USA • Hamnar du där missar du när som helst ditt flyg, får jobbansökan avslagen, telefoner och datorer genomsökta, grips & handfängslas under pistolhot och förhörs av underrättelsetjänster.

Vid lanseringen den 1 december 2003 omfattade den amerikanska regeringens konsoliderade bevakningslista över misstänkta terrorister – idag känd som Terrorist Screening Dataset (TSD) – cirka 120 000 personer. År 2017, senaste tillfället som statistiken offentliggjordes, hade antalet närapå tiofaldigats till 1 160 000 individer. För närvarande, mot slutet av 2023, befinner regeringen cirka 2 miljoner personer vara kända eller misstänkta terrorister. En ständigt växande andel av denna grupp uppges bestå av personer med amerikanskt medborgarskap, men den exakta statistiken för denna fördelning är i likhet med den för raslig fördelning inte officiell.

Regeringens policy föreskriver att för att någon ska kunna placeras på TSD krävs ”rimlig misstanke” mot den individen – ett begrepp som inte närmare definieras. Regeringen avstår vidare konsekvent från att vare sig bekräfta eller förneka enskilda personers närvaro på listan.

Nationella säkerhetstjänstemän medger att det finns personer listade i den konsoliderade terroristdatabasen, vars namn ”förmodligen borde tas bort”, men hävdar att det inte finns tillräckligt med personal för att granska varje persons akt regelbundet.

Internationaliserade gängkriminellas egna lista

Den byråövergripande grupp som övervakar denna bevakningslista administrerar också en andra lista, som främst omfattar amerikanska gängkriminella med internationella band. Den listan, känd som Transnational Organized Crime Actor Detection Program (TOC) rymmer enligt en nyligen genomförd granskning, som CBS News fått tillgång till, ytterligare 40 000 individer.

Att ha sitt namn på en bevakningslista tenderar att medföra betydande konsekvenser för en drabbad. I otaliga civilrättsliga stämningar under de senaste 20 åren har människor angivit att de starkt misstänker bevakningslistan för att ha orsakat att de

  • förhindrats från att flyga hem efter en semester.
  • nekats det sökta jobbet efter bakgrundskontrollen.
  • fått sina telefoner och datorer genomsökta.
  • handfängslats under pistolhot av poliser.
  • gripits och förhörts av utländska underrättelsetjänster.

Under åren har tiotusentals oskyldiga individer inkommit med klagomål över att de felaktigt blivit behandlade som terroristmisstänkta. Enligt Department of Homeland Security (DHS) hade 98 % av dem som inrapporterat klagomål flaggats på grund av att deras namn liknade andra i databasen. Direktören för TSA:s upprättelseavdelning uppgav i slutet av 2006 att enbart under föregående år matchades namnen på cirka 30 000 flygpassagerare av misstag med dem som förekom på federala bevakningslistor.

Upprättelse näst intill omöjligt

Den som tror sig ha blivit otillbörligt påverkad av bevakningslistan kan lämna in ett klagomål till DHS och begära gottgörelse. Det är dock osannolikt att detta kommer att hjälpa någon som finns på bevakningslistan, oavsett om den personen är oskyldig eller inte. I ett fall krävdes det en doktorand från Stanford samt en nioårig domstolstvist för att det skulle kunna ledas i bevis att hon var felaktigt listad: FBI nödgades till slut erkänna att hon faktiskt varit bevakad av misstag, då det stod klart att en agent av misstag hade markerat fel ruta.