Så här sammanfattar artikelförfattaren orsakerna till den bristande förmågan till krishantering i Sverige:

En djupare förklaring är ideologisk enkelspårighet och åratal av bristande ansvarsutkrävande. En annan förklaring är ideologisk enkelspårighet där tron på globalism och öppna gränser drivits så långt att man inte ens vill eller vågar ta beslut om kortvariga avbrott i den normala cirkulationen.

Sörensen konstaterar inledningsvis i artikeln att den osäkerhet och det kaos som spridningen av coronaviruset orsakar i Sverige idag visar att ”krishantering, myndighetsstyrning och samordning under kriser” utgör ett stort problem i det moderna Sverige. Efter att internationella pandemialarm hade gått ut, landade till exempel flertalet flyg i Sverige direkt från de av smittspridningen drabbade länderna Kina och Iran.

Sverige saknar, menar skribenten, till exempel en nationellt samordnad strategi – olika kommuner har under flera kriser i modern tid agerat olika. Man kan jämföra med tsunamikatastrofen.

Sörensen pekar vidare på att Sverige har lägst antal vårdplatser per invånare i EU.

En viktig orsak till att Sverige inte klarar att hantera kriser är enligt Sörensen att samtidigt som det ökade migrationsflödet i stigande grad har belastat myndigheter, sjukvården och äldreomsorgen så har dessa utsatts för marknadsliberala reformer. På samma gång har man nedmonterat civilförsvar och ”viktiga samhällsskyddande funktioner”. Dessa faktorer tillsammans ska ha orsakat en form av ”systemstress” där en enhet eller organisation tvingas att konstant ta ut hundra procent av sin kapacitet, vilket förr eller senare leder till kollaps.

Sörensen ser även ”politisering av svenska myndigheter, ökat politrukstyre, politisk inkompetens” som orsaker till att ”riskmedvetande och krishantering” så drastiskt har försämrats i Sverige. När det gäller coronakrisen konstaterar han indignerat att ”regeringen har abdikerat från ansvar och förskjutit smittskyddspolitiska beslut till kommunal nivå”.

I ett större perspektiv är orsaken till att Sverige lider av en kris, som drabbat flertalet andra länder i betydligt lägre grad, enligt Sörensen att landet tack vare den förda politiken har en särdeles slavisk ”ideologisk bindning till globalism och fri rörlighet på central EU-nivå”. Den förda politiken bottnar, enligt Sörensen i ”den dominerande liberala ideologi som har handlat om att alla problem måste lösas globalt och inte på nationsnivå”.

Sörensen ger några exempel på hur han menar att krishanteringen kan förbättras i Sverige och förespråkar framförallt att samordningen mellan myndigheter måste förbättras. I ett längre perspektiv måste ”…ett återupprättande av ansvarsutkrävande på såväl politisk som tjänstemannaansvar” äga rum, menar Sörensen. Men den verkliga nyckeln till en slutgiltig lösning på problemen, framgår det, ligger i en definitiv uppgörelse med ovan nämnda liberala globalistiska ideologi.

  • Publicerad:
    2020-03-11 12:00