NATO • Efter gårdagens utspel från Turkiets president om att man ser ”negativt” på ett svenskt Nato-medlemskap spekuleras det i att Erdogan kan komma att använda en svensk Nato-ansökan för att få Sverige att ändra sin politik gällande kurder.

Sverige närmar sig en Nato-ansökan med stormsteg och under fredagen offentliggjordes den säkerhetsanalys som författats av en riksdagsgrupp och som kommer att ligga till grund för regeringens beslut i frågan.

I analysen påstås att Sverige skulle bli säkrare under Natos beskydd och att Ryssland inte kommer att angripa landet militärt vid en ansökan till krigsalliansen. Slutsatsen om att Sverige bör ansluta till Nato reserverade sig endast MP och V:s representanter från.

Men samma dag gick presidenten för Nato-landet Turkiet, Recep Tayyip Erdogan, ut och uttryckte stark skepticism mot ett svenskt Nato-medlemskap.

— Sverige har blivit ett hem för PKK och andra terrorgrupper. Vi ser inte positivt på deras medlemskap, sa Erdogan till en grupp journalister efter fredagsbönen i Istanbul.

Den svenska regimen har uttryckt förvåning över utspelet från Turkiet, som har makten att lägga in ett veto för ett svenskt Nato-medlemskap.

Utrikesminister Ann Linde (S) kommer under lördagen att träffa Turkiets utrikesminister under ett informellt Nato-möte som hålls i Berlin.

— Vi kommer då ha tillfälle att samtala med varandra om en eventuell svensk Nato-ansökan och jag hoppas att vi även fortsatt får positiva besked från alla de 30 Nato-länderna. Många av de 30 allierade har offentligt uttryckt mycket starkt stöd för Sverige och Finland, säger Ann Linde till Ekot.

"Putin kan ligga bakom"

Turkiet har inte tidigare signalerat att man motsätter sig ett svenskt Nato-medlemskap och många funderar nu vad som kan ligga bakom Erdogans utspel.

Vissa spekulerar i att det kan vara Ryssland och president Vladimir Putin som förmått Erdogan att sätta käppar i hjulet för Sverige, med tanke på att Turkiet står betydligt närmare Ryssland än de flesta andra Nato-länder.

Andra menar att Erdogan kan komma att använda den svenska regimens Nato-ansökan för att få igenom krav gällande PKK-medlemmar som beviljats asyl och medborgarskap i Sverige.

Enligt Washington Post kan det till och med handla om att Turkiet kommer att kräva att Sverige utlämnar svenska medborgare med koppling till PKK.

Det kan också handla om att Turkiet vill se ett erkännande av den turkiska delen av Cypern eller att de sanktioner som USA införde mot turkisk försvarsindustri efter inköpet av ett ryskt luftvärnssystem 2020 hävs.

USA sägs vilja ”lösa krisen” och står helt bakom Sverige och Finland som Nato-medlemmar. Man kräver nu ett förtydligande från Turkiet.

— Det står inte klart för mig att Turkiet säger att man kommer opponera sig mot en svensk ansökan, säger Karen Donfried, biträdande utrikesminister med ansvar för Europa, på en presskonferens.

Det återstår alltså att se efter helgens Nato-möte hur Turkiet kommer att ställa sig till att Sverige och Finland ansluter sig till Nato.