MÅNGKULTUREN • Då svensk polis ser sig vara på rätt väg när det gäller stävjande av gängkriminalitet, har man börjat undervisa finska ordningsmakten i hur det går till.

Höga finska polischefer är i Sverige för att inhämta information som kan förhindra att gängbrottsligheten i Finland når svenska dimensioner.

I Sverige har i år fler än 40 personer omkommit i skjutningar. I övriga Europa överlag har skjutningar de senaste åren minskat i antal.

I Finland är gängrelaterade skjutningar och sprängningar ännu sällsynta.

Dock redogör finsk polis på flera håll i landet för att ”ungdomsgrupperingar” tycks vara på väg att övergå till ”organiserade kriminella gäng”.

Tidningen Hufvudstadsbladet (HBL) rapporterade tidigare i år om en sådan utveckling i Östra Nyland.

— Läget i Finland är betydligt bättre, men det har bildats lokala kriminella grupperingar som har likadana kännetecken som tatueringar eller kläder och till deras livsstil hör brottslig verksamhet, förklarar chefen för ungdomsavdelningen på Centralkriminalpolisen Timo Kilpeläinen för Svenska Yle.

Den blinde visar vägen

Kilpeläinen var i veckan tillsammans med två andra höga finska polischefer i Sverige för att diskutera bekämpning av gängkriminalitet och skjutvåld med Polisregion Stockholm.

— Sverige har bra erfarenhet av brottsundersökningar då det kommer till dödsskjutningar och försök till dödsskjutningar och hur man spårar vapen till eventuella gärningsmän, och kring detta bytte vi information, säger Kilpeläinen.

På frågan om huruvida Finland kan lära av Sveriges misstag på området svarar den finske polischefen lätt undanglidande:

— …En del av fenomenen kan komma till oss om 5-6 år, så nu är det ett bra skede att se över vår egen verksamhet och möjliga utvecklingspunkter, till exempel inom den tekniska brottsundersökningen.

Svensk polis: ”Vi är på rätt väg”

I Sverige finns det inom polismyndigheten en föreställning om att utvecklingen med gängkriminalitet i landet kommer att vända, eftersom man är på väg mot att kunna ”förebygga och förhindra nyrekryteringen till kriminella gäng”.

Man pekar till exempel på hur polisen och socialförvaltningen i ghettot Biskopsgården i Göteborg utfärdat ett medborgarlöfte till invånarna om framgång för ”det riktade arbetet mot unga i riskzon för kriminalitet”.

— Svensk polis har lyft fram att vi i Finland i ett tidigt skede måste ingripa mot dessa fenomen när de fortfarande är hanterbara för polisen. Vi måste också få lokala krafter, kommuner och städer med i arbetet där man kan stoppa att unga dras med i den kriminella verksamheten, säger Kilpeläinen.

Den finske polischefen har av svensk polis fått höra att förebyggande arbete kan förhindra att de kriminella gängen växer sig stora – och han tror att det stämmer i stort, även om han kastar in en brasklapp:

— Polisen är endast en aktör, det krävs ett brett samhälleligt jobb med utgångspunkt i social- och samhällspolitiska beslut så att det inte skapas utanförskap som kan leda till att unga hamnar in på den kriminella banan, säger Kilpeläinen och fortsätter:

— Utöver det måste myndigheter, polisen, social- och hälsovården och skolan försäkra att man kan dela information med varandra om personer vilket möjliggör att man i ett tidigt skede kan ingripa vid en oroväckande utveckling på individnivå.

Finlands statsminister Sanna Marin (SDP) argumenterade på en pressträff för finska journalister i Köpenhamn på liknande sätt som Kilpeläinen.

— Som tur är liknar läget i Finland inte läget i Sverige, men om vi inte förbereder oss och inför åtgärder så kan situationen förvärras. Jag anser att det är särskilt viktigt att undvika social segregering i städerna och se till att alla har möjlighet att få ett jobb, sa Marin då.

Varken Marin eller Kilpeläinen tycks se ett samband mellan massinvandring och invandrarrelaterad gängbrottslighet.

"Samarbete mellan svensk och finsk polis löser problemen"

I Svenska Yles artikel beskrivs det svensk-finska polissamarbetet som en garant för en förbättrad utveckling i Sverige och en utebliven nedåtgående sådan i Finland.

Som ett steg i rätt riktning lyfter man fram det avtal som i höstas undertecknades av de båda ländernas inrikesministrar – och som syftar till att förenkla polissamarbetet för att stävja grov kriminalitet i Tornedalens gränsområde.

Svensk och finsk polis ska till exempel när så krävs kunna verka på fritt vald sida om gränsen.

Svenska Yle medger dock att tilltron till samarbetets förmåga att stävja brottsligheten i området förmodligen varit lite väl stark.

Svenska Polisförbundet har till exempel varit skoningslöst i sin kritik mot avtalet, och då hänvisat dels till att de två länderna har helt olika lagstiftning och – vilket initiativtagarna uppenbarligen missat – olika språk.

Polischef Timo Kilpeläinen är dock fortsatt optimistisk:

— Vi har långa samarbetstraditioner och det ligger på en väldigt bra och fungerande nivå just nu, säger han till Svenska Yle.