Fängelse i Australien för tysk segerhälsning
2024-10-08 17:00
VETENSKAP. Karl-Olov Arnstberg har låtit publicera en artikel som försvarar rasbegreppet och kritiserar en DN-journalist som felaktigt hävdat att vetenskapen menar att det inte går att tala om mänskliga raser. Uppdaterad.
Professor Karl-Olov Arnstberg går från klarhet till klarhet. Nordfront har tidigare rapporterat om hur Arnstberg bland annat recenserat Kevin MacDonald och lyft fram judefrågan. Nu har Arnstberg tagit ställning för den inopportuna men vetenskapligt korrekta och helt uppenbart sanna åsikten att det går att tala om mänskliga raser.
Det är i en ny artikel som publicerades igår på Arnstbergs hemsida som en anonym forskare kritiserar den Bonnierägda tidningen DN:s ”vetenskapsjournalist” Karin Bojs som förnekat att det går att dela upp mänskligheten i raser.
Hela artikeln är läsvärd men följande som han skrivit är det som är mest relevant för sakfrågan:
Det finns i stort sett två definitioner av ras. Den som ges ovan bygger på en statistisk skillnad i sammansättningen av gener, som är meningsfull i ett visst sammanhang. Det spelar alltså ingen roll om den genetiska variationen inom en ras är större än medelvärdesskillnaden mellan två raser, något som ibland förts fram av icke-biologer och icke-genetiker, som ett argument mot rasbegreppet. Om det argumentet hade haft någon tyngd skulle man inte kunna tala om olika arter heller, eftersom vi delar de flesta gener med allt från bakterier och träd till katter, och frekvensen av specifika genvarianter (alleler) skiftar inom respektive art. Med samma resonemang blir väldigt mycket självklart orimligt. Man skulle till exempel inte kunna påstå att gruppen män är längre än gruppen kvinnor, eftersom variationen inom respektive kön (40 cm för kvinnor) är större än skillnaden mellan könen (13 cm).
Den andra definitionen av ras utgår från det motsatta hållet, det vill säga en kategorisering utifrån fenotypiska egenskaper (de som faktiska, levande organismer har). Detta kallas i dag också kladistik, en kvantitativ metod som främst används för att besvara evolutionära frågor. […]
Enligt båda dessa definitioner är dock världens vanligaste rasindelning helt korrekt: Afrikaner, mongoloider och kaukasier, med flera, skiljer sig åt genetiskt, utseendemässigt och beteendemässigt.
Artikeln påvisar vidare att rasbegreppet fortfarande används av forskare som studerar människan ur ett biologiskt perspektiv, trots att det i media är populärt att påstå att vetenskapen avfärdat tanken om att det skulle finnas olika människoraser.
Avslutningsvis skriver forskaren att begreppet ”etnicitet” i stor utsträckning kommit att ersätta ras-begreppet, men han anser att det är fel och att det i många fall är mer korrekt att tala om ras. Han skriver:
Det [etnicitet] är ett behövligt begrepp, men det kan inte ersätta rasbegreppet, eftersom det i grunden är en bestämning utifrån kulturella, sociala och historiska faktorer. Det kan också ha genetisk relevans men detta är inte självklart. De viktigaste skälen till att fortsätta använda ordet ras är enkelhet, tydlighet, och transparens, i och med att biologer, genetiker och naturvetenskapliga forskare faktiskt använder rasbegreppet i sitt dagliga arbete. Alla vet vad det betyder. Rasbegreppet fyller en central funktion i designen av forskningsstudier och analysen av data, och har med andra ord ett stort förklaringsvärde. Det största problemet för professionella användare av rasbegreppet är att vissa personer, som inte använder det i sitt arbete, har bestämt att det är politiskt inkorrekt. Denna bestämning ligger emellertid inte i själva rasbegreppet. Ingen skulle komma på tanken att påstå att det inte är någon skillnad mellan en tax och en schäfer, eller att blotta omnämnandet av denna skillnad skulle vara kränkande mot antingen taxen eller schäfern.
Läs hela artikeln här:
Rasbegreppet