REVISIONISM. Mikael Karlsson dekonstruerar här Skolverkets hantering av ”förintelseförnekare” i klassrummen.
lararen

Skolverket har på sin webbsida en sektion som behandlar hur lärare ska hantera ”Främlingsfientlighet och rasism”. En underrubrik heter ”Förnekande av förintelsen” och är intressant att undersöka närmare. Skolverket målar upp följande scenario:

På en historielektion om andra världskriget påstår en elev att antalet judiska offer i Förintelsen är starkt överdrivet och att det egentligen inte finns bevis för att det funnits några gaskammare. ”Det är judarna som överdriver och spelar offer. Men egentligen så är det de som har makt i världen. De gör ju exakt samma sak nu i Palestina.”

Detta är en ganska bra kritik mot Förintelsemytologin. Att tyskarna inte gasade ihjäl sex miljoner judar är det första steget på vägen mot en korrekt förståelse av den så kallade Förintelsen och dessutom något som ingen seriös forskare idag påstår, det är ett helt igenom ideologiskt påstående att detta skulle ha skett. Kopplingen till Israel och Palestina är också i allt väsentligt korrekt. Israelerna tillåts bejaka sin etnocentrism och upprätthålla en judisk stat på grund av bilden av judar som offer i behov av en säker tillflyktsort. Skolverket står redo med tips och råd för att bemöta detta.

Intolerans och främlingsfientlighet av detta slag ska bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Elevens uttalande i exemplet ovan innehåller klassiska antisemitiska konspirationsteorier om en hemlig judisk världsordning. Det rymmer också en kollektivisering av judar som grupp samt oförmågan att hålla isär kritik mot staten Israels politik idag och händelser i det förflutna där judar i andra delar av världen fallit offer för nazismens våld.

Öppen diskussion ska alltså begesgra föreställningen om en hemlig judisk världsordning. Man kan utgå ifrån att läraren ska framlägga tekniska bevis som styrker att människor gasades i koncentrationslägren samt hur man kommit fram till antalet döda. För att bemöta tanken om en judisk världsordning kan läraren förklara hur judiskt dominans av mediaägandet och kulturproduktionen inte formar det allmänna medvetandet i en för judiska aktivister gynnsam riktning. Vi kan även notera att staten Israels grundande har en direkt koppling till Förintelsemytologin och att etniskt motiverat våldsutövande mellan judar och icke-judar i området pågått sedan Israels grundande. Skolverket skriver vidare.

För att värna skolans värdegrund behöver läraren påtala och bemöta både faktafelen i påståendet och vilka effekter sådana uttalanden som bryter mot skolans värdegrund kan få. Ett snabbt och tydligt bemötande inför eleven och resten av gruppen är viktigt eftersom det till exempel kan finnas elever som upplever uttalandet som kränkande.

Läraren uppmanas hota eleven för att tysta denne. Om eleven uttalar sig mot skolans värdegrund kan det ”få effekter”. Någon stackars elev kan också bli kränkt vilket i Sverige anses vara ett gott skäl att inskränka yttrandefriheten, även i en lärande institution där sanningssökande bör vara av mycket högt värde.

Läraren behöver dock försöka att hålla samtalet öppet i klassen trots den svåra situationen. Med hjälp av reflektionsfrågor till eleven/eleverna om källhantering och källkritik, historieskrivning och problemet med att blanda ihop åsikter och fakta kan läraren undvika en debattliknande situation.

Läraren ombeds blanda bort korten. Tidigare text om att bemöta eleven med fakta tycks nu vara bortglömd och läraren ska undvika en ”debattliknande situation”. Att inte bara blanda ihop utan helt underställa fakta vissa åsikter är vad en värdegrund handlar om. Vissa saker bestämmer man är sant innan bevisen undersöks. Då är det naturligt att man bekämpar en elev som hotar att framlägga fakta som strider mot det som bestämts i värdegrunden med hot och härskartekniker likt de som beskrivs ovan, då en debatt med en påläst elev kan lämna läraren svarslös.

Samtalet kan också beröra andra former av negativ stereotypisering och kollektivt skuldbeläggande som vi ser idag. I bästa fall kan läraren på detta sätt leda ett viktigt samtal om värden och genom att bredda diskussionen också få kopplingar till idag. Här kan till exempel en jämförelse mellan antisemitism och islamofobi vara en möjlig väg genom att tala om antisemitiska föreställningarna om en judisk världskonspiration och islamofoba föreställningar om en islamisering av Europa och västvärlden.

Zundel quote

Revisionisten Ernst Zundel om kollektivt skuldbeläggande.

Nordfronts läsare bör vara medvetna om att det är nyspråk vi ser prov på här är ämnat att kontrollera eller i alla fall desarmera människor som upplever den situation vi står inför som problematisk. Att kalla en negativ inställning till en religion eller grupp människor en fobi är ett sätt att utpeka den negativt inställde som psykiskt sjuk. Skolverket ser ut att ha studerat Freud.

Skolverket gör det lätt för sig genom att tala om den judiska världskonspirationen och ”antisemitism” för att återigen slippa ta diskussionen om judisk makt. Bevisläget för att judar är överrepresenterade i mäktiga sammanhang är mycket gott och kräver inte att man tror på en hemlig konspiration. Varför attackerar amerikanska judar Donald Trump när han vill bygga en mur mot Mexiko samtidigt som de stöttar Israels murar mot grannländer? Varför blåses inte detta uppenbara hyckleri upp av media som mycket väl känner till att hyckleri och dubbelmoral säljer tidningar? Obekväma frågor för den som förnekar judiska gruppintressen.

Att be läraren göra en koppling till islamiseringen av Europa påvisar Skolverkets hybris. Hade mitt syfte varit att problematisera, tillbakavisa och stigmatisera kritik mot judisk makt och Förintelsemytologin hade en koppling till muslimsk massinvandring varit mitt sista val. Islamiseringen är löjligt enkel att leda i bevis. Fler muslimer leder över till ett mer muslimskt samhälle, denna process är förutom att ske på det sociala och kulturella planet inbakad i demokratin. Fler röster ger mer inflytande.

Lärarens förutsättningar att leda viktiga samtal om värden kan påverkas negativt om situationen uppfattas som stökig och hotfull. Blir det en hetsig stämning kan det istället vara bättre att ta ansvaret att bryta eftersom möjligheterna för eleverna att lära försämrats i stunden.

Hetsig stämning kan uppstå om en elev, när denne konfronteras med ”reflektionsfrågor”, gång på gång uppmanar läraren att bevisa att vätecyanid användes för att gasa ihjäl miljontals judar i stället för att bli förledd av härskartekniker. Då kan läraren bryta lektionen eftersom risken att eleverna lär sig någonting utanför värdegrunden blir för stor.

Förintelsen är namngiven som en del i det centrala innehållet för till exempel ämnet historia i grundskolan.

Även om myten om ”Förintelsen” skulle vara sann är den en historisk parentes för svenskar. Andra världskrigets syften och utfall för de nationer som deltog har ingen koppling till koncentrationslägren. En faktapresentation och analys av geopolitiska intressen och ideologiska drivkrafter i Europa på 30- och 40-talet skulle ge våra elever betydligt viktigare lärdomar om vår kontinents historia. Således kan man anta att någon annan motivation än att ge en så god förståelse som möjligt för historiska händelser liggar bakom fokuset på ”Förintelsen”.

  • Publicerad:
    2016-03-14 12:00