Hoppa till huvudinnehåll
Turkiets kravlista för att Sverige och Finland ska kunna gå med i Nato
NATO • Turkiets långa kravlista avslöjas av Bloomberg.
Under måndagskvällen meddelade Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan att man har för avsikt att lägga in sitt veto för att stoppa Sverige och Finlands Nato-medlemskap. Bland annat för att man anser att länderna samarbetar med kurdiska terrorister i PKK. Att Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) dessutom ska ha uppträtt respektlöst och oprofessionellt i ett möte med hennes turkiska motsvarighet Mevlüt Çavuşoğlu har också lyfts fram som försvårande för förhandlingarna.
Efter detta har det framkommit att USA:s president Joe Biden vill ha samtal med Turkiet. Det återstår nu att se om Turkiet kommer att ändra sig vad gäller Sveriges och Finlands Nato-medlemskap och hur länge processen kan fördröjas.
På tisdagen avslöjade Bloomberg delar av den långa kravlista som Turkiet har för att Sverige och Finland ska kunna gå med i Nato. Tre turkiska tjänstemän, som är anonyma, har citerats. Även Russia Today har skrivit om kravlistan. Nedan följer de krav som Turkiet har.
Krav 1: Sverige ska sluta samarbeta med terrorister och dess allierade. Kurdiska terrorister ska utvisas
Sverige och Finland har en ”en tydlig otvetydig hållning” gällande personer med koppling till PKK och DHKP-C som befinner sig i Sverige. PKK är en kurdisk organisation som är terrorstämplad av EU, USA och Turkiet medan DHKP-C är en vänsterextrem organisation som ligger bakom flera lönnmord och bombattentat i Turkiet.
Turkiet kräver att Sverige och Finland ”offentligt fördömer inte bara PKK utan även dess affilierade innan de får gå med i blocket”. Detta är ingen enkel uppgift då Sverige har samarbeten med organisationer som de facto är kopplade till PKK.
Som Nordfront skrev om i söndags valde Socialdemokraterna att så sent som i november att stoltsera med att man ”fördjupar samarbetet med PYD”, vilket är ett kurdiskt parti i Syrien som ser sig själva som en systerorganisation till PKK i Turkiet. I samma uttalande från Socialdemokraterna hyllas deras pro-kurdiska ”systerparti” HDP. Partiet har medlemmar som dömts för att ha varit medlemmar i PKK och anses ha direkta kopplingar till den terrorstämplade organisationen.
Tidigare har Sverige och Finland vägrat att lämna ut 33 personer med kopplingar till bland annat PKK och Gülenrörelsen, något Turkiet finner ”oacceptabelt”.
Krav 2: Västs sanktioner mot Turkiet måste hävas
2017 köpte Nato-medlemmen Turkiet in S-400 missilförsvarssystem från Ryssland vilket ledde till att USA och andra Nato-länder stoppade all vapenhandel med landet. Turkiet spärrades från flygvapenprogrammet F-35 och tilläts inte köpa in dussintals F-16 stridsflygplan och uppgraderingssatser för sin befintliga flotta. Turkiet vill att Washington häver sanktionerna som man då införde.
2019, två år efter de första väst-sanktionerna infördes mot Turkiet, valde Sverige att stoppa all vapenexport till Turkiet på grund av den turkiska offensiven mot kurdiska styrkor i Syrien. Alltså styrkor kopplade till terrorstämplade PKK.
Sveriges utrikesminister Ann Linde var också drivande inom EU för det vapenembargo mot Turkiet som många EU-länder införde.
"Regeringen sitter i en ganska svår sits nu"
Till TT uttalar sig Paul Levin från Utrikespolitiska Institutet om Turkiets krav på den svenska regeringen. Levin, som beskrivs som Turkietexpert, varnar Sverige för att inte ta för lätt på Turkiets krav.
– Man ska komma ihåg att kurdfrågan, rädslan för PKK, är reell i Turkiet. Det är en djupt rotad ilska som delas av många utöver Erdogans AKP-parti och dess närmaste bas. Många sekulära turkar ser också PKK som ett existentiellt hot och har svårt att förstå att man får vifta med PKK-flaggor på svenska torg, säger han.
Redan efter att regeringen gjort vissa eftergifter för att blidka Turkiet, bland annat genom att gå med på att PKK är terrorister, har såväl kurder i Sverige som stora delar av vänstern attackerat Socialdemokraterna. Under gårdagen hölls även en PKK-demonstration i centrala Stockholm, en händelse som även nått turkisk media. Paul Levin menar att Socialdemokraterna nu hamnat i ett svårt läge inför det stundande valet.
– Att vi nu helt plötsligt kan behöva lyssna på den turkiska linjen, som jag tror att många i regeringen inte alls håller med om, och ge vissa eftergifter. Det i en tid då det snart är val och många inom socialdemokratin och vänstern är rädda just för att Sverige med ett Natomedlemskap skulle förlora sin oberoende röst. Det gör att regeringen sitter i en ganska svår sits nu.