NATO • En hal Natochef intervjuas i Aftonbladet och uttalar sig om klimatsmarta krig, medlemsskap i Nato kontra partnerskap, gängkriminalitet, Ryssland, Kina, ”cyberhot” samt ”terrorhot”.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg är i Sverige för att diskutera ”ett ytterligare svenskt närmande till Nato” med statsminister Stefan Löfven, utrikesminister Ann Linde och försvarsminister Peter Hultqvist.

Detta huvudtema för besöket kan ses i relation till det faktum att Sverige och Finland bland de länder som inte är medlemmar men har ingått ett så kallat partnerskap med Nato, är de två nationer som anses vara mest uppknutna till pakten.

En intervju med Stoltenberg för Aftonbladet i samband med hans Stockholmsbesök bjuder på ganska servila frågor och en hal Natochef.

Stoltenberg fastslår dock inledningsvis med emfas att framtidens krig kommer att vara ”klimatsmarta”.

— Framtidens mest framgångsrika militär är den som orsakar minst utsläpp och är bäst på att utnyttja den nya teknologin, säger han.

Medan Natochefen betonar att denna förändring inte ska komma beroende någon hög moral hos de krigförande parterna, utan av rent självintresse, utvecklar han inte sitt resonemang här.

Istället pratar han om hur bra elektriska fordon fungerar samt om att klimatsmartheten kommer att resultera i en bättre värld:

— I framtiden är de bästa fordonen och andra transportmedel elektriska. De är starkare och snabbare. Därför gör de också Nato starkare.

— Kan vi bromsa klimatförändringarna så minskar vi också risken för flyktingströmmar och för att kampen om exempelvis vatten skapar nya konflikter. Natos främsta uppgift är trots allt att vara fredsskapande, säger Stoltenberg.

På frågan om han anser att Sverige bör gå från partnerskap med Nato till medlemskap svarar han ”diplomatiskt”:

— Natos dörr står öppen men det är Sverige självt som måste bestämma det, säger han. Jag tänker inte ge några råd till Sverige. Inte heller vill jag påverka eller pressa Sverige.

Samtidigt kallar Stoltenberg Natos ”utvidgning” sedan Sovjetunionens sammanbrott för en stor succé. Medlemsskaran har fördubblats från 15 till 30.

I intervjun uteblir frågor om exakt hur ”ett ytterligare svenskt närmande till Nato” kan förväntas ske, när pakten redan idag ofta genomför militära operationer på svensk mark – som nu senast på Gotland.

”Det ryska hotet”

Som väntat dyker frågan upp om hur Nato skulle agera ”ifall Ryssland attackerade Sverige”. Stoltenberg svarar som en smart men artig ”medlemsfiskare”:

— Skillnaden mellan att vara fullvärdig medlem och partner är att garantin för att alla försvarar ett land som blir angripet inte gäller.

— I Sveriges fall är det avgörande hur situationen ser ut. Någon garanti finns inte, säger Stoltenberg.

Ockuperade territorier i vita länder

Intervjuaren vill sedan veta om Nato skulle vara berett att ingripa mot gängkriminella och förlorade områden i ett Nato- eller partnerland i den mån dessa kunde bevisas vara ”systemhotande”.

— Nato kan lösa många problem men inte alla. Även om gängkriminalitet kan vara ett stort problem är det i första hand en uppgift för det enskilda landets myndigheter och polis, svarar Natochefen.

Intervjuaren invänder här att det svenska partiet Moderaterna betraktar gängkriminella som ”inhemska terrorister”.

— Den enda gång som Natos försvarsgaranti utlösts var inte i ett krig utan efter terrordåden den 11 september 2001 i USA. Men då handlade det om ett väldigt stort angrepp som dessutom kom utifrån. Sedan dess har det varit många terrorattacker utan att försvarsgarantin använts. Men till syvende och sista är det ett politiskt beslut i vilken situation den ska utlösas, svarar Stoltenberg.

Kina

Kinas växande makt har pekats ut som största förändringen under Stoltenbergs lite mer än sju år som Natochef.

Intervjuaren menar att USA idag vänder sig från Europa och mot Kina, och vill veta hur Nato förhåller sig här.

Stoltenberg svarar här Kina ökar sina försvarsutgifter, har den största flottan i världen och bygger ut 5G-nätet i många länder – och han betonar att man ”måste förhålla sig” till dessa realiteter.

Stoltenberg anklagar sedan Kina för fel värderingar och fel inställning till mänskliga rättigheter:

— Jag ser inte Kina som en fiende men samtidigt delar de inte våra värderingar. Se hur de tagit ifrån människor i Hongkong delar av deras mänskliga rättigheter. Vi försöker påverka Kina i rätt riktning. Därför måste vi kunna samarbeta med dem i bland annat klimatfrågan.

Intervjuaren undrar om Nato skulle ingripa i händelse av ett kinesiskt angrepp på Taiwan – något som Natochefen inte vill svara på:

— Min uppgift är att dämpa spänningarna inte att bidra till att de ökar genom att svara på hypotetiska frågor.

”Vilken är då säkerhetspolitiska risken i världen” undrar sedan intervjuaren.

— Jag har slutat spå om framtiden eftersom så många så ofta har fel. Världen har blivit så sammansatt och komplex. Vi har ett mer aggressivt Ryssland, cyberhotet, ett konstant terrorhot och ett militärt växande Kina. Det viktiga är att vi är förberedda på att allt kan hända.

Intervjuaren vill avslutningsvis ställa USA:s nuvarande president Joe Biden mot ”den öppet Nato-fientlige Donald Trump” – en motsättning som globalisten Stoltenberg inte delar.

— I många frågor driver Biden precis samma politik, svarar han.

Många frågor uteblir i intervjun

I intervjun saknas som ovan nämnt frågor om hur ”ett ytterligare svenskt närmande till Nato” kan förväntas ske – när det nuvarande partnerskapet redan möjliggör ett intimt militärt samarbete.

Internationellt saknas direkta frågor om globalisters många krig i världen, vilka har migrationsströmmar, massinvandring till vita länder och folkutbyte som följd.

Lika lite berörs Israels agerande mot palestinier samt deras ambitioner på att skapa ett Stor-Israel – eller det faktum att Israel numera deltar i Nato-övningar – på europeisk mark.