ÖSTERSJÖN • Årets licensjakt på gråsäl har nu dragit igång, trots en kraftig minskning av populationen. Jakten motiveras med att sälarna stjäl fisk från nät och att de förstör fiskeredskap, WWF är dock kritiska till denna licensjakt.

Den 20 april startades årets licensjakt på gråsäl. Mellan 20 april – 20 maj samt 6 juni – 15 januari 2024 får det skjutas 1 500 gråsälar. Motivationen för jakten är att sälarna stjäl fisk ur fiskenät samt förstör fiskeredskap.

Naturhistoriska riksmuseets senaste inventering som gjordes 2022 visar att sälbeståndet i Östersjön minskar kraftigt. Inventeringen går till på det viset att alla länder som gränsar till Östersjön hjälper till att räkna alla sälar som ligger uppe på kobbar i maj, i samband med pälsbyte. Man räknar med att inventeringen visar cirka 60 – 80 % av den totala populationen. Under 2021 räknades 41 936 gråsälar. Inventeringen 2022 visar på en minskning då det istället räknades 36 761 gråsälar.

I ett av gråsälens kärnområden som ligger i Stockholm, Södermanland och Östergötland visar inventeringen på en mycket kraftig minskning av sälbeståndet. 2019 räknades 12 868 sälar medan det under 2022 endast räknades 7 100.

— Vad den här minskningen beror på vet vi inte. Men det kan bero på ett ökat jakttryck eller att det är massa turistbåtar ute, säger Anja Carlsson, förste intendent på enheten för miljöforskning och övervakning vid Naturhistoriska riksmuseet, till SVT.

WWF är kritiska till licensjakten med motiveringen att sälarna själ fisk och förstör redskap.

— WWF vill hellre ha kvar skyddsjakten, som är inriktad på just de sälar som rör sig vid fiskeredskapen. Ett alternativ är också att vidareutveckla redskap som förhindrar sälarna att komma åt fångsten. Det är även viktigt att få till en gemensam förvaltningsmodell för gråsälen mellan alla Östersjöländer på samma sätt som Norge och Sverige har en gemensam förvaltning av fjällräv, säger Tom Arnbom, naturvårdsexpert på WWF.

WWF menar även på att jakten kan orsaka onödigt lidande.

— Risken är att vi skadeskjuter djur i vattnet. Hur ska man kunna eftersöka en skadad säl som dyker ner under ytan? Hur många jägare kommer ha med en dykutrustning och göra eftersök? Det är ett av de stora problemen rent djuretiskt med säljakt. Det finns flera moment här som kan innebära djurplågeri och som inte verkar genomtänkta över huvud taget. Det är ju en plåga för ett djur att ha en skada som man långsamt dör av, säger Tom Arnbom.

Några av de hot som idag enligt WWF finns mot sälarna är miljögifter, jakt och fiskeredskap. Många sälar fastnar i utlagda nät och drunknar då de inte kan ta sig upp till ytan för att andas.