INRIKES • Tidigare i år åtalades en rysk företagare bosatt i Stockholm för grov olovlig underrättelseverksamhet. Nu har han friats helt av Stockholm tingsrätt.

Det var i augusti som en rysk företagare i Stockholm åtalades på tre punkter för grov olovlig underrättelseverksamhet. Enligt åtalet hade han via sitt företag hjälpt GRU att kringgå västs sanktioner med ”teknikinförskaffande” och genom att ”anskaffa uppgifter i form av information om och själva anskaffandet av olika föremål som den ryska staten och försvarsmakten på grund av exportregler och sanktioner inte kunnat anskaffa på den öppna marknaden”.

Kammaråklagare Henrik Olin hävdade enligt åtalet att företagaren bedrivit verksamheten ”hemligen och/eller med svikliga medel” eftersom den åtalade i sina affärsförbindelser inte meddelat att ryska staten var slutmottagare för teknologin och för att han låtit representanter för Moskva delta i affärsförhandlingar under falska identiteter.

Som bevisning lämnade åklagaren bland annat in 81 olika föremål som beslagtagits under Säpos razzia mot företagaren, inklusive en rad mobiltelefoner, USB-minnen och hårddiskar.

Tingsrätten konstaterar i domen att den åtalade till stora delar har agerat precis som åklagaren beskriver, nämligen att han med sitt företag utgjort en plattform för GRU i syfte att anskaffa teknologi till Ryssland som på grund av sanktionerna inte kan importeras på öppna marknaden. Däremot skriver tingsrätten att det måste bevisas att den åtalade anskaffat information som kan skada Sverige för att han ska kunna dömas för brottet.

Som exempel tar man upp information om försvarsverk, vapen, förråd, import, export, tillverkningssätt, underhandlingar, beslut eller något förhållande i övrigt. Något sådant har dock åklagaren inte kunnat belägga.

”Det faktum att tingsrätten funnit utrett att [den åtalade] tillsett att avancerade teknikföremål har levererats från utlandet via Sverige till Ryssland genom kringgående av bl.a. exportregler medför inte att verksamheten kan sägas ha haft till syfte att komma över uppgifter om t.ex. svenska försvarsverk eller exportförhållanden”, skriver domstolen.

Åklagaren har enligt tingsrätten försökt att kringgå denna svaghet i åtalet genom att hävda att den åtalades kunskaper rörande teknikanskaffning bör betraktas som information. Men enligt tingsrätten omfattas inte kunskaper om affärer av lagens spioneribestämmelser.

I en av åtalspunkterna hävdar åklagaren att företagaren bedrivit grov olovlig underrättelseverksamhet gentemot USA, genom att hjälpa GRU importera teknologi av amerikanska företag. Enligt tingsrätten har den åtalade återigen agerat i stort som åklagaren beskrivit och man konstaterar att verksamheten visst i sig har ”kunnat medföra men för USA”. Men då det återigen rör sig om teknologi och inte information måste mannen frias även på den punkten.

Sammanfattningsvis skriver tingsrätten att det i målet ”inte framkommit annat än att verksamheten enbart avsett teknikanskaffning från väst och inte syftat till inhämtande av uppgifter rörande Sverige eller USA som kan utgöra spioneri”. Det försvaret angett om att företagaren saknat uppsåt och inte känt till att GRU varit hans slutkunder eller att teknologin skulle gå till den ryska försvarsindustrin har tingsrätten därmed inte ansett nödvändigt att pröva.

Källa:
Stockholms tingsrätt: B 17320-22