Pedofilpolis stämde träff med ”14-årig” pojke
2024-10-11 18:30
NATIONALSOCIALISM. Motståndsrörelsens ledare, Klas Lund, menar i denna artikel att nationalsocialismen måste anpassa sig till rådande förhållanden, utan att för den skull förlora sin essens.
Hitler var, enligt min mening, en av det föregående årtusendets allra största personligheter. Men just på grund av det, och den extrema konflikt som utkämpades, har eftervärlden mycket svårt att bedöma honom på ett korrekt sätt. Allt för mycket känslor, propaganda och politiska intressen står i vägen. Men det är inte bara omvärlden som har problem med Hitler och den idé han stod för, det har även vi.
Vi, som erkänner honom som en av de största reformatorerna, bör inte inlåta oss i någon kultisk eller religiös dyrkan av honom. Ett sådant irrationellt inslag kommer inte hjälpa kampen framåt. Hitler var en människa som alla andra, med starka och svaga sidor. En man som verkade i en svår tid och som inte bara tog bra beslut utan även tog sämre beslut. Men just därför kan man också beundra honom än mer än om han skulle ha varit något slags halvgud.
Vi måste se nyktert på situationen och världen omkring oss och irrationella inslag är då till vår nackdel. Vi måste även ibland se på oss själva självkritiskt och förstå att den kamp vi för inte omärkligt får tillåtas glida in i ett slags sekterism eller ”ortodoxi” på grund av det starka ljuset från Tredje rikets dagar. Sådana tendenser inom vår organisation måste bekämpas eftersom det inte är konstruktivt.
Däremot bör vi ha det som en viktig uppgift att rehabilitera Hitler och få honom att inta sin rättmätiga plats i historien. Det är dessutom en absolut nödvändighet för vår saks renässans och besegrandet av våra fiender. Att få honom att inta sin rättmätiga plats i historien är en del av den politiska kampen, men det är inte detsamma som att vi som politisk rörelse ska hylla honom, eller lyfta fram honom, i vår alldagliga kamp. Vi måste lära oss att skilja på detta.
Vi måste tillstå att även Hitler kunde göra missbedömningar och att vi som människor som verkar nästan 70 år efter hans död, inte ska behöva försvara varenda handling han eller hans regering begick. Inte heller är vi på något sätt bundna till NSDAP:s partiprogram eller Tredje rikets politik. Genom att se de fel som Tredje riket begick kan vi också undvika att upprepa dem.
Vi måste förstå att den politiska kartan ritats om dramatiskt sedan andra världskriget. Ryssland är idag inte kommunistiskt, Tyskland är inte nationalsocialistiskt osv. Gamla vänner och allianser finns inte mer och idag kan gamla vänner vara fiender och vice versa. Vi kan inte använda en föråldrad karta och dess förhållanden som vägvisare. Gör vi det kommer vi gå i fel riktning. Historisk kunskap är något som ska ge oss förmågan att förstå samtiden och framtiden, inte förblinda oss.
Vi nationalsocialister bör exempelvis inte lägga så stor vikt vid staters artificiella gränser. Vi är varken kultur- eller etnonationalister, även om nationalsocialismen har utvecklats ur nationalistiska ideologiska strömningar. Vår lojalitet är i nuläget inte bunden till någon specifik stat, tvärtom. Gränser har alltid dragits om och kommer fortsätta dras om framöver. Den geopolitiska situationen och därmed nödvändiga strategier befinner sig i ständig förändring.
Om nationalsocialismen ska överleva och bli konkurrenskraftig i nuet och framtiden måste den anpassa sig till nuvarande förhållanden och hantera nuets och framtidens stora frågor. Detta utan att för den skull förlora sin essens. Det är naturligtvis en svår balansgång. Inte desto mindre är det nödvändigt. Det vore kanske på vissa sätt lättare att överge nationalsocialismen och kalla sig något annat, men i praktiken skulle det leda till liberalisering. Att acceptera ideologisk stagnation är inte heller ett alternativ, då det garanterat skulle leda till marginalisering.
Valet för oss är alltså inte att välja mellan ”liberalism” eller ”konservatism” vad gäller nationalsocialismen. Vårt val måste istället vara ideologisk utveckling. Istället för att ta ett steg bakåt i historien och välja ett ideologiskt vagare begrepp som nationalism, måste vi arbeta för att stärka nationalsocialismen som en klar och tydlig ideologi för vår tid, att få den att passa våra behov här och nu, precis som en levande organism utvecklas evolutionärt eller en teknologi som utvecklas för att möta nya utmaningar.
Vi måste kunna åstadkomma en förändring utan att det leder till avståndstagande, förnekelse eller att vi upphör att vara essentiella nationalsocialister. Vårt mål är inte att sminka över nationalsocialismen med något annat eller att byta ut den mot någon svagare ersatz-ideologi. Vårt mål är att utveckla den ultimata nationalsocialismen för vår tid. Detta är en av våra viktigaste uppgifter i nuläget. Hur vi lyckas lösa det återstår att se. Men om några kan lyckas med detta, utan att liberaliseras, så är det vi.