INRIKES • En iransk medborgare har sedan 2019 varit föremål för en omfattande och utdragen rättsprocess i Sverige. Detta på grund av att medlemmar av en militant och terroristisk oppositionsgrupp i Iran ska ha dömts till döden för över 30 år sedan, då rörelsen allierade sig med Irak under Iran-Irak-kriget.

Under 93 dagar, från augusti 2021 till april 2022, har Stockholms tingsrätt haft huvudförhandling i ett mål mot den iranske medborgaren Hamid Noury. Han åtalades för folkrättsbrott och mord som ska ha skett i Iran för över 30 år sedan. Domen i den utdragna rättsprocessen kommer meddelas den 14 juli.

Bakgrunden till fallet är att gruppen Iranska Folkets Mujahedin år 1988 befann sig i en väpnad konflikt med den iranska staten. Vissa angrepp gruppen låg bakom utgick från irakiskt territorium och understöddes av Irak, som under stora delar av 80-talet befann sig i ett krig med Iran.

Med anledning av de våldsamma angrepp mot Iran som gruppen låg bakom ska Irans ledare Ayatollah Khomeini ha utfärdat en fatwa mot gruppen, som innebar att de fångar i landets fängelser som var medlemmar eller sympatisörer till gruppen skulle dömas till döden. Fatwan ska ha kommit i direkt anknytning till att Folkets Mujahedin i slutet av kriget och mitt under pågående fredsförhandlingar genomförde en misslyckad invasion av sitt eget land, där de ska ha understötts av irakiskt flygvapen och bland annat ödelagt en kurdisk stad innan en iransk motoffensiv tryckte tillbaka dem.

Enligt gärningsbeskrivningen i åtalet har Noury i egenskap av assistent till en biträdande åklagare i landet varit delaktig i att mörda de fångar som dömdes till döden för sitt medlemskap i gruppen. Detta då han enligt gärningsbeskrivningen har arbetat tillsammans med den kommission som ska ha tillsatts för att verkställa Khomeinis order om att döda de här anhängarna av Folkets Mujahedin.

Åklagaren menar att trots att gruppen varit terrorklassad i såväl Iran som flera västländer, ska den antingen ha varit delaktig i en internationell väpnad konflikt mellan Iran och Irak eller en icke internationell väpnad konflikt mellan Mujahedin och Iran, vilket i båda fallen ska innebära att de 133 personer som dömdes till döden var skyddade av Genevekonventionen. Genom att döma dessa till döden har Iran brutit mot konventionen, vilket Noury enligt åtalet varit delaktig i.

Utöver detta åtalas Noury, som idag är 61 år gammal, även för delaktighet i mord på 26 personer. Dessa beskrivs i stämningsansökan som sympatisörer till vad som kallas ”vänstergrupper”. Även i dessa fall ska en order från Ayatollah Khomeini legat till grund för avrättningarna.

Det som möjliggjort åtalet är att Hamid Noury tillfälligt 2019 reste till Sverige och då blev gripen. Därefter har regeringen givit klartecken för att åtal mot Noury kan väckas med stöd av svensk lag, och att han ska hållas häktad under tiden.

Många vittnen - lite teknisk bevisning

Det åklagaren främst bygger sitt mål på är ett stort antal vittnesmål från personer som säger sig ha suttit på det fängelse där Noury ska ha verkat. 22 personer, som alla sägs ha dömts som anhängare till Folkets Mujahedin, har förhörts som målsäganden. Dessa personer pekar ut Hamid Noury som en person som då gick under namnet ”Hamid Abbasi”.

Förutom dessa har även 13 personer som ska vara anhöriga till avrättade fångar förhörts, samt flera andra vittnen som ska ha suttit på fängelset men vid den tidpunkten inte var anhängare av Folkets Mujahedin. Även fem vittnen som åklagaren anser har relevanta kunskaper om händelserna i Iran har hörts, samt sju ytterligare vittnen som kallats in i egenskap av sakkunniga.

Delar av den väldigt långa och kostsamma rättegången mot Noury har fått hållas i Albanien där flera av vittnena bor. Inga av vittnena är längre bosatta i Iran utan de är samtliga exiliranier, vilka oftast också är regimkritiska.

Utöver alla vittnesmål är den tekniska bevisningen mot Noury tunn. Enligt åklagaren finns det i Nourys mobiltelefon kontakter och konversationer som styrker att han känner personer verksamma inom det iranska rättsväsendet och att han är intresserad av juridik. Både i Iran och bland iranier bosatta utanför hemlandet finns det dock stark kritik mot rättegången.

— Ett exempel på den fåniga bevisningen mot Noury är att man har tolkat en gratulation från Irans president som bevis för att Noury har kontakt med högt uppsatta personer i Iran, trots att det handlar om en gratulation som delas ut till alla iranier. Detta otroliga och ironiska bevis har fått stor spridning bland de som följer fallet i Iran och blivit en stor källa för humor. Tyvärr har det också skadat det svenska rättsväsendets rykte i hela Iran, säger iraniern Mehdi Dinparvar som följt rättegången till Nordfront.

En annan iranier, Mehrab Fakhraei, menar också att det är ifrågasatt om fatwan som åberopas som bevis i rättegången är en riktig fatwa från Khomeini.

— Denna fatwa saknar både underskrift och stämpel från Imam Khomeini. Hussein-Ali Montazeri, som var först med att sprida uppgifter om denna påstådda fatwa, har under slutet på 80-talet tagit avstånd från revolutionsrörelsens riktning och förklarats som motståndare till Imam Khomeini, förklarar Fakhraei för Nordfront.

Andra iranier som Nordfront talat med menar omvänt att om det var en verklig fatwa från Irans högste ledare så hade inte Noury, eller någon annan iranier som arbetade för staten, möjlighet att trotsa den ordern.

Internationell väpnad konflikt eller inte?

Försvarets inställning har under rättegången varit att Hamid Noury är oskyldig till anklagelserna. Som stöd för detta åberopas bland annat böcker som skrivits om avrättningarna, där Noury ska komma in i bilden först efter avrättningsperioden.

Man pekar även på ett expertutlåtande av professor emeritus Ove Bring, som ger uttryck för att den svenska lagstiftning rörande folkrättsbrott som gällde vid den tiden inte är tillämpbar på händelser i en icke internationell väpnad konflikt. Även åklagaren åberopar ett annat utlåtande av Bring, som rör vad som gäller om det hela bedöms vara del av en internationell väpnad konflikt.

En indirekt attack mot Irans regering?

Det finns uppgifter om att Noury på något sätt ska ha lurats att komma till Sverige 2019 för att svensk polis då skulle kunna gripa honom och inleda den här rättsprocessen.

— Hur Hamid Noury lockades till Sverige var en långdragen process med flera inblandade i ett direkt samarbete med Folkets Mujahedin. Att få hit Noury var rena rama fällan, vilket också tyder på att han inte kommer att dömas rättvist, säger Mehrab Fakhraei till Nordfront.

Bakom åtalet mot Noury verkar det finnas en agenda att skada den iranska regeringen och särskilt Irans nuvarande president Ebrahim Raisi. Enligt Euronews hoppas krafterna bakom rättegången att Noury på grund av åtalet mot honom ska sälja ut Raisi och peka ut honom som inblandad i avrättningarna.

Flera medier har också spekulerat i att Iran vidtagit motåtgärder mot Sverige för att hämnas rättegången mot Noury. Det amerikanska propagandaorganet Radio Free Europe/Radio Liberty skrev bland annat följande:

Samma dag som förhandlingarna i Nourys rättegång avslutades, annonserade Iran att Ahmadreza Jalali [en iransk akademiker med svenskt medborgarskap] kommer avrättas inom två veckor [för spioneri]. Bara dagar senare gick det svenska utrikesdepartementet ut och meddelade att en svensk turist blivit gripen i Iran.

Nordfront följer ärendet och återkommer när domen i fallet meddelats nästa månad.