VÅR VÄG. Här följer den nionde delen av Nordiska motståndsrörelsens partiprogram.

9. Införa en rättsstat där alla medborgare är lika inför lagen. Utbildade jurister ska döma i domstolarna. En folkdomstol ska upprättas med syfte att pröva de svåra fallen av folkförräderi.

”Vi måste försvara demokratin” är en fras som varje systemtrogen politiker och journalist hasplar ur sig i tid och otid. I själva verket är Sverige ingen demokrati utan en demokratur där åsiktsfrihet rent formellt existerar, men där det i praktiken råder åsiktsförtryck som ofta är dolt och drabbar dem som utmanar maktens doktriner. Vi lever i ett system där medborgarna är olika inför lagen, där stor rättsosäkerhet råder och där medborgarna kan bli uthängda, socialt stigmatiserade eller förlora arbeten om de inte ställer sig bakom ”mångkultur”, ”alla människors lika värde” och andra folkfientliga idéströmningar.

Nordiska motståndsrörelsen vill införa den rättsstat som ursprungligen formulerades i grundlagen och genom en folkdomstol neutralisera den folkförrädarkår som utövat åsiktsförtryck mot andra medborgare och förrått det egna folket.

Vad gäller den övriga brottsligheten i samhället görs många fel av dagens system. Återfallsstatistiken inom vissa brott är hög då många fängelser i praktiken är plantskolor för kriminella karriärer. De som är fattiga och utstötta av samhället ser få möjligheter att ta sig upp utan att gå utanför lagens råmärken. Lösningen på problemen är den folkgemenskap vi ska bygga, preventiva åtgärder för att förebygga brott och god rehabilitering på våra fängelser. Vi är medvetna om att det föreligger en intressekonflikt mellan stat och brottsoffer då den senare ofta av hämndbegär ser saken personligt, medan en stat måste se det ur ett större perspektiv där resurserna måste tillvaratas för hela folkets väl.

Likhet inför lagen
I dagens demokratur är rasfrämlingar, men också religiösa och sexuella minoriteter, mer skyddsvärda än andra medborgare, trots att det tydligt framgår i grundlagen att likhet inför lagen är en av statsskickets grunder. Etniska nordbor, i synnerhet dem som kämpar för sitt folks överlevnad eller uttrycker kritik mot massinvandringen, bestraffas hårdare än andra. Rättsstaten är därmed satt ur spel och juridisk godtycklighet genomsyrar rättsprocesserna. Gummiparagrafen hets mot folkgrupp, som i praktiken är en raslag som riktas direkt mot svenska folket, med särskilda skydd för kränkta minoriteter, måste avskaffas med utgångspunkt av att den är grundlagsvidrig. Nordiska motståndsrörelsen vill åter införa rättsstatens principer om likhet inför lagen.

Nordiska motståndsrörelsen kommer:

• Säkerställa att alla medborgare – oavsett härkomst, politisk eller religiös uppfattning – på lika villkor har rätt till yttrandefrihet, mötesfrihet och en rättvis prövning i domstol. Alla medborgare i det fria Norden skall betraktas som lika inför lagen.
• Förbjuda diskriminering och kvotering på arbetsplatsen – så kallad ”positiv särbehandling”.
• Avskaffa lagen om hets mot folkgrupp. Lagar som förbjuder hotelser, kränkningar, förtal m.m. kan istället tillämpas för alla medborgare.

Opartiska förvaltningsmyndigheter och domstolar
I Sverige finns en flera hundra år gammal objektivitetsprincip, inskriven i grundlagen, som kräver att förvaltningsmyndigheter beaktar allas likhet inför lagen och saklighet och opartiskhet i sitt myndighetsutövande. De förvaltningsmyndigheter som bryter mot grundlagen blir dock aldrig lagförda när de öppet tar politisk ställning för så kallad mångkultur, ökad invandring eller demonstrerar i homopolitiska demonstrationer som ”Pride”.

Utöver de grundlagsbrott som dessa myndigheter kommer undan med kan vi heller inte tala om självständiga domstolar eftersom det är politiker som dömer i domstolarna. Varje medborgare måste känna sig trygg i att rättsväsendet gör rättvisa prövningar och att förvaltningsmyndigheter inte företräder egna politiska intressen.

Nordiska motståndsrörelsen kommer:

• Skapa en rättsstat där den legislativa makten är avskild från den exekutiva makten. I klarspråk innebär det att lagarna stiftas av ett folkvalt parlament, men att dessa lagar sedan tillämpas av självständiga domstolar och statlig förvaltning utan inblandning från annan instans.
• I enlighet med rättsstatens principer avskaffa det nuvarande nämndemannasystemet. Endast utbildade jurister, inte politiker, får döma i våra domstolar.
• Säkerställa att myndigheter inte tar idépolitisk ställning inom ramen för sitt myndighetsutövande. En myndighetsperson, än mindre hela myndigheten, får inte i uniform eller på något annat sätt som visar tillhörighet till denna myndighet, ta ställning politiskt. En enskild myndighetsperson kan självklart privat ta ställning politiskt om det tydligt sker utanför personens verksamhetsområde.
• Säkerställa att myndigheter och statliga organisationer inte tar ställning i politiska frågor om det inte klart framgår och har särskilt motiverats att det ingår i dess verksamhetsområde. Undantag är exempelvis organisationer med särskilt ansvar för folkbildning, såsom skolan vars verksamhet kommer att vila på nationalsocialistisk värdegrund.

Lagar mot folkfientlighet
Nordiska motståndsrörelsen förfäktar folkdemokrati, inte liberal demokrati. Det fria Norden kommer att värna om den enskildes yttrandefrihet, men samtidigt göra det klart för alla att friheter inte är reservationslösa utan kommer undantas om de missbrukas till att bedriva folkfientlig verksamhet. Vid en intressekonflikt kommer folkets frihet, suveränitet och själva rätt till överlevnad värderas högre än individens frihet. Vi kan med andra inte tillåta att det fria Norden, med dess omfattande yttrande- och mötesfrihet, missbrukas av fientliga krafter som verkar för folkets undergång.

Folkfientlighet måste förbjudas och allvarlig sådan hårt bestraffas. De svåra fallen av folkförräderi kommer att prövas av en ny domstol, Nordens folkdomstol. Denna folkdomstol kommer även ta över hög- och landsförräderimålen eftersom dessa utgör ett brott mot såväl riket som dess invånare. Folk-, hög- och landsförräderibrott kommer att tas på stort allvar.

Nordiska motståndsrörelsen kommer:

• I enlighet med skapandet av lagar mot folkfientlig propaganda också säkerställa att organisering av folkmord på de nordiska folken blir olagligt. Detta innebär att sammanslutningar som aktivt verkar för massinvandring, rasblandning och andra former av folkmord kan komma att lagföras.
• Upprätta en folkdomstol som tar sig an de särskilt svåra fallen av folkförräderi. Samtliga med inflytande och maktposition som tagit beslut om, genomfört eller försvarat det pågående folkmordet på de nordiska folken, kommer att bli granskade av denna domstol, liksom de som gör det i framtiden. De som fälls av folkdomstolen och bedöms oförmögna till rehabilitering kommer även förlora sina medborgarskap.
• Ta hög- och landsförräderimålen på allvar. De som med utländskt bistånd eller med andra lagstridiga medel försöker lägga landet under främmande makt begår ett brott mot rikets säkerhet och skall straffas därefter. Handlingar där makthavare åker på hemliga möten där beslut tas med främmande intressen och utan folklig insyn, eller ens vetskap, är att betrakta som högförräderi.

Brott och straff
Nordiska motståndsrörelsen inser att mycket av arbetet med att minska brottsligheten i samhället hänger ihop med helt andra saker än straffsatser och antalet poliser som finns tillgängliga på gatorna. Ju mer orättvist fördelade samhällets resurser är och ju större klasskillnader som existerar, desto mer ökar också brottsligheten.

Det är heller inte ovidkommande att den globala makteliten faktiskt vill skapa oro och kriminalitet i samhället för att använda det som täckmantel, för att utan folkets protest, bygga upp det övervakande storebrorssamhälle som allt mer tar form. En oövervakad park skapar dock inte en kriminell individ. Det är inte alltid tillfället som skapar tjuven utan istället oftast samhällets moral och anda. En kriminell stat fostrar kriminella individer.

I ett friskt och välmående samhälle, där folkgemenskap råder och massinvandring inte existerar, kommer också brottsligheten att minska. Man stjäl inte från sin familj och skapar inte oreda i sitt eget hem. I en stat med utpräglad folkgemenskap är folket en förlängning av ens familj och Norden ens hem.

Att utrota brottsligheten helt och hållet är dock en naiv vision och därför måste även vi ha en kriminalpolitik. Nationalsocialismen innebär inte nödvändigtvis att det ska bli hårdare straff, men vi ser däremot att vissa typer av brott bör ges ett högre straffvärde. Exempel på denna typ av brott är där offret är i markant fysiskt eller mentalt underläge och därmed oförmöget att kunna värja sig mot gärningsmannen, som det alltid är vid exempelvis brott mot barn, djur och våra äldre. Förutom detta och tidigare nämnda förräderibrott, bör också grova sexual- och narkotikabrott ges högre straff.

Det är oansvarigt av en stat att släppa ut ”monster” i samhället. Det är också inhumant av en stat att hålla någon inlåst hela sitt liv. Seriemördare, pedofiler som utfört grova förgripelser, narkotikalangare som spridit dödligt gift till hundratals människor m.fl. har i vårt avseende förbrukat sin rätt och frihet att leva. Trots att ett dödsstraff är oåterkalleligt måste vi kunna tillämpa det vid särskilt hänsynslösa och grova brott. När bevisningen verkligen anses stå utom allt rimligt tvivel, bör brottet kunna straffas med döden. För att dödsstraffet inte ska kunna missbrukas eller bli godtyckligt måste den nordiska senaten fastställa en sådan dom från domstolen innan den vinner laga kraft.

Kriminalvården av idag är i många avseenden misslyckad och att sitta i fängelse handlar mer om förvaring än rehabilitering. Vi ska inte i fängelset befästa de dömdas plats utanför samhället utan istället se till att en fängelsevistelse får en så rehabiliterande verkan som möjligt så att när individen väl avtjänat ett straff får en ärlig chans till ett nytt liv.

Den som avtjänar ett fängelsestraff ska få arbeta hårt för att sona sitt brott, men också veta att när han eller hon kommer ut finns det någonstans att ta vägen, att arbete och bostad står till förfogande och att eventuella ekonomiska skulder och betalningsanmärkningar har kunnat arbetas av redan under interneringstiden. Den som avtjänat sitt straff ska också ha fått terapeutisk hjälp, blivit utbildad, fått nyttiga lärdomar för framtiden samt blivit införstådd i vad folkgemenskapstanken handlar om. Detta kommer minimera risken för återfall och således vara hela samhället till gagn.

Vi vill också att det ska läggas stor vikt vid kriminologisk forskning för att förebygga brott och även ge psykiatrisk vård de resurser som krävs. Vi tror också på större andel öppna anstalter med arbetsplikt, gärna jord- och skogsbruk, där fångarna faktiskt kan få göra nytta för både sig själva och samhället i stort.

Nordiska motståndsrörelsen kommer:

• Skapa ett samhälle präglat av sunda värderingar och folkgemenskap vilket leder till minskad kriminalitet.
• Värna personlig integritet istället för att skapa ett övervakningssamhälle.
• Höja straffvärdet för brott mot barn, djur och våra äldre samt för grova sexual- och narkotikabrott.
• Införa dödsstraff vid särskilt hänsynslösa och grova brott när bevisningen verkligen anses stå utom allt rimligt tvivel.
• Ge dem som avtjänat sitt straff möjligheten till ett nytt liv fritt från skulder och anmärkningar och med kunskaper att kunna utföra ett arbete som väntar.
• Öka andelen öppna anstalter med arbetsplikt.
• Lägga stor vikt vid kriminologisk forskning för att förebygga kriminalitet.
• Ge den psykiatriska vården de resurser som krävs och se till att de verkligen behandlar sina patienter istället för att skriva ut lyckopiller.

• Publicerad:
  2015-12-23 19:00

Kategoriserat som:
• Motstånd
• Motståndsrörelsen
• Opinion & Motstånd
• Partiprogram