YTTRANDEFRIHET. 61-årige Jan Hjelm, nationalsocialist och sympatisör till Nordiska motståndsrörelsen, åtalas nu vid Ångermanlands tingsrätt för tre fall av hets mot folkgrupp. ”Brotten” består i kommentarer på Facebook och VK, samt klistermärken på en rullstol.

Jan Hjelm

De två folkfientliga angiveriorganisationerna Näthatsgranskaren och Juridikfronten har polisanmält 61-årige Jan Hjelm för åsiktsbrottet ”hets mot folkgrupp”. De påstådda förbrytelserna består dels i bilder och kommentarer som Hjelm påstås ha publicerat på Facebook och VK, dels i fyra klistermärken på Hjelms rullstol.

Ångermanlands tingsrätt har nu beslutat att åtala Hjelm för tre fall av hets mot folkgrupp. Ordalydelsen i de tre åtalspunkterna följer den praxis som skapats av domstolarna för att genom så kallat ”tolkningsföreträde” insinuera att bilder och uttalanden innebär hets och hot, trots att ingen av de påstått utsatta ”folkgrupperna” har anmält detta.

På grund av denna praxis anser sig domstolen ha rätt att åsidosätta den grundlagsskyddade yttrandefriheten genom att grunda åtalet på systematisk förföljelse och angiveri från de skattefinansierade organisationerna Näthatsgranskaren och Juridikfronten. I den andra åtalspunkten skriver tingsrätten exempelvis:

Jan Hjelm har genom att på internetsajten VK lägga ut en bild föreställande en rullstol dekorerad med klistermärken med bilder på tyrrunan och Adolf Hitler samt texten ”Mångkultur är skadligt för dina barn och barnbarn”, spridit meddelande vari han hotat och/eller uttalat sig nedsättande om grupp av personer med syftning på ras, hudfärg, nationellt ursprung, etniskt ursprung, trosbekännelse och/eller sexuell läggning.

Juridisk kullerbytta
Eftersom de åsyftade klistermärkena har godkänts av Justitiekanslern (JK) anser sig Juridikfrontens ordförande Johan Nordqvist vara tvungen att ta till en juridisk kullerbytta för att kunna formulera en anklagelse. Han skriver:

Det bör understrykas att anmälan gäller bilden av klistermärket och inte klistermärket i sig … det här [är] således ett fall för Polismyndigheten och inte JK.

Klistermärket med en bild av Adolf Hitler är alltså inte brottsligt, men att visa en bild av klistermärket är ett hatbrott, enligt Juridikfronten. Skillnaden behöver man uppenbarligen många års juridisk indoktrinering för att förstå.

De textinlägg Hjelm anklagas för innehåller kritik av judisk makt, kritik av censur på Youtube och kritik av islamiskt inflytande i Sverige. Även här måste anmälarna göra våld på yttrandefriheten, som tillåter kritik av religioner, politiska rörelser och företag – om den kritiken inte innehåller uttryckliga hot mot eller missaktning av människorna bakom.

Yttrandefrihetshatande angivare
Nordfront har tidigare avslöjat Juridikfrontens folkfientliga och tvivelaktiga verksamhet. Bland annat framgår det av protokollet från föreningens första möte att syftet med den skattefinansierade jakten på meningsmotståndare enbart är att anmäla och driva rättsprocesser mot ”företrädare för nationalistiska och högerpopulistiska partier och organisationer”. Föreningen är alltså inte intresserade av hatbrott begångna av företrädare för exempelvis islamistiska, judiska eller autonoma grupper.

Vidare har det framkommit att polisen i en razzia hittat knark hemma hos juridikfrontens tidigare presstalesman Robin Enander, och att medlemmar har begått sabotage och vandalism riktat mot meningsmotståndare.

Nordfront har också tidigare avslöjat att personen bakom den skattefinansierade Näthatsgranskaren, Tomas Åberg (750127-0255), har ljugit om sin forskarbakgrund och att han också har dömts för djurplågeri. Åberg har till och med polisanmält personer som har delat kritiska granskningar av hans verksamhet, personer som alltså inte kan misstänkas för HMF i någon form, såvida inte Åberg själv utgör en folkgrupp.

Jan Hjelm är sjukpensionär och övertygad nationalsocialist. Han är trots sitt handikapp en känd person bland dem som brukar delta på Nordiska motståndsrörelsens demonstrationer, och han är också en flitig lyssnare och kommentator på flera av Motståndsrörelsens poddar.

Källor:
Ångermanlands tingsrätt. Stämningsansökan. Mål nr. B 1634-18
Förundersökningsprotokoll. Polisregion Nord, Utredning 3 LPO S Ångermanland

  • Publicerad:
    2019-04-06 13:00