BROTTSBEKÄMPNING. Polisen ”kan” ha attityden att ”näthatsbrott” inte är riktiga brott, säger Tomas Åberg på Näthatsgranskaren.
Den skattefinansierade näthatsgranskaren och djurplågaren Tomas Åberg.
I en rapport skriven av djurplågaren Tomas Åberg, företrädare för den skattefinansierade ”ideella” organisationen Näthatsgranskaren, kritiseras polisen för bristande intresse och strukturell inkompetens för att se till att så kallade näthatare blir lagförda och dömda.
— Det finns många duktiga poliser men saknas samordning, säger Tomas Åberg till SVT.
Men flertalet fall av kriminellt näthat blir inte ens anmälda. Detta beror enligt Åberg på att denna typ av brottslighet inte är prioriterad.
— Det kan finnas en attityd att hatbrott på nätet och i sociala medier inte är riktiga brott, både hos polisen och dem som begår brotten, fortsätter Åberg.
Polismyndigheten har kunskapsluckor och samordningsproblem när det gäller näthatsbrott, och Åberg kritiserar också bristen på spaning som ett stort problem.
Problemet med samordningen är att den inte är digitaliserad och att inte information lätt kan samköras. Med en bättre plattform för hantering av hatbrotten skulle många fler hatare kunna sättas dit.
Prioriteringsgraden varierar också mycket mellan olika polisregioner och enskilda befattningshavare. Det gäller också bland åklagare och domstolar.
Handbollsspelaren Linnéa Claesson och fotbollsspelaren Jimmy Durmaz är två hatbrottsoffer som hör till undantagen där gärningsmännen har fällts, skriver SVT – men anger också att Tomas Åberg efter sina 1 229 polisanmälningar fått 215 personer dömda för 309 hatbrott sedan 2017.
Linnéa Claesson har blivit kraftigt ifrågasatt för sina påståenden om sexuella kränkningar och hat och hot riktat mot henne, även från etablerade samhällsdebattörer och feminister, vilket Nordfronts nyhetschef Simon Holmqvist har rapporterat:
Claesson har gjort sig ett namn i offentligheten genom att beskriva hur hon konstant – ofta flera gånger varje dag – blir utsatt för sexuella trakasserier och övergrepp av män som hon stöter på, likväl som sexuella inviter eller hotfulla anspelningar på sociala medier.
Historiernas fantasifulla utformningar och stora antal – samt det faktum att de ofta publiceras tillsammans med så kallade selfies med sexuellt utmanande karaktär.
Många menar att hon i flera fall troligtvis har skickat meddelanden till sig själv för skapa uppmärksamhet kring sin person och samtidigt misstänksamhet gentemot män i allmänhet.
Johan Hasselmark som är gruppchef på polisens Nationella Operativa Avdelning (NOA) håller inte med om all kritik som riktas mot polisen i Tomas Åbergs rapport.
— Vi jobbar ständigt på förbättring men kritiken mot bristande engagemang känner jag inte igen, utan vi har ett jätteengagemang, säger Hasselmark.
Källor:
Stora brister i polisens arbete mot näthat
Hatbrott på nätet lågpri-oriterade av polisen
Hoppa till huvudinnehåll
