UKRAINAKONFLIKTEN Av förhoppningar och tidigare löften om fortsatt miljardrullning från båda sidor Atlanten återstår efter den gångna veckan ingenting. Från västliga sidan havet utlovas nu istället medlemsförhandlingar.

Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj inledde den gångna veckan med förhoppningar om att hans två stora allierade äntligen skulle godkänna ekonomiska stödpaket värda sammanlagt 115 miljarder dollar. Han avslutade den utan vare sig hopp eller pengar. Beskeden från såväl Washington som Bryssel om uteblivet stöd föregick utställandet av ett nytt löfte österifrån. Den ryske presidenten Vladimir Putin utlovade nämligen på torsdagen vid sin årliga presskonferens en outtröttlig attack, som ska pågå tills målet om total ”avnazifiering” och ”demilitarisering” av Ukraina är uppnått.

När den amerikanska kongressen på onsdagen misslyckades med ännu ett försök att enas kring ett stödpaket värt 60 miljarder dollar, så gjorde man detta efter och trots en föregående uppvisning i lobbandets konst av Ukrainas judiske president, som begivit sig till Washington i just detta syfte.

Orbán sätter ned foten

Två dagar senare avslutades ett EU-toppmöte i Bryssel, utan att någon överenskommelse om finansieringen av ett Ukraina-stöd på 50 miljarder euro hade kunnat ingås. Ungerns premiärminister Viktor Orbán hade inlämnat sitt veto.

EU-toppmötets deltagare var däremot rörande eniga om att en inbjudan till medlemssamtal ska skickas till Kiev.

Frågan är om detta misslyckande med att säkra Kievs långsiktiga finansiella stabilitet hade kunnat komma mer olägligt för den ukrainska sidan. Av landets utlovade motoffensiv i våras blev i termer av återerövrade områden nästan ingenting och när ammunitionen under hösten började ta slut för Ukraina intensifierade Moskva sina flygattacker mot landets kritiska infrastruktur med konsekvenser.

Zelenskyj erhöll vid sitt USA-besök i veckan mycket beröm av Biden, men fick likväl flyga tomhänt tillbaka till det för honom främmande land som han satts att styra över. Samtalen de två presidenterna emellan präglades till stor del av Joe Bidens ordfäktande syftande till att få USA:s aktuella hantering av givna löften att framstå som lätt ”moderering” snarare än svek.

Då har Rysslands president den gångna veckan varit mer offensiv i sina uttalanden. Vid ovan nämnda presskonferens på torsdagen förklarade han:

— Ukraina producerar nästan ingenting idag, allt kommer från väst, men gratisartiklarna kommer att ta slut en dag, ja det verkar som att så redan är fallet.

Michal Baranowski från den tyska Marshallfondens tankesmedja i Warszawa är en av många, som ser kombinationen av dels den uteblivna uppslutningen kring finansiering av Ukrainastödet och dels den utfärdade inbjudan till förhandlingar om ett ukrainskt EU-medlemskap – som ett pinsamt misslyckande.

Mot detta invände Ian Bond, biträdande direktör vid Centre for European Reform i ett uttalande till Voice of America på onsdagen:

— Vetot mot 50 miljarder euro säger dig mindre om sviktande västerländsk beslutsamhet än vad det gör om Viktor Orbán.

Han tillade:

–Ukraina kommer att få [EU]pengarna till slut.

Warner i högform

De flesta bedömare verkar tro att de där 60 miljarderna från USA är ännu mer djupfrysta än EU:s 50. Det hindrade i veckan dock inte Virginia-senatorn (D) tillika ordföranden för senatens underrättelsekommitté Mark Warner från att på sin senators-hemsida fortsätta med sitt sedvanliga peptalk:

Jag är stolt över att USA har lett världens stöd till Ukrainas ansträngningar att trycka tillbaka mot Vladimir Putins aggression och dagens möte betonade vikten av att fortsätta detta stöd. Det är dags att agera nu. Vi måste uppfylla våra åtaganden och godkänna ett säkerhetspaket innan året är slut.

Men så har senatorn också tidigare gjort sig känd för att skryta om det amerikanska bidraget till Ukrainas krigföring på ett sätt som väckt frågan om huruvida eller ej hans land är en aktiv part i kriget – samt för att hota kongressen med bilden av en fallen före detta stormakt med svansen mellan benen.