EKONOMI I Russia Today ställs frågorna hur USA:s politiska ledning kan underkänna en definition av begreppet ”lågkonjunktur” som man själva tillämpat på andra länder – samt varför man ljuger för sitt folk.

Nordfront skrev häromdagen om den allmänna fruktan för en förestående djup ekonomisk kris som orsakats av den amerikanska privata centralbanken Federal Reserves senaste höjning av styrräntan på onsdagen. Räntan höjdes denna gång med tre punkter, motsvarande 0,75 procent, och syftet med åtgärden var att bromsa en skenande inflation.

Under en pressträff samma dag medgav centralbanksordföranden Jerome Powell i att ”vissa delar av ekonomin krymper”. Han fortsatte med orden:

— Vi försöker att inte ha en lågkonjunktur – och vi tror inte att vi måste ha någon.

Officiella siffror som presenterades på torsdagen visar dock på en sammantagen minskning av den amerikanska ekonomin under två kvartal i rad – vilket uppfyller definitionen av en ”lågkonjunktur” som varandes ”två kvartal i följd av negativ tillväxt”. Denna definition nådde allmän acceptans vid Reuters beskrivning av Hongkongs ekonomi 2019 och Japans 2020 – även i USA. På webbsidan Daily Stormer kommenteras president Bidens och Vita husets nu aktualiserade dubbla måttstockar när det gäller definitionen av detta begrepp.

I webbtidningen Russia Today (RT) anklagas Bidenadministrationen, amerikanska myndigheter och den privatägda centralbanken Federal Reserve för att försöka skyla över den inledda lågkonjunkturen i landet. Man presenterar härvid siffror från den amerikanska regeringens webbplats:

Den reala bruttonationalprodukten (BNP) minskade med en årstakt på 0,9 % under andra kvartalet 2022, efter en minskning med 1,6 % under det första kvartalet.

Artikelförfattaren ansluter sig till den vanligt förekommande, men inte allenarådande definitionen, av lågkonjunktur som ”en långvarig nedgång i ekonomisk aktivitet, oftast definierad som två kvartal i följd av nedgång i ett lands bruttonationalprodukt (BNP) och tillägger:

Den ger vanligtvis nedgångar i ekonomisk produktion och konsumentefterfrågan samt leder till arbetslöshet.

"Vi är på rätt väg"

Förutom till centralbanksordförandens ovan citerade kommentarer hänvisas i artikeln även till USA:s president Joe Bidens uttalande vid torsdagens pressträff om den nuvarande situationen för hans lands ekonomi:

— Det är ingen överraskning att ekonomin saktar ned när Federal Reserve agerar för att få ner inflationen, sade presidenten och fortsatte:

— Men även när vi står inför historiska globala utmaningar är vi på rätt väg.

Dessa ord framstår enligt RT som direkt vilseledande i ljuset av det faktum att den skenande inflationen i landet

  • förra månaden steg till 9,1 procent – den högsta noteringen sedan 1981.
  • främst är framdriven av prishöjningar på för amerikanerna livsnödvändiga produkter såsom bränsle och mat.

Ian Miles Cheong, politik- och kulturanalytiker, raljerar i en insändare i samma tidning över den amerikanska ekonomiska krishanteringen. Han beskyller till exempel landets president och dennes stab för att ”hänge sig åt ordlekar istället för att ta itu med konkreta problem”. Medan ”inflationen i landet är den högsta på 40 år och de ekonomiska förhållandena sämre än under [förre presidenten] Jimmy Carter” ägnar Vita huset enligt Cheong ”all energi åt en propagandakampanj med syftet att mörka den ekonomiska krisen”.

Ingår i World Economic Forums plan?

Cheong presenterar två tänkbara förklaringar till den valhänta amerikanska krishanteringen och den desinformation om krisens karaktär och djup, som levereras av landets myndigheter och politiska ledning:

  • Enligt så kallade konspirationsteoretiker utgör den ekonomiska nedgången en del av planen att försätta hela den amerikanska medelklassen i konkurs så att World Economic Forums löfte om att "du kommer att äga ingenting, och du kommer att vara lycklig" - kommer att uppfyllas senast år 2030.
  • Biden och hans team är helt enkelt inte rustade för att hantera ekonomin och tvingas till skönmålning för att kunna klamra sig fast vid makten. Administrationen har till exempel förbundit sig till att, helt oavsett konsekvenserna därav för ekonomin, uppnå uttalade klimatmål på väg mot ett koldioxidfritt samhälle.