MEDIADREV. Idag hängde Sveriges Radio ut Stefan Forsman som medlem i Svenska motståndsrörelsen. Nordfront låter Forsman här komma till tals själv i en längre intervju.

Stefan Forsman.

Stefan Forsman.

Idag granskar Sveriges Radio i Dalarna ”nazismen” i landskapet. Dagens huvudattraktion i SR:s granskning har varit en uthängning av företagaren Stefan Forsman som SR intervjuade under falska premisser.

Nordfront kan härmed för första gången intervjua Stefan Forsman under eget namn.

Hej! Kan du berätta kort om dig själv?

— Jag är född och uppvuxen i Dalarna och jag har alltid haft ett intresse för vildmark, djur och natur samt fysisk aktivitet. Jag har bott över hela världen, bland annat i Australien – ”outback”, långt ut i buschen. Jag har rest över hela världen och varit överallt, både hållit kurser och bott över hela världen. Jag har bott i Montana, norra Kanada, i Peace River Country. Jag har drivit mitt företag i Tallahassee i norra Florida. Jag har alltid varit egen företagare med många anställda och även lärlingar. Mina företag har sysslat med vildmarkskurser och närstridsutbildningar/civilt självförsvar. Det är vad jag hållit på med hela mitt liv, djur och vildmark och fysisk aktivitet – närstrid och självförsvar. Jag har aldrig gjort något annat.

— Min första militära erfarenhet var på arméns jägarbataljon och efter det har jag varit i flera krigsområden. Till exempel har jag i två omgångar varit utbytessoldat med kanadensiska armén i olika krigsområden. Jag har tränat med både engelsmän, folk från Främlingslegionen, amerikanska soldater, norrmän med mera.

Är du dömd för några brott?

— Nej, jag har aldrig varit dömd för något brott. Jag har inte ens varit i domstol och varit prövad för något brott, mycket mindre dömd för något brott.

Varför har du valt att engagera dig i Svenska motståndsrörelsen?

— Jag har ju aldrig tidigare varit ansluten till eller engagerad i något politiskt parti eller organisation. Det har väl mycket att göra med att jag har levt ett ganska annorlunda liv och rest över hela världen, jag har ju rest hela mitt liv. Men efter att jag återvände till Sverige sista gången, så har jag ju varit lite mer stationär. Jag kommer ju också hem och ser hur läget är i Sverige. När man ser vart landet är på väg. Ja, jag kom ju i kontakt då med flera stycken ur Motståndsrörelsen – bland andra Pär Sjögren, som jag nu har känt ganska länge. Med tiden vart jag ju mer och mer involverad och det har ju fallit sig naturligt att engagera sig i organisationen.

Har du några exempel på vad du menar blivit fel i Sverige?

— Det finns ju hur många som helst. Jag har ju personligen träffat många svenskar som har blivit utsatta för trakasserier bara för att de varit ute och gått med hundar, som ses som orena av många så kallade flyktingar. Vi skulle kunna göra en hel intervju framöver om saker jag upplevt eller folk har berättat för mig.

Sveriges Radio kontaktade dig nyligen och ville göra en intervju. Hur resonerade du när du ställde upp på den?

— Ja, jag har ju blivit kontaktad och intervjuad av media i mer än 25 år, kanske första gången för 28 år sedan. Jag har ju figurerat i media över hela världen hur mycket som helst. Så det var inget ovanligt och inga konstigheter alls. Men någonstans i bakhuvudet anade jag att det var något skumt nu. Jag kommer ihåg att jag var ute och gick när de ringde mig och hon som ringde var väldigt på och angelägen om att träffa mig.

Eva Rehnström (t.h.) och Erik Jerdén (t.v.) intervjuade Stefan Forsman under falska premisser.

Eva Rehnström (t.h.) och Erik Jerdén (t.v.) intervjuade Stefan Forsman under falska premisser.

Hur gick intervjun?

— Jag åkte ju ned dit och intervjun började ju så att säga relativt normalt, som vanliga intervjuer. Men journalisten, Eva Rehnström, var väldigt stressad och jag tyckte det var konstigt att hon hade så bråttom med frågorna i början av intervjun. Efter att vi hade pratat en bra stund om det jag trodde att vi skulle prata om – mig som person och min kursverksamhet – då plötsligt ändrades atmosfären på ett ögonblick. Då vart hon ännu mer stressad och började plocka med sina papper och jag förstod på en gång att det skulle komma något om Motståndsrörelsen.

— Hon kommer först med ett påstående om att jag är medlem i Motståndsrörelsen. Jag bad henne fara åt helvete och frågade vad hon hade med saken att göra? Jag frågade också varför hon inte sagt att intervjun skulle handla om Motståndsrörelsen när hon ringde mig. Jag sa åt henne att jag tyckte att det var väldigt falskt gjort. Jag sa det utan att använda svordomar eller liknande men ändå i skarpa ordalag. Då sa hon som gjorde intervjun att hennes avsikter varit ärliga och hon hade minsann tänkt att intervjua mig om mig som person och min kursverksamhet, men att i sista sekunden – innan hon åkte till intervjun – så hade den här Anna Gullberg kommit till henne och sagt att hon skulle ställa dem här frågorna. Rehnström och fotografen på plats försökte agera som att det var helt främmande för dem, som en nyhet de inte visste om och att de var tvungen att lyda sina chef. Men vem som helst förstår ju att det är rent och skärt struntprat. De två som jag mötte på plats är ju såklart några av dem som har hållit på och kartlagt nationella inför den här granskningen. Det fanns ju inga ärliga avsikter med den här intervjun från deras sida.

Hur reagerade du?

— Jag frågade rakt ut: ”Så ni menar då att jag och de som bokar kurser ska ”screena” – kartlägga – deltagarna så att människor med ”fel” åsikter och människor som vågar tala sanning i Sverige inte ska få delta på mina kurser?” Och kontentan av det hela var ju att det var vad de menade. Media ska alltså sätta agendan för vilka kunder som svenska företagare ska få sälja sina produkter och tjänster till. Jag sa: ”Matbutiken och skoaffären här uppe ska alltså inte få sälja mat och skor till människor som ni anser tycker och tänker fel?” Det är ju vad det hela innebär om man ska dra resonemanget till sin logiska slutsats. Människor som talar sanning om läget som nu råder i Sverige – människor som tycker och tänker ”fel”, enligt media – de ska mer eller mindre frysas ut ur samhället. Rehnström och fotografen förnekade ju i alla fall inte det.

— Jag sa ju vad jag tyckte och tänkte om deras sätt. Det är klart att  jag blev förbannad, vem skulle inte bli förbannad? Men då vart dem stressade och fick bråttom därifrån när jag sa vad jag tyckte och tänkte om dem och såna människor som håller på som de gör. Då var det inte roligt där längre och de fick bråttom därifrån.

Och idag blev du alltså uthängd av Sveriges Radio och ditt enda ”brott” är dina åsikter. Vad tycker du om det?

— Ja, det är ju rent förjävligt egentligen att svenska företagare som inte har gjort några som helst fel eller brutit mot någon lag överhuvudtaget ska hängas ut endast i syfte att förstöra deras liv. Under intervjun frågade jag ”om ni förstör mitt liv så att jag inte har bostad eller något annat ser ni inget problem med det?” Fotografen utbrast ”men ni är ju nationalister” och då var det tydligen okej att förstöra livet för folk.

— Hur många gånger över åren har vi inte hört från media och andra förståsigpåare att om det inte finns ett starkt allmänintresse eller fara för samhället så ska man inte hänga ut med namn och bild? Även personer som begått allvarliga brott skall man inte hänga ut med namn och bild, vilket inte heller brukar göras – speciellt inte om det är en utomeuropeisk brottsling, då vitpixlas ofta brottslingen. Men här har vi en svensk man som är helt ostraffad, som inte ens är misstänkt för något brott, som man gladeligen hänger ut med namn varje hel- och halvtimme i radion och med bild på Sveriges Radios hemsida. Man försöker till och med ge sken av att jag var i Kärrtorp för att göra mig ännu ”svartare” och ännu ”dåligare” genom att skriva att jag förekommer i Kärrtorp-förundersökningen, när jag faktiskt inte var med i Kärrtorp. Syftet är ju såklart att svartmåla mig genom att säga att man hittat mitt namn i en förundersökning. Jag betalade 200 kr i inträdesavgift en gång och det är det som syns i förundersökningen eftersom man hittade en lista vid en husrannsakan.

Utöver det om Kärrtorp, tycker du att intervjun med dig som SR sände var vinklad på fler sätt?

— Ja, den var ju oerhört vinklad och klippt. De har ju både klippt ihop och vinklat. Bland annat svarade jag ”far åt helvete det har ni inte med att göra” på vissa frågor, men där har de klippt in andra svar. De vill ju få mig att framstå i så dålig dager som möjligt. Jag är ändå en person som har ägnat livet åt att hjälpa andra människor och djur, och jag har nog gjort mycket mer gott än de där journalistasen.

Hur har responsen varit?

— De flesta som har hört av sig efter det här är vanliga människor, icke-politiskt engagerade människor, gamla kursdeltagare varav vissa känt mig i 30 år. Och de tycker ju att det är rent förjävligt. Det kan ju hända att det kommer annan respons senare, men de som tar avstånd kan dra åt helvete. Hittills har dock responsen varit positiv, till och med okända har hört av sig och vill att jag ska hålla kurs åt dem. Det var väl inte riktigt det som de här murvlarna hade tänkt sig – de vill ju att jag ska förlora allt.

Kommer uthängningen påverka ditt politiska engagemang?

Ja, absolut. Det är klart att det gör. Det kommer absolut ha en stor inverkan. Jag har aldrig tidigare varit så taggad som nu. Jag har väl alltid varit ganska fokuserad på det jag vill göra, men nu är jag oerhört taggad. Så det här fungerar som en enorm katalysator och motivation för mig. För när våra fiender gör så här är det ju väldigt tydligt varför man måste engagera sig. Jag menar att även om man inte alltid politiskt är överens, så måste vi hjälpa och stötta varandra och stå samman. Att någon kanske inte politiskt till fullo håller med mig eller oss är ju ändå ingen garanti för att media inte kommer att komma efter dem nästa gång och försöker göra dem hem- och lottlösa.

— Media flyttar ju gränserna hela tiden. Det sista större har ju varit det här med Robert Aschberg som väljer ut sina offer väldigt noga, precis som kriminella som väljer ut sina offer på gatan. Han har ju inte varit hem till någon där han riskerar att möta något motstånd. Man behöver inte hålla med oss i allt, men det som är jävligt viktigt det är att förstå att nästa gång är någon annans tur. För det här handlar om yttrandefrihet – nästa gång kan det vara ditt arbete eller företag som media har synpunkter på. Media kan stjälpa ett företag med massa anställda om de vill. Vad jag menar är att det här till viss del går bortom politik. Det här handlar om yttrandefrihet. Vad är det för demokrati där man kartlägger och förföljer människor på grund av deras åsikter? Vem som helst kan drabbas av etablissemangets hat.

Kommer det här att påverka ditt företagande tror du?

— Nej, det tror jag inte. Som sagt var, efter det här har jag fått ett enormt stöd. Hittills har det bara varit positiva kommentarer från människor som känner mig sen långt tillbaka och jag har redan fått en ny kursförfrågan efter uthängningen. De som inte vill gå på kurs med mig på grund av det här… som man säger på utrikiska ”so what?” Jag menar ju att de är fega människor, varför skulle min kunskap ha blivit sämre av det här?

Avslutningsvis, finns det något du vill hälsa Nordfronts läsare?

Media vill att vi ska vika oss. Det media inte förstår är att ju mer de håller på så här, desto mer stöttar vi ju varandra. Så uthängningar som den här är inte alltid negativa, de kan ju vara det för vissa under en kort period direkt efter uthängningen – men samtidigt blir vi ju mer sammansvetsade. Man ska stödja mig inte för att jag är jag utan för att det hade kunnat vara vem som helst, annars är vi helt förlorade till slut. Om vi inte stödjer varandra och håller ihop, då är det kört. För det här är en maffia. Det här är ren och skär gangstermaffiametod.

Tack för att du ställde upp på intervjun!

Tack själv!


  • Publicerad:
    2014-05-05 18:34