CORONAKRISEN. En professor i statistik beräknar enligt TT/Omni att april blir den stora smittomånaden i Sverige. Innan månadens slut är hälften av befolkningen smittad och före slutet av maj två tredjedelar. Den som genom egen isolering i en månad vill och kan bidra till sin egen och andras hälsa, ska välja april, råder han.

Coronaviruset Covid-19. Genrebild. Foto: Pixabay (Public Domain).

TT har intervjuat Tom Britton, som är professor i matematisk statistik vid Stockholms universitet och arbetar med modeller för smittsamma sjukdomars inverkan på folkgrupper.

I intervjun hävdar professorn att Covid-19 är en så pass smittsam sjukdom att över hälften av Sveriges befolkning kommer vara smittad före första maj. Därefter kommer smittspridningen gå något långsammare och leda till en befolkning till två tredjedelar smittad av sars-cov-2 i slutet av maj. Efter detta kommer pandemin börja avklinga, menar han.

Han påpekar att detta är ett antagande som bygger på ett annat antagande som han finner rimligt, det att mellan en halv miljon och en miljon svenskar är smittade för närvarande. Han fortsätter med rådet att den som är beredd att någon gång under pandemin, för sin egen och andras hälsas skull, hålla sig isolerad i en månad – han bör välja april månad för att uppnå bästa resultat. Tiden före och efter april kommer visa sig mindre välanvänd för den som isolerar sig i detta syfte, menar han.

Man kan enligt Britton anta att under april månad är ungefär en av tio personer smittobärande. Det innebär att det genomsnittligt räcker att en person kommer i tillräckligt nära kontakt med tio andra för att bli smittad. Under andra hälften av maj samt i juni kommer det däremot krävas att man träffar fler för att bli smittad, hävdar han.

Dessa antaganden grundar sig på epidemiologers uppskattning att Covid-19 för närvarande har en ”smittsamhet” på 2,5 . Det innebär att en smittad person i genomsnitt smittar 2,5 andra. Det är denna grad av smittspridning som Folkhälsomyndigheten strävar efter att minska. Även om Covid-19 anses vara en smittosam sjukdom så är dess smittsamhet betydligt lägre än till exempel den för mässlingen vars värde är 14.

Som svar på frågan i vilken mån smittspridningen har påverkats av hittills vidtagna åtgärder, påpekar Britton att vi ännu inte kan se dessa åtgärders eventuella inverkan på antalet dödsfall.

Det tar nämligen för de patienter som avlider i sjukdomen runt tre veckor från smittotillfället till dödsögonblicket, medan det var för två veckor sedan som man i Sverige stängde universiteten och gymnasierna. Och det var vid samma tidpunkt som man uppmanade äldre att helt isolera sig och symptombärare att stanna hemma.

Däremot tar det cirka två veckor från smittotillfället till att den insjuknade behöver intensivvård, så här bör man snart kunna se eventuella resultat av åtgärderna, menar Britton.

Han konstaterar vidare att antalet personer som behöver sjukvård samt antalet personer som avlider i Covid-19 båda kommer att fortsätta att öka, men det viktiga i smittspridningssammanhang är huruvida takten på ökningen kommer att öka eller ej.

På intervjuarens fråga om hårdare vidtagna åtgärder hade kunnat minska smittspridningen ytterligare, svarar Britton att mer strikta åtgärder på sin höjd hade ”kunnat smeta ut kurvan ännu mer”, men han bedömer att man lagt sig på en ”rimlig nivå”. Han tror vidare ”utifrån hur många som har dött hittills, att smittspridningen i Sverige troligtvis inte får samma dramatiska förlopp som i Spanien eller i Italien” och avslutar med orden:

– I Italien dör det fortfarande många människor, men det dör lika många varje dag. Där har ökningstakten avstannat. Min gissning är att smittspridningen i Sverige kommer att klinga av rejält i juni och att det, i slutet av sommaren, kommer att vara nästintill normalt.

  • Publicerad:
    2020-04-03 19:00