MEDICIN • I en granskning av FN:s barnrättskommitté riktas skarp kritik mot Sverige, där förskrivning av antidepressiva mediciner till barn ökat drastiskt det senaste decenniet. Enligt kommittén måste lyckopiller ses som det sista alternativet för barn.

Under de senaste tio åren har förskrivningen av antidepressiv medicin till barn ökat med 190 procent i Sverige, skriver DN. Detta kritiserar nu FN:s barnrättskommitté i sin senaste rapport.

Man noterar också med oro att nivån av depression, oro och självskador bland barn i Sverige ökar, samt den långa väntetiden för att få psykiatrisk vård.

— Vi är kritiska till att föräldrar inte tillräckligt informeras om alternativa behandlingsformer till medicin. Det måste bli bättre, säger Bragi Guðbrandsson, barnrättsexpert i FN-kommittén, till DN.

Enligt Guðbrandsson är det inte automatiskt fel att förskriva lyckopiller till barn. Men medicinerna bör endast användas om inget annat fungerar.

— Medicinering borde aldrig vara det slentrianmässiga förstahandsvalet för att få bukt med barns problem, för det finns flera risker med det. Det finns signaler om ökad risk för självmord och vi känner ännu inte till den långsiktiga inverkan som dessa mediciner har på barn, säger han.

Till DN uppger dessutom Johan Reutfors, överläkare i psykiatri och forskare vid Centrum för läkemedelsepidemiologi på Karolinska institutet, att förskrivningen av antidepressiv medicin till barn är betydligt högre i Sverige än i de övriga nordiska länderna.

— I Norge har de en starkare primärvård än vad vi har i Sverige. I Sverige har vi rekommendationen att vi ska sköta den här typen av medicinering inom specialistvården, så att vi förskriver mer medicin kan också bero på att vi har fler specialister. En allmänläkare i Norge kanske är mer tveksam till att behandla den patientgruppen med läkemedel, säger Johan Reutfors.

Förskrivs trots att de är verkningslösa

Tanken bakom så kallade SSRI-mediciner, vilket är standard för att behandla depression i den svenska vården, är att depressioner beror på en ”kemisk obalans” i hjärnan. Medicinerna hämnar återupptagningen av signalsubstansen serotonin i hjärnan vilket tros stimulera ett bättre mående.

Förra sommaren publicerades dock en omfattande studie där man följt tiotusentals försökspersoner i decennier. Trots flera försök kunde man inte visa något samband alls mellan serotoninnivåer och depression. I studien sänkte man till och med försökspersoners serotonin, utan att det påverkade det psykiska måendet på något vis,

SSRI-medicinerna är dock bland de främsta inkomstkällorna för många läkemedelsföretag och även om alternativa metoder för att bota depression har visat sig betydligt framgångsrikare förväntas dessa mediciner fortsatt användas inom vården ett tag framöver.