Brist på vårdplatser leder till dödsfall
2024-10-29 19:10
MASSINVANDRINGEN. I Göteborg får nu skolvalet skarp kritik. Så kallade ”nyanlända” får förtur medan svenska elever skickas till invandrartäta skolor längre bort, och med flera timmars extra restid.
I Göteborg riktas nu skarp kritik mot skolvalet, skriver GP. Svenska barn placeras på invandrartäta skolor långt från sina hem medan främlingar – så kallade ”nyanlända” – prioriteras.
— Det här slår helt galet, det är ett fullständigt haveri, säger pappan Fredrik Färm.
Det är andra året som grundskolevalet i Göteborg administreras av grundskoleförvaltningen istället för stadsdelarna. 12 000 elever som ansökt om plats ska fördelas till olika skolor.
I år bearbetas ansökningarna för första gången digitalt och all information som bostadsadress, önskemål och om syskon går på skolan läggs in i en databas.
Om det finns för många sökande till en skola så avgörs tillgången enligt följande:
1. Är eleven nyanländ
2. Har eleven syskon på skolan
3. Avståndet mellan hem och skola
4. Lottning, om det krävs
Många förtvivlade vårdnadshavare vittnar nu om barn som enligt besluten och tvärt emot sina önskemål skiljs från sina klasskamrater och placeras på skolor miltals från hemmet.
En av dem är Gustav, nio år. Alla hans klasskamrater fick sina förstaval om Klarebergsskolan tillgodosedda medan han själv placerades i invandrartäta Gårdstensskolan som ligger i Angered.
— Vi tänkte att det måste ha blivit fel. Av 22 elever var vår son ensam om att skickas till Gårdsten. Alla andra hamnade i Klareberg, säger Gustavs pappa Fredrik Färm.
Anledningen skulle vara att Gustav ”inte får plats” och att det skulle leda till ”stora ekonomiska och organisatoriska konsekvenser för kommunen” om han fick gå bland sina klasskamrater på Klarebergsskolan.
Istället har ett antal stadsdelar fått in så kallade ”nyanlända” på Kärras två skolor, bland dem Klarebergsskolan vilket medför att de närboende trängs bort.
— Jag förstår om barn från Angered vill söka sig till Klareberg. Då får du utöka antalet platser istället. Vad vinner man på det att rycka upp en nioåring från kompisarna och skicka honom till en annan stadsdel? undrar Fredrik Färm.
En annan drabbad elev är trettonårige Melvin som även han som enda elev i sin klass placerats i en skola han inte valt och genom detta får mellan två och tre timmars extra resväg varje dag.
— Jag kommer aldrig sätta honom på en spårvagn för att åka så långt till skolan, säger Melvins mamma Viktoria Lessner.
Många familjer funderar nu på att flytta till kranskommunerna.
Nils Kaiser, tillförordnad avdelningschef Myndighet på Göteborgs grundskoleförvaltning, uppmanar vårdnadshavarna att överklaga besluten men kan ändå inte lova att barnen ska få sina önskemål tillgodosedda.
— Det är ett väldigt stort tryck. Om vi omprövar, då skickar vi ut ett nytt beslut till vårdnadshavare. Jag kan bara beklaga att det har blivit på detta sättet, att man upplever att det är så. Det bottnar i att vi i vissa områden har ont om skolplatser.
Enligt en utredning som regeringen tillsatt är det viktigt att ”segregering” i skolan ska minskas och ”likvärdigheten” ökas. Som lösning föreslås kvotering och lottning istället för det fria skolvalet, vilket ska bidra till ”mer blandade klasser”.