KRÖNIKA • Tor Dahlgren om hur Aftonbladet hetsar mot svenska spelare och klubbar.

Under gårdagen blev det ramaskri i media sedan det visat sig att en spelare som värvats av SHL-laget Skellefteå AIK tidigare spelat i den ryska ligan KHL. Att amerikanen Kenny Agostino tidigare spelat i ryska klubblaget Torpedo Nizhny Novgorod har inte föranlett någon massmedial hets i USA – vars nordamerikanska liga NHL tycks tillåta ryska spelare utan att kräva dem på ansvar för beslut som landets styrande tar. Däremot är spelare med bakgrund i ryska ligan tydligen ett problem i Sverige. Och framförallt för Aftonbladet.

Aftonbladet-skribenten Hans Abrahamsson skriver att Skellefteå AIK i och med värvningen ”väljer att solka ner sig”, att man förlorat sin ”moraliska kompass” och att han inte längre har några höga tankar om laget. Och varför? För att man värvat en spelare som spelat i ett KHL-lag.

Enligt globalisttidningen är nämligen de som spelar i den ryska ligan sådana som finansierar och gör propaganda för kriget i Ukraina och bär ett ansvar för alla ukrainare som dör. I stort sett är de mördare. De är också ”motbjudande”, ”ynkliga” och ”Putins lakejer”.

De senare epiteten kommer visserligen inte från Abrahamsson utan från Aftonbladet-kollegan Marcus Leifby som är flera snäpp värre. De som läser Leifbys många bisarra och ganska obehagliga artiklar, där han listar spelare och hotar dem i förtäckta ordalag, borde ju undra om han verkligen är riktigt frisk. Kanske är han bara en ren opportunist som vill göra karriär.

Jag vet att många Nordfront-läsare står på Ukrainas sida i konflikten (27 procent för att vara exakt). Men de som tycker att det är skojigt att spelare eller klubbar som haft något med KHL att göra utsätts för massmedial hets, eller att jag är dum i huvudet för att jag kritiserar detta, borde ändå tänka steget längre.

Även om vi i en enstaka fråga skulle stå på samma sida som de styrande är cancel culture inom idrott inte något vi tjänar på i längden, då vi inte kan styra över vilka de ska ge sig på härnäst.

Det pågår redan nu kraftig politisering av de stora sporterna där man numera måste ”tänka rätt” och vara antivit, främja hbtqp och det ena och andra för att få delta. Det finns de som motarbetar detta – och här var slopandet av homopropaganda under NHL-matcher ett steg framåt för oss – men för att detta arbete verkligen ska bära frukt behöver många fler anamma ett synsätt där vi kräver att idrotten helt frikopplas från politiken.

Så länge vi ger vårt stöd till cancel culture, och lakejer som Abrahamsson och Leiby, ger vi nämligen mandat till de styrande att fortsätta handplocka vilka man ska frysa ut eller utradera och ge grönt ljus till andra aktörer som begått brott eller handlingar som varit likvärdiga. Exempelvis USA som får fortsätta tävla internationellt trots alla illdåd, krigsbrott och massakrer på civila det landet har begått.

Om man använder samma argumentation som Abrahamsson och Leifby gör har många av våra främsta ishockeyspelare som åkt till Nordamerika, med sitt blotta deltagande, ”finansierat”, ”gjort propaganda för” och indirekt mördat oskyldiga i flera krig.

Peter Forsberg spelade i NHL-laget Colorado Avalanche samtidigt som USA gick in i Irak, vilket var ett både olagligt och förödande krig som kom till på falska premisser med lögner om kärnvapen och påstådda kopplingar mellan Saddam Hussein och Bin Laden.

Nicklas Lidström begav sig till Detriot Red Wings samma år som Kuwaitkriget och var kvar där långt efter att Madeleine Albright uttalat att det var ett pris värt att betala för demokratin att låta en halv miljon irakiska barn dö på grund av USA:s sanktioner.

När ett tiotal länder från Nato – däribland USA och Kanada – bombade Jugoslavien spelade några av våra främsta spelare någonsin i NHL. Förutom Lidström och Forsberg också andra Hall of Fame-invalda spelare såsom Mats Sundin och Daniel Alfredsson. Bröderna Sedin anslöt till NHL året därefter och det resulterade inte i några massmediala konsekvenser. Det var ju de goda krafterna som bombade landet ”tillbaka till stenåldern” (Bill Clinton).

Detta är bara några av många exempel, men poängen är att vi inte kan utkräva ansvar av spelare eller klubbar för vad stater ägnar sig åt. Det leder både till att idrotten förstörs och att de med makt får ännu större makt. Och eftersom de med makt även ligger bakom folkutbytet, med hjälp av offren för deras bombningar som flödar in i Europa, är det sistnämnda något vi absolut vill undvika.

Globalisttidningen Aftonbladet är definitivt en del av denna agenda och därför bör du inte dansa efter deras pipa och stärka deras makt. De ska istället avslöjas för vad de är. Aftonbladets återkommande hets mot svensk ishockey, vare sig det är mot spelare som spelar eller har spelat i KHL, eller berör klubbar som värvar spelare från den ryska ligan, är bisarrt, vidrigt och inte så lite hycklande.

Trots (det självgoda) pratet om ”moraliska kompasser”.