CENSUR. Samtidigt som mediejätten Bonnier drar ut på korståg mot yttrandefriheten passar en ”anonym anmälare” på att försöka censurera Nordfronts artikel om en knarkrazzia mot en välkänd medlem i Juridikfronten.

Robin Enander i samband med att han talade ut om sin mentala hälsa i ”Malou efter 10” 2013. Skärmbild: tv4play.se.

Efter Nya Tiders avslöjande kunde Nordfront i januari avslöja att Robin Enander, som tidigare företrätt yttrandefrihetsmotståndarna inom Juridikfronten, dömts för narkotikabrott. Polisen gjorde 2015 ett tillslag mot Enanders lägenhet i Umeå, från vilken Juridikfrontens verksamhet drevs. Bakgrunden var att man misstänkte att narkotikaförsäljning pågick från lägenheten, samtidigt som en amfetaminpåverkad Enander arbetade frenetiskt med att få sina politiska motståndare lagförda för åsiktsbrott.

LÄS MER: Amfetamin hittades under knarkrazzia mot medlem i Juridikfronten

Nu tycks det som att någon vill passa på att sätta press på Google att censurera Nordfronts artikel om Enanders bakgrund, då det lämnats in ett klagomål till IT-jätten mot specifikt den artikeln. Klagomålet har inkommit i samband med ett antal andra klagomål som mediekoncernen Bonnier med största sannolikhet ligger bakom.

I klagomålet kan man läsa:

Webbadresserna innehåller uppgifter om gamla lagöverträdelser som relaterar till en icke-offentlig person. De innehåller också felaktigheter och beskyllningar om narkotikaöverlåtelse, som inte förekommit eller fastställts av domstol. Det förekommer också påståenden om läkemedelsmissbruk som är helt osanna och saknar skälig grund. De innehåller också uppgifter av smädande karaktär som relaterar till den utpekades psykiska hälsotillstånd. Spridandet av uppgifterna utgör förtal enligt svensk lag (5 kap. 1 § brottsbalken). I den mån delar av uppgifterna är sanna bör noteras att det i svensk rätt inte finns någon allmän rätt att sprida kränkande uppgifter som är sanna (se t.ex. RH 2002_39). Det måste även, vilket framgår av lagtexten, vara försvarligt att sprida uppgifterna. Rent osanna eller ogrundade uppgifter får i princip aldrig spridas (se NJA 1966 s 565 och NJA 1994 s 637; jfr dock RH 1996_61 och hovrättens f� …

Klagomålet är inte undertecknat, varför det inte går att säga huruvida det är Enander själv som ligger bakom eller någon annan. Men de vaga argumenten som framförs kan tyda på en personlig koppling till informationen som man vill censurera.

Enander var Juridikfrontens ”presstalesman” fram till avslöjandet om knarkrazzian, varför han i allra högsta grad är att betrakta som en offentlig person. Nordfront har heller aldrig påstått att Enander sysslat med narkotikaöverlåtelse, utan endast att det var misstankar om narkotikaförsäljning som föranledde polisens husrannsakan mot lägenheten. Sitt forna läkemedelsmissbruk likväl som sin psykiska ohälsa har han också talat öppet om i TV4-programmet ”Malou efter tio”. Programmet i fråga angavs som källa i Nordfronts artikel.

I skrivande stund kan man fortfarande hitta Nordfronts artikel om knarkrazzian mot Enanders lägenhet via Google och därmed är det ännu oklart ifall han lyckas förmå IT-jätten att censurera den.

  • Publicerad:
    2018-03-18 19:30