Amerikansk terrorbombning av städer i Jemen
2024-10-05 19:15
GÖTEBORGSRÄTTEGÅNGEN. Nordfront kan nu avslöja att polismannen bakom Göteborgs-åtalet själv dömdes för bidragsbrott 2017 men ändå tilläts jobba vidare hos polisen med utredningen mot Nordiska motståndsrörelsens demonstration den 30 september samma år.
Polisman Stefan Claesson (19720710-5573) var förundersökningsledare för utredningen mot de 16 personer som nu åtalats för att ha deltagit i Nordiska motståndsrörelsens demonstration den 30 september 2017. Claesson står nedtecknad som protokollförare och är den som den 4 oktober 2018 signerat förundersökningsprotokollet som åtalet grundar sig på. Vidare är Claesson den polisman som höll i överlägset flest förhör under utredningen, sannolikt höll han själv i en majoritet av förhören.
Nordfront kan nu avslöja att Claesson själv är dömd för uppsåtligt bidragsbrott som uppgick till en summa av 93 414 kr.
Polismannen fick pengarna av Försäkringskassan när han var sjukskriven för psykisk ohälsa i form av en utmattningsdepression. Problemet var att han till Försäkringskassan uppgav att han var 100% sjukskriven samtidigt som han vid sidan av polisyrket han sjukskrivit sig ifrån jobbade extra som busschaufför.
I domen beskriver tingsrätten fallet på följande vis:
Stefan Claesson arbetade som polis. Under den aktuella perioden [den 8 september 2014 till och med den 28 juni 2015] var han helt sjukskriven. Dock har det visat sig att han i viss utsträckning arbetat som busschaufför. Detta extraarbete har han inte anmält till Försäkringskassan. Den skriftliga utredning som åklagaren förebragt har visat att Stefan Claesson erhållit sjukpenning med för högt belopp i den storleksordning som åklagaren gjort gällande. Stefan Claesson har heller inte förnekat detta. Fråga i målet är främst om Stefan Claesson kan anses ha handlat med uppsåt eller av grov oaktsamhet.
Enligt ett yttrande från polisen skulle Claesson inte få jobba kvar som polis ifall han dömdes för uppsåtligt bidragsbrott, men han skulle sannolikt få behålla sitt jobb om han endast dömdes för att ha agerat brottsligt genom grov oaktsamhet. Tingsrätten gick dock på åklagarens linje och fastslog att han agerat med brottsligt uppsåt:
Stefan Claesson har uppburit full sjukpenning trots att han i en inte obetydlig utsträckning arbetat som busschaufför. Även om han lidit av depression och psykiska besvär, har han uppenbarligen varit i stånd att påta sig ansvaret att köra buss. Det saknas därför skäl att anta att han av hälsoskäl kommit missbedöma situationen. Han måste rimligen ha insett att han erhållit för hög sjukpenning med hänsyn till sina extrainkomster. Tingsrätten anser inte att det framkommit något som ger anledning anta annat än att Stefan Claesson uppsåtligen underlåtit att anmäla de ändrade förhållandena till Försäkringskassan. Gärningen är styrkt och Stefan Claesson ska dömas för bidragsbrott i enlighet med åklagarens förstahandsyrkande.
Tingsrätten bedömde straffvärdet till fängelsenivå men nöjde sig med att ge Claesson en villkorlig dom eftersom han ”i princip är ostraffad”, vilket tyder på att han tidigare är dömd för mindre allvarliga brott som trafikbrott eller liknande. Polismannen klarade sig också undan böter då tingsrätten utgick från att han skulle förlora sin anställning som polis på grund av domen och att det skulle räcka som straff.
Domen från tingsrätten kom i oktober 2017, men trots löftet om att avskeda Claesson så tilläts han jobba vidare hos polisen efter domen och signerade förundersökningsprotokollet i åtalet mot Nordiska motståndsrörelsens demonstration ett år efter domen, alltså i oktober 2018. Claesson överklagade tingsrättens dom men hovrätten fastställde tingsrättens dom redan i april 2018. Efter hovrättens dom försökte Claesson överklaga till Högsta domstolen som dock valde att inte pröva fallet.
Högsta domstolens beslut att inte pröva fallet kom den 9 juli 2018. Ändå dröjde det fram till den 31 oktober innan Claesson avskedades från polisen, vilket var ett beslut som Polismyndighetens personalansvarsnämnd (PAN) fattade den 26 oktober efter att man först stängt av honom från och med den 8 oktober.
I ett yttrande till Nordfront förklarar Göteborgspolisen det hela på följande sätt:
Under tiden som någon anställd är föremål för brottsmisstankar som skulle kunna leda till avsked görs fortlöpande bedömningar utifrån ärendets art och vilka arbetsuppgifter som den anställde kan fullgöra. Utgångspunkten vid en sådan bedömning är individuella, dvs. utgår från hur den anställde fungerar i sitt arbete.
I aktuellt ärende gjordes bedömningen av polisområdesledningen i samråd med sektionsledningen vid utredningsjouren där Stefan Claesson hade sin placering. Den fortlöpande bedömningen var att han kunde fullgöra sina ordinarie arbetsuppgifter som utredare.
Stefan Claesson dömdes i både Tingsrätten och Hovrätten men ärendet överklagades till Högsta domstolen. När Högsta domstolen inte medgav prövningstillstånd vann hovrättens dom laga kraft. Den frågan uppmärksammandes emellertid inte av polismyndigheten förrän en bit in på hösten. Den 8 oktober 2018 avstängdes Stefan Claesson från sin anställning med stöd av villkorsavtalet och förblev avstängd tills han delgavs uppsägningen den 31 oktober 2018.
Det var alltså enligt polisen endast en slump att Claesson tilläts jobba vidare med utredningen mot Nordiska motståndsrörelsens demonstration och att polisen upptäckte sitt misstag exakt fyra dagar efter att Claessons förundersökning var avslutad. Oavsett vad man må tro om den undanflykten innebär detta att det okonventionella åtalet mot Nordiska motståndsrörelsen drevs fram av en korrupt och kriminell polis som numera jobbar som busschaufför.
Källor:
Göteborgs TR: B 4456-16
HR för västra Sverige: B 4812-17
HD: B 2282-18 (aktbilaga 6)