KRISHANTERING Martin Saxlind delar med sig av tankar och råd för hur man som nationell aktivist kan förbereda sig mentalt för att bättre hantera kriser och problem som kan uppstå på grund av ens politiska engagemang.

Även om Sverige blir ett alltmer laglöst och våldsamt land har de allra flesta svenskar det relativt bra vad gäller materiell levnadsstandard. För de flesta är otryggheten också bara något man än så länge upplever lågintensivt. Det är bara en liten del av befolkningen som personligen har blivit utsatt för något allvarligt brott.

Detta gäller även för nationella. Den nationella kampen är inte särskilt våldsam eller riskfylld sett ur ett historiskt perspektiv. 20-talet i Sverige ser ännu inte ut som förra 20-talet i Tyskland.

Trots detta skulle jag säga att särskilt de som är eller tänker bli politiskt engagerade bör se över sin psykologiska beredskap. Som organiserad nationalist finns det ändå en ej försumbar risk att du kommer råka ut för mindre eller större personliga kriser. Du kan bli indragen i rättsprocesser mot staten för att du missaktat någon minoritetsgrupp och tvingas betala lite böter för det; du kan få fängelse för att ha tillrättavisat någon äcklig kommunist som stört en demonstration; om du har en illojal arbetsgivare kan du få sparken för dina åsikter; din bil kanske blir vandaliserad när du ligger och sover; eller så kan det hända något annat oväntat som tillfälligt vänder lite upp och ner på din tillvaro, t.ex. att Skatteverket eller någon annan myndighet som kan påverka din ekonomi börjar trilskas.

Allt detta är sådant som faktiskt förekommer med viss regelbundenhet. Ingen enskild person drabbas av allt detta och de flesta drabbas förmodligen inte av något. Men det finns ändå alltid en liten risk att just du kommer drabbas av något och ju mer blind du är för den risken desto mer chockad kommer du bli om något händer.

I min mening är det också chocken som är det stora problemet här. För allt det jag nyss nämnde är små praktiska problem som borde gå att lösa rätt enkelt. Särskilt om man är en del av en rörelse där man har kulturen att en kamrats problem är allas problem blir det väldigt lätt att få den hjälp man behöver, oavsett om det är juridiska, ekonomiska eller mer praktiska problem man har drabbats av. Genom att kollektivt parera attacker gör man dessa mindre effektiva och gör vi attackerna tillräckligt ineffektiva blir de till slut helt meningslösa och då kommer de också att upphöra.

Att rationellt och praktiskt lösa problem blir dock svårt om den som drabbas av någon form av repression blir chockad och tappar fattningen. Därför tycker jag att aktivister ska vara medvetna om riskerna som finns så att inget kan komma som en fullständig överraskning och så att man kan se till att vara mentalt förberedd i största allmänhet.

Många av de mest irrationella avhoppen och förräderierna sker när någon drabbats av en personlig kris som ofta kan ha orsakats av systemets repression. Avhopparen drabbas då av panik och hittar i sitt sinnesförvirrade tillstånd på ursäkter för att bli en förrädare, en person som inte bara går vidare med sitt liv utan helt bryter med sina tidigare åsikter och öppet hugger forna kamrater i ryggen. Utöver den mer avancerade och svårbegripliga sinnesförvirringen som kan förekomma när personer helt bryter ihop efter att ha utsatts för viss stress finns också den enkla och egoistiska logiken: ”Systemet piskar mig, jag ställer mig på systemets sida för att jag inte vill bli piskad mer nu!”

Med detta sagt tänkte jag kasta ur mig lite tankar och teorier om mentala knep som förhoppningsvis kan höja din mentala styrka i krissituationer.

Ta inget för givet

Om du alltid har en viss ”passiv pessimism” där du är medveten om risker och inte tar något i ditt liv för givet kommer du inte vara lika fäst vid saker som du kan förlora, som ditt jobb, din frihet eller en partner. Livet är oförutsägbart och det enda du kan kontrollera helt är dina egna handlingar. Om du inser detta och alltid agerar rationellt kommer du bättre kunna lösa kriser du hamnar i.

Var tacksam

Att vara tacksam kan framstå som något som kräver en optimism som går emot pessimismen jag nyss förespråkade, men faktum är att de här två synsätten hör ihop och förstärker varandra. Om du inser att du inte har någon evig ”rätt” till olika saker blir det också naturligt att mer uppskatta det du faktiskt har: Om du har blivit av med ett jobb, var glad över att du åtminstone är en fri man. Om du hamnar i fängelse, var glad över att du har gratis mat och gott om tid för träning och läsande. Om du har fått stryk, var glad att du lever och kan hämnas.

Det finns alltid något positivt du kan fokusera på. Är du dessutom medveten om att du i framtiden kan komma att förlora det positiva du nu har, då förstår du förmodligen också att du ska vara tacksam för det så länge du har kvar det.

Perspektiv och jämförelse

Ett annat knep för att mildra eget lidande är att komma ihåg att andra har haft det mycket värre. Du kanske är fattig, men du föddes i alla fall inte med 80 fattiga IQ-poäng och en matchande fenotyp. Dina förfäder levde utomhus eller i primitiva byggnader under vintern, då ska väl inte du klaga över att få sitta i fängelse och glo på TV en vinter? SA-män dödades under gatustrider med kommunister i 1920-talets Tyskland, så du har ingen rätt att bli upprörd av att en könsförvirrad anarkist skriver något elakt om dig på Twitter idag. Historiskt sett och jämfört med andra delar av världen är livet rätt enkelt i Sverige, åtminstone när man väl befriat sina tankar från den giftiga kulturmarxismen och inte försöker tävla med andra svenskar om vem som har fetast bankkonto och äger mest prylar.

Oroa dig inte över saker du inte kan påverka

Ett viktigt tillägg till den första punkten är att du ska vara medveten om risker, men du ska inte vara konstant rädd eller orolig. Du ska bara någon gång då och då mentalt gå igenom vilka sätt systemet skulle kunna attackera dig på och fundera igenom hur du då bäst löser de situationerna om de skulle uppstå. När du har koll på det finns det ingen poäng i att vara konstant nojig och fixerad vid negativa saker som skulle kunna hända. Ta inte ut förluster i förväg!

Som tidigare nämnt kan du bara kontrollera ditt eget agerande och när du är mentalt förberedd har du tagit ditt ansvar och kan slappna av och fokusera på positiva saker som att vara tacksam. Det som händer händer.

Fokusera på annat

Inte ens när något har gått åt helvete på riktigt blir det bättre av att du funderar mer än nödvändigt på det. Men om man är mitt uppe i en kris kan det vara svårt att tänka på annat än krisen. Mitt råd här är helt enkelt att försöka flytta fokus till något annat, dränk dig med jobb som kräver att du koncentrerar dig, gå på gymmet, umgås med kamrater eller slå på någon hjärndöd komedifilm. Det här gör du när du känner att du tänkt igenom den pågående krisen och vet hur du ska göra för att mildra krisens konsekvenser. Vissa kriser går att lösa snabbt, men ofta kan man också behöva lösa problem stegvis och över tid och då behöver man bara ha en plan att följa samtidigt som man i övrigt försöker fokusera på annat och hålla moralen uppe. Om du låter din moral sjunka i onödan förstör du för dig själv och ökar riskerna för att du kommer bryta ihop, vilket skapar onödiga problem för dig och andra.

Ha konkreta och realistiska planer

När du i förväg planerar hur du skulle kunna lösa olika problem som skulle kunna uppstå gäller det att vara konkret och realistisk. Det här kan t.ex. innebära att om du funderar över hur du skulle hantera ett angrepp så kanske du ska ha olika planer för olika ställen du teoretiskt sett skulle kunna attackeras på. Finns det någon dörr du kan låsa för att blockera angripare eller en trappa som det vore taktiskt att strid i? Vilka numerära odds och vapen bör du retirera inför och i vilka lägen vill du utöva så offensivt självförsvar som möjligt? Alla har olika gränser och prioriteringar här, så det gäller att sätta upp taktiska regler för sig själv som är hållbara. Om man bara optimistiskt fantiserar om att man helt ensam och obeväpnad ska besegra tio beväpnade fiender skulle inte det kunna räknas som en realistisk plan man faktiskt har nytta av om man mot förmodan skulle hamna i en sådan situation på riktigt.

En annan situation som det kan vara bra att ha en plan för är ifall chefen kallar dig till ett möte och börjar ifrågasätta din ”värdegrund”. (Proffstips: Du spelar in samtalet och skriver inte på något uppsägningspapper!)

Du bör också ha namn och nummer till en bra advokat ifall du skulle hamna i en situation där du behöver en offentlig försvarare. Om du själv inte har haft juridiska problem tidigare finns det säkert någon kamrat som känner till en advokat som gjort bra ifrån sig i andra fall.

Ju mer sådana här praktiska saker du tänkt igenom innan ett problem uppstår, desto lättare kommer du ha att hantera problemet.

Ta inte viktiga beslut när du är ur balans

Särskilt när det gäller drastiska beslut som att överge sitt politiska engagemang är det fel att fatta sådana beslut mitt i en kris när man är känslomässigt ur balans och inte klarar av att tänka rationellt och långsiktigt. Vänta istället tills saker lugnat ner sig och du kan tänka igenom dina beslut mer ostört.

Alkohol är en annan sak som kan påverka förmågan att fatta bra beslut negativt.

Innan du tar beslut i olika situationer är det också viktigt att ha all fakta tillgänglig, vilket också kan innebära att man måste avvakta samt göra efterforskningar. Om du står inför ett juridiskt problem är det t.ex. viktigt att veta vilka rättigheter och skyldigheter du har och hur de relevanta lagarna fungerar.

Hata dina förtryckare

När du utsätts för repression finns det alltid någon eller några som är ansvariga för den. Det är viktigt att du hatar dina förtryckare minst lika mycket som de hatar dig. Deras mål är att förstöra ditt liv och få dig att sluta vara politiskt aktiv – låt dem inte lyckas med det.

Var beredd, slå tillbaka, kämpa vidare!

Ta och ge hjälp

Avslutningsvis är det viktigt att betona vikten av att hjälpas åt under kriser.

Om det inte är något väldigt obetydligt problem du drabbats av på grund av ditt politiska engagemang ska du alltid kontakta en kamrat. Det är bra att andra vet om vad du utsatts för, dels så att de kan stötta dig och dels så att mönster kan noteras och bättre metoder för att hantera det aktuella problemet kan tas fram.

Omvänt ska du också alltid göra vad du kan för att hjälpa kamrater som hör av sig till dig angående problem de har drabbats av på grund av sitt engagemang. Var alltid moraliskt stöttande och fundera på hur du eller andra personer du har kontakt med rent praktiskt skulle kunna hjälpa till med det aktuella problemet. Om du ställer upp för andra nu kommer andra ställa upp för dig när du i framtiden behöver hjälp med något.