Hoppa till huvudinnehåll
Länsstyrelser varnar för ”energifattigdom” – stänger av elen i hushåll
ENERGIKRISEN • Flera län i södra Sverige varnar för ett nytt fenomen i vinter, ”energifattigdom”. I södra Sverige har man stängt av elen i flera hushåll där man inte har råd att betala räkningar.
Landshövdingarna i alla län från Skåne i söder till Östergötland och Västra Götaland i norr varnar i en gemensam rapport för ett nytt fenomen den kommande vintern. Länsstyrelserna lanserar begreppet ”energifattigdom”, som aldrig tidigare har använts i Sverige.
Enligt rapporten har andelen hushåll som inte har råd att betala sina elräkningar ökat kraftigt. Barnfamiljer och andra som har små ekonomiska marginaler har störst risk att drabbas.
— Det är de hushåll som redan i dag har små marginaler som drabbas hårdast. Vi ser en risk för att vi även i Sverige kan få det som man kallar för energifattigdom – alltså att man inte har råd att betala för att ha varmt hemma, säger Brittis Benzler, landshövding i Hallands län, till Dagens Nyheter.
Stänger av elen i bostäder
Redan nu ökar antalet hushåll i länen som inte har råd att betala räkningarna, varpå elbolagen helt enkelt stänger av elen i bostaden, förklaras i rapporten. Värre förväntas det bli under vintern.
Därför börjar allt fler att flytta till mindre och ”icke fullvärdiga” bostäder för att klara sig, förklarar Benzler.
Varnar för bristande samhällsfunktioner, arbetslöshet och matbrist
Rapporten innefattar data från åtta län i södra Sverige: Västra Götalands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Skåne och Hallands län. I rapporten står att läsa:
Fortsatt höga och oförutsägbara elpriser bedöms ha en betydande negativ
Utdrag ur rapporten "Länsstyrelsernas bedömning av situationen inom
påverkan i berörda län och i hela samhället, både på kort och lång sikt. De
aktuella länen står för huvuddelen av svensk livsmedelsproduktion, vilket innebär att en kostnadsökning på el i södra Sverige snabbt kan komma att sprida sig i form av ökade matpriser i hela landet samt, och på sikt, en minskad inhemsk livsmedelsproduktion.
De ekonomiska konsekvenserna för samhället syns redan. Nyinvesteringar och nyetableringar inom näringsliv fördröjs eller förhindras av höga kostnader och den stora osäkerheten om energiprisutvecklingen.
elförsörjning i södra Sverige".
— Många av våra näringar, som till exempel Pågens, klarar nästan inte ett strömavbrott. Det gäller även slakterier och grönsaksbranschen. Om det skulle bli en manuell frånkoppling av elen så är det en utmaning att veta vilka som drabbas och vilka som är samhällskritiska – och vi tycker att vår livsmedelsindustri är samhällskritisk, säger Anneli Hulthén, landshövding i Skåne.
Enligt Patrik Åkesson, samhällsbyggnadsdirektör på länsstyrelsen i Skåne, verkar konkurstrenden starkare nu än under coronapandemin.
Utöver livsmedelsbrist varnar länsstyrelserna för social oro, högre arbetslöshet, avstående från investeringar och ”bristande samhällskritiska funktioner”.
Länsstyrelserna bedömer att samhällsviktiga funktioner kan påverkas kraftigt negativt vid längre strömavbrott, som Svenska kraftnät har varslat för tidigare.
Som exempel nämner man att trygghetslarm kan sluta fungera och att vårdpersonal inte kan komma åt patienters journaler. Samtidigt ökar risken för bränder när folk behöver värma upp sina hem på alternativa sätt, vilket ökar trycket på räddningstjänsten.
Sämre förtroende för politiker
Länsstyrelserna förutspår att problemen kommer att försämra folkets förtroende för politiker och samhället i stort. Följande står att läsa i rapporten:
Tillit till myndigheter och politik riskerar att påverkas
Utdrag ur rapporten "Länsstyrelsernas bedömning av situationen inom
negativt. Sociala risker kan öka på grund av ökad ojämlikhet. Dessa kan i sin tur komma att leda till social oro. Föreningsliv och övriga delar av civilsamhället bedöms också att drabbas hårt av den höga prisnivån.
elförsörjning i södra Sverige".
— Det är de mest utsatta grupperna som riskerar att inte klara av sina räkningar i slutet av månaden. De som står längst ifrån arbetsmarknaden drabbas i störst utsträckning. Det finns risk för social utslagning, kommenterar Patrik Åkesson.