EUROPA • EU-kommissionen oroar sig över att vissa EU-länder har mer yttrandefrihet än andra och vill nu åtgärda detta genom att införa en gemensam lagstiftning och klassa så kallat hat som ett EU-brott.

Samtidigt som man inför en ny asylpakt som ytterligare driver på massinvandringen till Europa vill EU-kommissionen även göra det ännu svårare att kritisera den demografiska utvecklingen på kontinenten. Bland annat ska ”hatpropaganda” och ”hatbrott” nu klassas som särskilda EU-brott och vara straffbara i samtliga medlemsländer.

Det är framför allt EU-kommissionens globalistiska ordförande Ursula von der Leyen som länge har lobbat för att EU måste bekämpa påstådd rasism och ”hat” mycket hårdare än idag. Redan 2020 tillkännagav hon att hon hade för avsikt att utvidga förteckningen över EU-brott och nu har EU-kommissionen lagt fram ett initiativ om just detta.

”Hatpropaganda och hatbrott har ökat kraftigt i hela Europa och blivit ett särskilt allvarligt och oroande fenomen – både på och utanför nätet. Det krävs gemensamma EU-åtgärder för att ta itu med denna utmaning som berör hela EU”, skriver man och hävdar vidare att samtliga medlemsstater måste införa gemensamma minimiregler kring vad som räknas som hatbrott.

— Hat har ingen plats i Europa. Det går emot våra fundamentala värderingar och principer. Vi behöver handlingskraft från EU för att se till att hat kriminaliseras på samma sätt överallt i Europa, dundrar den tjeckiska EU-kommissionären Věra Jourová.

Belgaren Didier Reynders som ansvarar för rättsliga frågor i EU-kommissionen, använder samma sorts retorik och hävdar att man genom att kriminalisera ”hat” i hela EU bekämpar hot mot ”inkluderande och pluralism” och själva demokratin.

— Vi behöver ett starkt svar för de utmaningar som hatpropaganda och hatbrott utgör i hela EU nu och i framtiden.

Även svenska EU-parlamentariker som Alice Bah Kuhnke (MP) och Evin Incir (S) är mycket nöjda med planerna på att ”hat” ska kriminaliseras i hela EU.

— Det här hjälper framförallt kvinnor och hbtqi-personer i de länder som saknar lagstiftning i dag. Jag ser fram emot att EU-kommissionen kommer att återkomma med skarp lagstiftning för att harmonisera hatbrottslagstiftningen i Europa, hävdar Bah Kuhnke.

Evin Incir tror att konservativa och invandringskritiska partier kommer att motsätta sig den överstatliga lagstiftningen men lovar att hon ska göra allt i sin makt för att denna ändå ska bli verklighet.

 — Motståndet från högern och högerextrema partier kommer nog att bli stort, men jag kommer att göra mitt för att vi snart förhoppningsvis ska få ytterligare ett verktyg i kampen för ett EU fritt från rasism, sexism, homofobi och andra former av diskriminering.

Av rapporten framgår också att makthavarna i Bryssel är särskilt oroade över ”hatpropaganda” om judar och HBTQ-personer och att man är mycket bekymrade över att ”hatet” finns lättillgängligt på internet för alla att ta del av.

”Hatpropaganda och hatbrott är särskilt allvarliga brott eftersom de underminerar EU:s gemensamma värderingar och fundamentala rättigheter”, hävdar man vidare.

Man är också tydliga med att det till stor del är rena åsiktsyttringar och politiska uppfattningar som ska bekämpas och kriminaliseras – åtminstone om de av EU är att klassas som rasism och ”xenofobi” (sjuklig skräck för främlingar).

I Sverige och flera andra EU-länder är det redan idag straffbart att exempelvis uttrycka sig nedsättande eller förminskande om någon minoritet inom landet – även om det som sägs eller skrivs kan beläggas med exempelvis vetenskapliga källor.

Att yttra sig om förekomsten av kriminalitet inom den romska befolkningen eller afrikanska folkgruppers IQ är i många fall numera olagligt i Sverige, även om uppgifterna som sprids i sak är korrekta. I och med EU-kommissionens besked oroar sig många nu över att medborgarnas yttrandefrihet kommer att begränsas ytterligare och att det blir straffbart att överhuvudtaget diskutera vissa frågor.

Det som händer nu är att EU-rådet efter Europaparlamentets godkännande måste rösta för att ”hatpropaganda” och ”hatbrott” ska klassas som ytterligare ett brottsområde som uppfyller kriterierna i EUF-fördraget. Sedan är det fritt fram att föreslå en lagstiftning om gemensamma minimiregler, definitioner och straff för denna typ av brottslighet, dessa ska sedan antas av Europaparlamentet och rådet, skriver EU-kommissionen på sin hemsida.