SKOLAN. Den nya rektorn införde så kallad lågaffektivt bemötande som metod att hantera ”problemelever” på en mångkulturell grundskola i Stockholm. Nu larmar Lärarnas Riksförbund om att ”våldet exploderat på skolan” och kräver att lågaffektivt bemötande förbjuds.
Flera skolor runt om i landet har infört en trendig form av pedagogik kallad ”lågaffektivt bemötande”. Grundfilosofin innebär att man inte ska konfrontera problematiska och stökiga elever, eftersom en konfrontation endast ”höjer deras affekt”. Och om barnet inte klarar ”att uppföra sig” beror det på att omgivningens krav och förväntningar ”överstiger barnets förmåga”.
Psykologen, författaren och föreläsaren Bo Hejlskov Elvén – som är Sveriges främste förespråkare av lågaffektivt bemötande – har beskrivit att en lärare ska bemöta en elev i affekt genom att ”backa, ge utrymme, undvika beröring, använda humor och behålla sitt lugn”.
I samband med att att Hjulsta grundskola i den mångkulturella Stockholmsförorten Tensta fick en ny rektor infördes lågaffektivt bemötande som metod att hantera problem. Sedan dess har våldet på skolan ökat explosionsartat, menar Lärarnas Riksförbund som nu kräver att Arbetsmiljöverket ingriper med ett föreläggande eller förbud mot metoden.
Enligt Irene Ziverts, som är huvudskyddsombud för Lärarnas Riksförbund i Stockholm, råder det inga tvivel om att det är just lågaffektivt bemötande som är problemet.
— Vi kan inte se någon annan anledning till det ökade våldet. Rektorn tycker dock inte detta. Men vi har haft möten med skolledning och grundskolechef och försökt fråga rektorn om vad hon tror att anledningarna kan vara – men det kan hon inte svara på, säger hon till Skolvärlden och fortsätter:
— Visst, rektorn har vidtagit åtgärder med bland annat införa mer resurser – med det verkar inte spela någon roll.
Bara under det senaste halvåret har ett femtiotal ”incidenter” rapporterats på skolan. Enligt Ziverts började problemen när den nya rektorn Heléne Hodges tillsattes. Tidigare agerade lärarna direkt när en elev exempelvis agerade hotfullt, medan man nu bara går därifrån och ber elevens mentor ringa hem till föräldrarna.
— Vårt fackliga lokalombud har arbetat på skolan i många år. När rektorn kom till skolan så infördes bland annat det här förhållningssättet till elever som inte skötte sig, säger Ziverts.
— Nu upplever eleverna att det inte händer någonting och då sprider oron sig. Våldet har exploderat och LR:s skyddsombud på skolan har påpekat våldsökningen redan under våren 2018 och säger att det inte fungerar – men rektorn vidhåller det här förhållningssättet som hon har infört, fortsätter hon.
Enligt facket är situationen så illa att det finns elever som inte ens vågar besöka matsalen för att äta.
— Även skolans lärare är rädda för eleverna. Eleverna har tagit över skolan och lärarna vågar knappt gå förbi dem i trapporna. Det är ohållbart. Jag har inte sett så många incidenter på så kort tid på en skola – och som bara fortsätter öka.
Lågaffektivt bemötande-förespråkaren Bo Hejlskov Elvén försvarar dock sin metod i en intervju med Skolvärlden.
— Det fungerar inte att inte göra någonting. Du måste ha bra verktyg för att inte eskalera situationen, säger han.
Fungerar på skånska landsbygden
I en tidigare artikel på Skolvärlden beskrivs däremot lågaffektivt bemötande som något mer framgångsrikt. Det är läraren Johan Sander på grundskolan Röda skolan i den skånska kommunen Svedala som berättar om sitt arbete med metoden. På bilden till artikeln poserar läraren med fem rödhåriga och blåögda barn.
— Det går inte att testa en gång, man måste vara uthållig. Jag möter mina elever under tre år i många ämnen, som en klasslärare, och det skapar förutsättningar. Jag har tid att arbeta med eleverna. Men visst går jag på nitar, även om de blivit färre med tiden.
Kontrasten mellan Svedala och Tensta är dock påtaglig. 2015 var endast 1 868 av Svedalas drygt 20 000 invånare utrikesfödda och bland dessa var endast 158 mellan 0 och 14 år.
Under den så kallad flyktingkrisen samma år blev också Svedala den kommun i Skåne som tog emot minst antal så kallade flyktingar. I hela Sverige var det endast sex kommuner som sett till invånarantal tog emot färre ”flyktingar”.
Källor:
Larmet på skolan: ”Våldet har exploderat”
Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet
Svedala kommun (migrationsinfo.se)
Så ser invandringen ut i din kommun
Hoppa till huvudinnehåll
