INRIKES • Under dagen har Socialstyrelsen presenterat nya riktlinjer när det gäller könsbyte av personer under 18 år. ”Osäker vetenskap och nytillkommen kunskap gör att Socialstyrelsen nu rekommenderar återhållsamhet när det gäller hormonbehandling”, skriver myndigheten.

Att behandla så kallad könsdysfori hos unga med hormonbehandling har blivit allt mer kontroversiellt. Detta kommer framförallt efter mediala granskningar som visar på en brist av vetenskapligt stöd och att allt fler ångrar sina så kallade könsbyten, speciellt om de görs i ung ålder. Undersökningar har dessutom visat att önskan att ”byta kön” hos unga ofta kommer från grupptryck.

Trots att flera kliniker i Sverige redan implementerat betydande restriktioner för hormonbehandling av barn efter bland annat Uppdrag gransknings avslöjanden har nu även Socialstyrelsen under tisdagen presenterat nya riktlinjer som alla inom sjukvården i Sverige behöver förhålla sig till.

Socialstyrelsen skriver att antalen fall av könsfysfori bland unga mångdubblats mellan 2008 och 2018, och att största ökningen har skett bland flickor i åldern 13 till 17 år.

— Förändringen är större bland unga än äldre, och större inom gruppen med registrerat kön kvinna än man vid födseln. Flera faktorer har förts fram som förklaringar men det har inte gått att klarlägga vilka orsaker som ligger bakom. Därmed utgör förändringarna en osäkerhet som vi behövt ta i beaktande när det gäller vilken vård som ska rekommenderas för minderåriga, säger Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen.

I korthet innebär de nya riktlinjerna att så kallad pubertetshämmande och könsbekräftande hormonbehandling för personer under 18 år förbjuds, förutom undantagsvis och inom forskning.

— Bedömningen är att behandling med hormoner fortsättningsvis bör ges inom ramen för forskning. Ökad kunskap behövs bland annat om behandlingarnas påverkan på könsdysforin samt den psykiska hälsan och livskvaliteten hos minderåriga, på både kort och lång sikt, säger Thomas Lindén.  

— I väntan på att en forskningsstudie kommer på plats är vår bedömning att behandlingarna kan ges i undantagsfall. Här föreslår vi en rad kriterier som vården kan utgå ifrån i de individuella kliniska bedömningarna, fortsätter han.

Det återstår att se hur den svenska ”transvården” hanterar undantagsregeln.