KRÖNIKA • Martin Saxlind skriver om hur liberalismen inte verkar kunna hantera problemet med pedofiler utan snarare skapar samhällen där pedofiler frodas.

Jag vet inte om det är Dumpens goda arbete med att hänga ut pedofiler som skapar ett felaktigt intryck eller om mängden pedofiler i samhället faktiskt har ökat. Klart är i alla fall att det finns väldigt många kräk i Sverige som spenderar mycket tid med att sexchatta med barn och dela barnporr med andra pedofiler.

När jag skrev om RFSL-veteranen och Qruiser-grundaren Micke Moggias senaste pedofilåtal förra veckan kom jag att reflektera över vad för typ av samhällen människor som han kan existera och frodas i.

Till att börja med har så klart internet och sociala medier skapat unika möjligheter för pedofiler. De kan grooma barn och samla på sig barnporr på ett sätt som rent tekniskt sett var omöjligt innan internet fanns. Med tanke på att vanlig porr är beroendeframkallande kan det också tänkas att tillgången till barnporr förstärker den pedofila läggningen hos störda människor. Jag vet att en pedofil i Söderhamn som jag skrev en nyhet om för något år sedan argumenterade på det viset i ett polisförhör. Så som han beskrev det hade han ”snubblat” över barnporr och fastnat för det, trots att han på något plan visste att det inte bara är olagligt utan också djupt omoraliskt.

Om man bortser från det rent tekniska tycker jag att det därutöver finns en politisk aspekt och att pedofili är något som indirekt uppmuntras i liberala samhällen. Det är den tanken jag vill utveckla i den här artikeln.

En kort definition av liberalism

För att förklara hur jag tänker behöver jag börja med att definiera vad jag menar med liberalism.

Moralfilosofiskt är liberalism för negativ frihet. I korthet är negativ frihet att man generellt ska vara fri att försöka göra vad man vill utan att hindras av förbud eller tvång. Staten, kyrkan, folket eller andra kollektiv ska begränsa individens handlingsfrihet så lite som möjligt. En liberal saknar helt argument emot hedonism och dekadens då liberaler inte vill lägga sig i vad en annan person gör.

Politiskt och juridiskt sett är liberalism fundamentet för de västerländska (förment) representativa demokratierna. Så både vår lagstiftning och kultur genomsyras av liberalism.

Liberalismens misslyckade inställning till pedofili

Pedofili kan ses som ett sluttande plan från illa till värre och längs hela vägen saknar liberalismen bra svar och lösningar till problemet.

1. Pedofili som en läggning.

Liberalismen har accepterat och uppmuntrat den sexuella revolutionen som säger att sex mer bör handla om njutning än reproduktion och att alla sexuella preferenser och läggningar är lika mycket värda. Här blir det naturligt för liberalen att tycka synd om pedofilen; pedofilen är ju född som han är – precis som bögen – och kan inte rå för sina känslor. Det är inte rätt och riktigt ur liberal synvinkel att bestraffa eller diskriminera en person bara på grund av dennes identitet, tankar eller känslor.

I Sverige och många andra länder har det funnits personer och organisationer som velat legalisera pedofili. Detta verkar ha varit mer utbrett tidigare, men idag har det alltmer börjat talas om så kallade ”MAP:s” (Minor-Attracted Persons) och de strävar efter att tolereras i offentligheten så länge de inte begår några brott. Vad som i många fall framstår som misstänkta pedofiler har också tack vare den liberala toleransen beretts fri tillgång till barn som sagoläsare under så kallade ”Drag Queen Story Hour”-event.

2. Barnporr.

Många liberaler vill legalisera narkotika då det anses vara ett ”offerlöst brott” i deras ögon. På samma sätt är definitivt tecknad barnporr också ett offerlöst brott och den debatten har vi haft i Sverige. Om Sverige hade varit ett renodlat liberalt samhälle hade det förmodligen varit lagligt; att det inte är det bygger på tidigare lagar och traditioner som var mer konservativa (homosexualitet har t.ex. inte ens varit lagligt i Sverige i 100 år).

Från tecknade bilder finns sedan ett sluttande plan där liberaler till att börja med skulle kunna tolerera barnporr som inte skildrar sexuella övergrepp utan bara visar nakna barn. Slutligen skulle en liberal kunna mena att pedofilens njutning av att konsumera barnporr med övergreppsinnehåll överstiger barnets lidande av att materialet sprids och att det därför är okej. För att inte gå för långt i mitt hat mot liberaler här ska jag nog säga att få verkliga liberaler skulle vilja vara så liberala, men det är ändå möjligt att argumentera på det sättet och inte bryta mot några fundamentala liberala principer.

I slutänden väger också handling mer än ord och liberala samhällen visar i handling att man inte tar barnporr på särskilt stort allvar, för pedofilerna som åker dit för det brottet får milda straff och kan därför fortsätta med sin pedofili. Ur ett större perspektiv är också milda straff ett första steg mot legalisering.

3. Grooming.

En stor del av den pedofila kriminaliteten sker genom manipulativt chattande med minderåriga. Pedofilerna kan där genom manipulation, hot och mutor försöka komma över barnpornografiskt material eller stämma träff med barn.

En annan sak pedofilerna kan fiska efter är ”samtycke” från sina offer. Samtycke blir nämligen ett argument som kan framföras till liberaler. Om barnet samtycker kan den liberala tendensen till att inte lägga sig i vad andra gör säga att pedofilin är okej. Som tur är förstår många liberaler att barn inte är mogna att hantera alla friheter som liberaler tycker att vuxna ska ha.

Här kommer dock homolobbyn in i bilden igen. Homolobbyn sexualiserar barn då vuxna som är sexuellt avvikande vill att barn och ungdomar ska legitimera de vuxnas sexuella avvikelser genom att själva börja identifiera sig med någon annan sexuell läggning än heterosexualitet. När minderåriga blir påprackade en sexualitet innan de naturligt är redo för sex och faktiskt vet vad de vill blir de förvirrade och lättare måltavlor för pedofiler. Om en snusktant från RFSL redan har varit på skolan och föreläst om onani och könsdysfori för barnen framstår det som mer normalt när Pedofil-Pelle börjar snuskchatta med dem på sociala medier.

Om man dessutom köper homolobbyns föreställning om att barn som inte kommit in i puberteten kan ha alternativa sexuella läggningar så likställer man i viss mån barnet med vuxna, vilket förstärker pedofilernas argument om att barnen kan samtycka – barnen har ju en sexuell identitet och vilja. När barnen sexualiseras blir det också naturligt att de ska släpas med till prideparader och där klär sig och dansar barnen ofta på ett sexuellt sätt, inspirerat av de vuxna och till pedofilernas stora glädje.

Viss grooming är alltså helt normaliserad i Sverige och lagarna mot det är generellt sett svaga. De enda juridiska gränserna mot grooming är att det är olagligt att uppmana minderåriga att skicka sexuella bilder eller att stämma träff med dem i sexuellt syfte. Många pedofiler kan alltså i vårt liberala samhälle tryggt ligga på rätt sida av lagens gräns när de sitter och äcklar sig med minderåriga på sociala medier.

4. Övergrepp.

Det sista steget för pedofilen är att gå från ord till handling och förgripa sig på en minderårig person. De saknar då moraliska spärrar som stoppar dem, kanske för att de har en liberal moral eller för att de köper argumenten de upprepar för sig själva: ”Pedofilen skänker ömhet och kärlek” (Kjell Rindar). Ett annat liberalt argument pedofiler använder är att barnen bara tar skada för att andra lägger sig i och fördömer övergreppet.

Anti-liberala lösningar på pedofilfrågan

Om vi istället tittar på hur ett icke-liberalt samhälle skulle kunna se på och hantera pedofili tror jag att problemet skulle gå att minska kraftigt.

1. Pedofili som en läggning.

I ett icke-liberalt samhälle kan man ha värderingar som säger att alla människor inte är lika mycket värda och inte behöver behandlas på samma sätt. En person som erkänt att han har pedofila tendenser bör till att börja med förbjudas från att jobba med barn eller på andra sätt söka sig till sammanhang där barn finns. Personen borde också steriliseras i rent förebyggande syfte, för även om pedofilen inte begått ett brott kan inget gott komma ur personens läggning. Om det skulle vara så att pedofili helt går att ta bort genom någon form av terapi hade det kanske kunnat vara ett alternativ, men den tanken skrämmer uppenbarligen andra sexuella minoriteter och går emot den etablerade föreställningen om att människor föds med permanenta sexuella avvikelser.

Då den pedofila sexualiteten i sig skulle förtryckas och negativt sanktioneras i det här teoretiska och anti-liberala samhället skulle de inte heller få organisera sig i lobbygrupper eller ha enskilda personer som förespråkade deras kollektiva intressen. Staten skulle också vara vaksam mot och slå ner på grupper som försöker göra det indirekt eller genom omvägar.

2. Barnporr.

Alla personer som blir påkomna med att medvetet ha konsumerat barnporr skulle i ett anti-liberalt samhälle kunna klassas som pedofiler och behandlas i enlighet med det som står under föregående punkt. Eftersom det finns olika typer av barnporr skulle det kunna leda till olika former av straff. Tecknad barnporr skulle kunna leda till höga böter och ett långt fängelsestraff. Barnporr utan övergreppsinslag skulle kunna leda till längre straff och högre böter. Barnporr som skildrar sexuella övergrepp på barn skulle kunna leda till livstids straffarbete eller dödsstraff i mer extrema fall.

3. Grooming.

Ett anti-liberalt samhälle skulle kunna försöka reglera barns användning av sociala medier så att de ej kan komma i kontakt med vuxna främlingar. Personer som blivit avslöjade som pedofiler borde också vara permanent avstängda från alla sociala medier. Pedofiler som ändå lyckas kontakta minderåriga och försöker stämma träff med dem i sexuellt syfte borde få livstids fängelse.

Sexualundervisning skulle exklusivt kunna överlåtas till föräldrarna som bör ha bäst koll på deras barns utveckling och behov av utbildning. Eller så skulle staten kunna erbjuda en standardutbildning till elever som börjat komma in i puberteten, utbildningen skulle då lyfta fram heterosexualitet och monogami som det naturliga och låta de som vill vara avvikande hitta sin egen väg.

Lagar mot homopropaganda och liknande saker som sexualiserar barn skulle kunna införas i ett anti-liberalt samhälle. Ryssland och många andra länder har sådana lagar redan idag.

4. Övergrepp.

Genom att i alla de tidigare stegen slå ner hårdare på pedofilers brottslighet så kommer en del pedofiler som annars hade begått övergrepp sitta i fängelse eller vara döda. Risken för hårdare straff kan också ha en avskräckande effekt för de olika pedofila brotten inklusive de rena övergreppsbrotten.

De övergrepp som ändå skulle ske även i ett anti-liberalt samhälle bör resultera i dödsstraff, åtminstone i alla fall där bevisningen är 100% vattentät och övergreppet är grovt.

Både av rent moraliska skäl och för avskräckningseffekt tycker jag att pedofiler som tas på bar gärning bör betraktas som fredlösa. Alltså att alla som tar en pedofil på bar gärning under ett övergrepp har rätt att misshandla eller döda pedofilen, förutsatt att man sedan kan bevisa i domstol att personen var pedofil och togs på bar gärning. Föräldrar som kommer på att deras barn blivit utsatta för övergrepp bör ha lite större frihet att få göra samma sak även viss tid efter att ett övergrepp har skett.

Det sistnämnda verkar i någon mån förekomma i Ryssland. Fadern Vyacheslav Matrosov ska där ha släpat ut sin vän Oleg Sviridov i skogen, misshandlat honom, tvingat honom att gräva sin egen grav och sedan antingen dödat honom eller förmått honom att ta sitt eget liv. Detta efter att Matrosov upptäckt filmer i vännens mobil som visade hur denne förgrep sig på Matrosovs dotter. Matrosov verkar först ha varit misstänkt för mord men under utredningens gång ändrades det till att han tvingat pedofilen att ta sitt liv, vilket gav ett mildare straff och redan där kan ha varit en sympatisk behandling från rättsväsendets sida. Efter protester från allmänheten släpptes Matrosov också ut ur fängelset efter att bara ha avtjänat sex månader istället för 1,5 år som han hade dömts till. Detta är ett exempel på icke-liberal flexibilitet från rättsväsendets sida, där man tar hänsyn till folkets vilja och den allmänna moralen istället för att se det som en liberal dygd att bokstavstolka lagtext och behandla alla brott exakt lika utan hänsyn till oförutsägbara men viktiga omständigheter.

Avslutningsvis

Just rättssäkerheten och dödsstraffets oåterkallelighet är annars det som gör den här typen av kriminalitet svår att hantera. Man vill varken att någon oskyldig ska dömas till extremt hårda straff eller att någon skyldig pedofil ska komma undan straff. Simon Holmqvist brukar säga att dödsstraff bara bör användas i fall där skuldfrågan är bevisad ett steg längre än ”bortom rimligt tvivel”, alltså i fall där det i princip inte finns något tvivel alls om att personen är skyldig. Om skulden bara är bevisad bortom rimligt tvivel är nog livstids fängelse att föredra då det ger möjlighet att benåda personer som visat sig bli oskyldigt dömda.

Klart är i alla fall att vissa typer av pedofilbrott, när de är bevisade bortom allt tvivel, bör resultera i dödsstraff och att det är ett av den liberala demokratins moraliska misslyckanden att man inte är kapabel att döma ut sådana straff i Sverige. Inte heller dömer vi ut särskilt långa fängelsestraff eller kastrerar pedofiler eftersom vårt rättsväsende är mer intresserat av att vårda och rehabilitera brottslingar än att straffa dem och skydda potentiella offer.

Londons muslimske borgmästare, Sadiq Khan, sa lite opassande angående ett terrordåd att terrorism är en naturlig del av att leva i en modern storstad. Jag skulle säga att pedofili är en naturlig del av att leva i ett liberalt samhälle.

Det här ämnet avhandlades också av Fredrik Vejdeland och Simon Lindberg i senaste avsnittet av Ledarperspektiv.