RÄNTESLAVERI • När Federal Reserve på onsdagen höjde styrräntan med 75 punkter så åberopade man kampen mot recession och inflation. Alla tror inte att det är den verkliga orsaken.

USA:s centralbank Federal Reserve beslutade på onsdagen att höja den så kallade styrräntan med hela 75 punkter – den separat största höjningen sedan 1994. Räntan stiger i och med det från 0,75-1,00 procent till 1,50-1,75 procent. Höjningen är en reaktion på meddelandet i fredags om att inflationen i landet under maj hade stigit till 8,6 procent – den högsta noteringen på mer än fyra decennier.

Givet det faktum att räntejusteringar normalt utförs med 25 punkter, så kan gårdagens höjning anses vara en trefaldig höjning. När Federal Reserve i maj höjde styrräntan med 50 punkter, betraktades detta som en extrem åtgärd, då det var den första fördubblade höjningen sedan år 2000.

Den av Federal Reserve under onsdagen aviserade räntehöjningen är alltså den största på 28 år. Höjning av styrräntan brukar av centralbanker ses som en vedertagen metod att dämpa inflationen, och den amerikanska centralbankens ordförande Jerome Powell motiverar mycket riktigt den senaste räntehöjningen med behovet av att ”undvika en lågkonjunktur” samt att ”tämja den skenande prisinflationen”.

Det var Federal Reserves öppna marknadskommitté som på onsdagen gav beskedet att man avser höja korta räntor med 75 punkter i ett drag som, förklarade man, syftar till att minska inflationen till 2%. Tidigare prognoser har indikerat att den annars skulle kunna nå en nivå på 3,4 % mot årsslutet.

”Skyll inte på oss när lågkonjunkturen kommer”

”Vi försöker inte framkalla en lågkonjunktur nu, låt oss vara tydliga med det”, sa Fed-ordföranden till reportrar efter kommittémötet, men fastslog samtidigt att stegringar av vissa råvarupriser kan ”ta beslutet ur våra händer.”

Trots att Prisinflationen i USA redan innan Rysslands angrepp på Ukraina i slutet av februari hade slagit ett 40-årigt rekord har Fed-kommittén genomgående gjort gällande att ”invasionen av Ukraina trycker inflationen uppåt” och har hävdat att covid-nedstängningar i Kina ”sannolikt kommer att förvärra störningarna i leveranskedjan” runt om i världen. Centralbanken har tidigare antytt sin ambition genomföra en räntehöjning på 0,50 % – i sig den högsta sedan 2000, men ändrade alltså i veckan kurs och beslutade om en än större höjning – på 0,75%.

Även om det nu spekuleras om ytterligare räntehöjningar under resten av 2022, så kommer eventuella sådana enligt Powell ”sannolikt inte överstiga” den som drevs igenom på onsdagen.

”Nästa möte kan mycket väl handla om ett beslut mellan 50 och 75 [räntepunkter]”, sa han, med hänvisning till ett centralbanksmöte planerat till slutet av juli.

Efter onsdagens amerikanska besked om en räntehöjning, så gick Stockholmsbörsen under torsdagen ned med hela 3% till ett nytt årslägsta, medan kronan föll till 10,23 per dollar, vilket är den lägsta noteringen sedan ”coronapandemin” bröt ut 2020. Samtidigt uppges svenska marknadsräntor pressas tydligt uppåt.

Intentionen med "åtgärder mot inflationen" ifrågasatt

I dagens Västländer tillämpade ”kurer” mot inflationen, bestående av bankers utlåning till hög ränta och regeringars skattehöjningar, kritiseras allt oftare för att vara primitiva och mer eller mindre verkningslösa. I själva verket syftar de enligt bland många andra den norske författaren Björn Andreas Bull-Hansen till att skapa det proletariat som globalisternas Great Reset (”Den stora omställningen”) förutsätter.