EU-VALET • KD, C och L ligger under eller strax över fyraprocentspärren i opinionsmätningarna inför EU-valet. Samtidigt ser SD ut att ta ytterligare ett mandat efter valet.

Inför EU-valet har de två liberala mittenpartierna Centerpartiet och Liberalerna presenterat allt sämre i opinionsmätningar. Tillsammans med Kristdemokraterna ligger man konsekvent nära eller strax under fyra procent, vilket krävs för att man ska vinna en plats i Europaparlamentet.

Båda partierna har trots detta valt att rikta in sina respektive kampanjer mot den rådande trenden i Europa med missnöje mot EU, massinvandring, överstatlighet och globalism. Liberalernas troligtvis snart arbetslösa EU-parlamentariker Karin Karlsbro har deklarerat att motstånd mot EU och militant globalism är ”antieuropeiskt” och stämplat SD som tillhörande en ”antieuropeisk strömning”.

— Det här valet handlar om konflikten mellan liberala krafter, som omfamnar Europas samarbete, och de krafter till vänster och till höger, som vill riva ner EU, som vill ha ”Swexit”, talar om tak för Ukrainas stöd och använder sig av odemokratiska väljarmetoder, sa Karlsbro nyligen till Aftonbladet.

Som andranamn till Europaparlamentet har L försökt få draghjälp av en kändis, nämligen ärkeglobalisten Carl Bildts (M) fru Anna Maria Corazza Bildt, som tidigare representerat Moderaterna i Europaparlamentet. Hon lämnade dock partiet under dramatiska former inför EU-valet 2019, då det framkom att hon var illa omtyckt bland sina kollegor och petades till plats 31 på partiets kandidatlista till Europaparlamentet. Till och med internt bland Liberalerna har värvningen av Corazza Bildt avfärdats som ”ett desperat drag”.

Centerpartiet har å sin sida gjort en stor sak av att man står utanför Tidösamarbetet i sin valkampanj. Man har också använt EU-valet för att sätta press på Liberalerna att lämna regeringssamarbetet. I maj gav C:s toppnamn i EU-parlamentet Emma Wiesner ett vallöfte om att verka för att Liberalerna utesluts från gemensamma EU-partigruppen ”Renew Europe” om partiet inte upphör med att samarbeta med SD i Sverige, vilket förstås skulle fälla hela regeringen.

— Om vi som liberaler inte ställer upp för liberala värden. Vilka ska då göra det? Tiden för tomma ord är över, dundrade C:s toppnamn i valet Emma Wiesner i samband med vallöftet.

KD:s valrörelse drog igång i efterdyningarna av ett infekterat tjejbråk inom partiet. KD:s tidigare starka kvinna i Bryssel Sara Skyttedal blev osams med partiledaren Ebba Busch och partisekreteraren Liza-Maria Norlin efter att det avslöjats att hon uppvaktat SD när hon riskerade att inte stå som förstanamn på partiets lista till EU-valet.

Bråket slutade med att Skyttedal lämnade KD och startade det konkurrerande ”Folklistan” tillsammans med finanssossen Jan Emanuel. Precis som L har KD istället försökt få draghjälp av en kändis. Journalisten och opinionsbildaren Alice Teodorescu Måwe är KD:s toppnamn i EU-valet, något som hittills inte har hjälpt partiet i opinionsmätningarna då Teodorescu Måwe framförallt profilerat sig som en liberal SD-kritiker.

"Mitt Europa bygger murar"

Sverigedemokraterna har dock medvind, trots att man i vanlig ordning utsatts för mediala attacker inför valet. Till skillnad från tidigare strategier har SD denna gång valt att gå på offensiven, troligtvis utifrån sin nya vågmästarroll för regeringen. Nyligen kom exempelvis beskedet att man anmält TV4 till Granskningsnämndens efter Kalla faktas reportage om SD:s påstådda ”trollfabriker”.

Partiledaren Jimmie Åkesson har pekat ut ett ”vänsterliberalt maktsyndikat” som med ”rena sovjetmetoder” försöker påverka väljare att inte rösta på SD.

Efter att tidigare ha tagit avstånd från begreppet ”folkutbyte” har SD i detta val gjort en tvärvändning. I en debattartikel på Expressen som publicerades tidigare i veckan skrev Åkesson att den medvetna politik som förts sedan 1970-talet kan beskrivas som ett folkutbyte. Åkesson valde också att i förväg avfärda den förväntade kritiken:

Att det, åtminstone enligt det vänsterliberala klägget, finns en ”rasistisk och högerextrem konspirationsteori” som säger något liknande bekommer mig inte. Jag är vare sig rasist eller konspirationsteoretiker.  

Inför valet petade SD den liberale bögen Johan Nissinen från kandidatlistan. Istället går man till val med den tidigare KD-profilen Charlie Weimers, som syns på plakat över hela landet där han deklarerar att ”Mitt Europa bygger murar”.

I de senaste mätningarna tävlar SD med Moderaterna om att bli Sveriges näst största parti i Europaparlamentet. Båda partierna ligger kring 18,5 procent, vilket innebär att SD ser ut att göra ett rekordval. 2019 fick SD 15.3 procent av rösterna och därmed tre platser i Europaparlamentet. Året innan hade SD anslutit till partigruppen Gruppen Europeiska konservativa och reformister (ECR), som innehåller de minst radikala av parlamentets populistpartier. Att Viktor Orbans regeringsparti Fidesz aspirerar på att ansluta till ECR har dock gjort att SD hotar att lämna partigruppen.

Enligt Weimers har ungrarnas närmanden ”tvingat oss att utvärdera våra valmöjligheter” och hur SD ”kan säkra att ECR fortsätter som en atlanticistisk och Putin-kritisk grupp”. En teori som förts fram är att SD:s ambition är att få ansluta till Europeiska folkpartiet, som samlar Europas klassiska högerpartier och från Sverige både Moderaterna och Kristdemokraterna.

Flest röster i det svenska EU-valet ser Socialdemokraterna ut att få, som också går mot ett rekordval. I de senaste mätningarna ligger S på omkring 29 procent, vilket kan jämföras med 23,4 procent i EU-valet 2019. Det innebär att partiet kan öka sina mandat från fem till sju platser.

SD ser ut att gå från tre till fyra platser av Sveriges totalt 21 platser i Europaparlamentet, som har 720 ledamöter. Trots rekordval och framgångar blir alltså både S och SD:s respektive inflytande i Bryssel fortsatt minimalt.

Av de mindre utmanarna, såsom Folklistan, Alternativ för Sverige och Piratpartiet, ser ingen ut att vara i närheten av att få plats i Europaparlamentet. Bäst har det gått för Folklistan, som i maj beställde en egen opinionsmätning där deltagarna ”fick en direkt fråga om Folklistan” där ”inte bara partiets namn utan även Jan Emanuel och Sara Skyttedal” nämndes. Då fick Folklistan 8,36 procent. Mätningen har dock avfärdats av samtliga större opinionsinstitut som uppger att partiet inte ligger över en procent.