UTRIKES • Spänningarna höjs, konferenser avlöser varandra och trupper skickas mot gränserna. Vad händer i Ukraina?

De senaste dagarna har det skett en rad händelser som påverkar säkerhetsläget i Europa och framför allt i östra Ukraina. I den här artikeln ska jag kort sammanfatta vad som har hänt hittills.

Militärövningar och krigshets

Sedan i december har västerländsk media – mer än vanligt – varnat för ett potentiellt krig i östra Ukraina, där man oroar sig för att Ryssland skulle vilja invadera grannlandet.

Varningslamporna började blinka i samband med att Ryssland arrangerade militärövningar i västra delarna av landet, i närheten av ukrainska gränsen.

Krigsalliansen Nato, med USA i spetsen, hävdade att Ryssland planerade en regelrätt invasion av Ukraina. Ryssland nekade till detta, och anklagade å sin sida Nato för att provocera fram en konflikt eftersom alliansen ständigt värvar nya medlemsländer allt närmare den ryska gränsen.

Nato har exempelvis täta samarbeten med Ukraina och Georgien, men också med de ”neutrala” länderna Sverige och Finland.

De ryska militärövningarna fick Nato-länderna att skruva på sig, och sedan dess har spänningarna ökat än mer. Båda parterna har anklagat varandra för att planera ”falskflagg-attacker” mot den andre parten.

Ukrainska myndigheter har senare drabbats av cyberattacker, där ukrainarna möts av meddelanden om att de ”bör vara rädda”.

Ryssland ställde krav på Nato

I början av månaden bjöd Ryssland in USA till ett säkerhetsmöte angående spänningarna i Ukraina. Ännu en gång försäkrade Ryssland att man inte hade några planer på att anfalla grannlandet. Ryssland ställde dock krav på att Nato inte skulle få bjuda in nya medlemsländer i närheten av den ryska gränsen.

Kortfattat svarade Nato att man inte kunde möta Rysslands krav och framhävde att varje land, både innanför och utanför krigsalliansen har rätt att få styra över sin försvarspolitik själva.

Natos tidigare generalsekreterare, Anders Fogh Rasmussen sa i en intervju med finska YLE att Sverige och Finland ”skulle kunna bli medlemmar i krigsalliansen över en natt”.

Soldater på Gotland och mystiska drönare

Även i Sverige har vi märkt av krigshetsen, framförallt i media.

Politiker har uttryckt oro för en konflikt i Ukraina, men även att det skulle kunna drabba Sverige. Därför drog Försvarsmakten ”en repa” i Visby hamn och flyttade en massa soldater till Gotland.

För två veckor sedan rapporterades det också om att drönare cirkulerade kring flera svenska kärnkraftverk. Polisen och Försvarsmakten kopplades in och försvarsminister Peter Hultqvist (S) varnade för att det kunde vara ett potentiellt angrepp mot Sverige.

Eftersom Rysskräcken var på tapeten i media antyddes det indirekt att det kunde vara ryska drönare som spionerade vid skyddsobjekten.

Veckans händelser

I måndags reste Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) och hennes finska motsvarighet Pekka Haavisto (grön) till Bryssel för att träffa Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Även den judisk-amerikanska utrikesministern Anthony Blinken närvarade.

Mötet anordnades inom ramen för EU:s försvarssamarbete. Linde uttryckte i ett pressmeddelande att samarbetet med Nato skulle fördjupas:

— Jag uppskattar den dialog vi har med Nato om vårt fördjupade partnerskap som är en viktig del av den svenska säkerhets- och försvarspolitiken. Vi ser med mycket stort allvar på den säkerhetspolitiska situationen i vårt närområde och för en dialog med andra länder och med Nato, sa utrikesministern.

Under presskonferensen uttryckte Stoltenberg tacksamhet över att Sverige hade förstärkt sin militära närvaro i Östersjön.

Samma dag beslutade både USA och Storbritannien att kalla hem alla diplomater från sina respektive ambassader i Ukraina. Motiveringen var att man oroade sig för deras säkerhet i händelse av en väpnad konflikt.

Nato skickade fler stridsflygplan och fartyg till sina medlemsländer i Östeuropa, som exempelvis Polen och Bulgarien. Man har också utökat den marina bevakningen i Östersjön och i närheten av Baltikum.

Det amerikanska försvarsministeriet Pentagon meddelade i måndags kväll att 8500 amerikanska soldater sattes i höjd beredskap för att med kort varsel kunna skickas till Europa.

Idag har amerikanska försvarschefer diskuterat möjligheterna att skicka ytterligare tusentals soldater till länder som Ungern, Rumänien och Bulgarien.

I eftermiddags höll de svenska partiledarna ett partiledarmöte där man diskuterade hur man skulle hantera situationen. Statsminister Magdalena Andersson (S) kom med syrliga uttalanden gentemot Ryssland.

— Regeringen ser med stort allvar på den allt mer konfrontativa retoriken från Ryssland och också den ökade militära aktiviteten längs Ukrainas gräns. Tillsammans med EU och våra andra partners har vi varit tydliga med att ytterligare rysk aggression mot Ukraina kommer att få konsekvenser för Ryssland, inklusive sanktioner, sade statsministern.

Nordfront fortsätter att följa utvecklingen mellan Nato och Ryssland.