EXTREMVÄNSTERN • I podden Haveristerna berättar Expogrundaren Tobias Hübinette om hur han tvingades lämna Expo när han besökte Korea och fick ett rasligt uppvaknande. ”Det var liksom första gången jag fick uppleva att vara i ett sammanhang där alla var som mig”, berättar han.

Den adopterade koreanen Tobias Hübinette gästade nyligen den vänsterextrema podden Haveristerna för att berätta om hur han grundade den privata underrättelsetjänsten Expo för att kartlägga oliktänkande i Sverige.

I podden beskriver Hübinette hur det först var ett nyhetsbrev, som stöttades av bland annat Steig Larsson och AFA. Det var från början endast Hübinette själv som skrev, hävdar han.

— Jag gav ut det här nyhetsbrevet på egen hand. Jag hade Stieg bakom mig men han var ju inte med utan jag skrev ju allt helt enkelt. Jag hade också en del gamla antifascister bredvid mig som stöttade det här projektet från anarkistvärlden då, AFA kan man säga då, men det var ju jag egentligen enbart jag som höll på med det här.

Projektet kom att växa i samband med att en grupp vänsterpartister anslöt och man började kunna sälja information till till mainstreammedia, såsom DN, SvD, SVT, SR, Nya Värmlands tidning, Östgötakorrespondenten och Dalademokraten. Idag är detta Expos huvudsakliga verksamhet och ifall någon med bakgrund i systemkritiska kretsar exempelvis begår ett brott eller får ett förtroendeuppdrag kan mainstreammedia få ta del om informationen via Expos åsiktsdatabas för att sedan publicera den i syfte att antingen misskreditera personen i fråga eller systemkritik i allmänhet.

— Det som hände då var att jag blev approcherad av en grupp personer som kom att bli Expos redaktion och de hade alla gått på Bona folkhögskola utanför Motala som är Vänsterpartiets folkhögskola – så de var ju alla vänsterpartister då mer eller mindre och de frågade helt enkelt om de fick vara med och göra det här nyhetsbrevet till en tryckt tidskrift och jag sa ja och så gjorde vi det helt enkelt, berättar han.

Besöket i hemlandet som förändrade allt

Men ett rasligt uppvaknande gjorde att Hübinette kände att han inte kunde arbeta kvar på Expo. Detta ska ha skett första gången han besökte hemlandet Sydkorea efter adoptionen och enligt Hübinettes egen blogg skedde det 1996 när han deltog ”i den koreanska statens s k idrottsungdomsfestival för utlandskoreaner”.

Tidigare samma år författade Hübinette sitt berömda citat om ”den vita rasens underlägsenhet” i tidningen Creols första nummer för året:

Att känna eller till och med tycka att den vita rasen är underlägsen på alla upptänkliga plan är naturligt med tanke på dess historia och nuvarande handlingar. Låt den vita rasens västerland gå under i blod och lidande. Leve det mångkulturella, rasblandade och klasslösa ekologiska samhället! Leve anarkin!

Men att arbeta kvar på ett projekt som Expo blev tydligen omöjligt för Hübinette, som påstår sig börja förstå hur det var att vara vit när han fick omge sig av sina egna rasfränder.

— Det var liksom första gången jag fick uppleva att vara i ett sammanhang där alla var som mig, på någon slags raslig nivå är det ju det handlar om, en utseendemässig nivå.

— Det var då någonstans jag förstod hur det kändes att vara vit europé, man går runt och bara är – alla är som en själv, alla ser ut som en själv, berättar han.

Istället började han intressera sig för koreansk kultur, doktorerade i koreanska och han kom även att gifta sig med en kvinna som också adopterats från Sydkorea. Sedan dess har hans gärning också varit en slags besatthet i rasfrågan. Hübinette har bland annat startat ett ”kritisk ras- och vithetsforskning” och har idag flera uppdrag där han bedriver den typen av ”forskning”. Till vardags är han anställd som ”docent interkulturell pedagogik, lektor i pedagogiskt arbete och lärare i internetkulturella studier och i svenska som andraspråk” på Karlstad universitet.

På sin blogg sprider han flera av sina teorier om ras och har bland annat beklagat sig över den stora mängden blandäktenskap mellan vita män och asiatiska kvinnor.

Idag tycks Expo vilja dölja att projektet grundades av Hübinette med stöd av andra våldsamma antifascister och på sin hemsida uppger man endast att ”stiftelsen grundades 1995 av bland andra Stieg Larsson (1954–2004)”.