MALMÖ. Här kommer en första granskande artikel om ”nazistattacken” på Möllan. I den här artikeln beskrivs händelsen från de åtalade nationalisternas perspektiv, så som det framkommer genom deras och oberoende personers vittnesmål i förundersökningen.
Bild på Andreas Karlsson som fortfarande sitter häktad i väntan på dom.
Media har sedan händelsen på Möllevången natten mellan den åttonde och nionde mars för två år sedan berättat om hur en handfull feminister på väg hem från en kvinnorättsdemonstration blev attackerade av nazister. Flera feminister knivskars och en av dem hamnade i koma då han fick allvarliga skallskador i vad som hela tiden beskrivits som ett oprovocerat nazistöverfall.
Men gick det verkligen till på det viset? Eller har massmedia i över två års tid oskylt agerat megafon åt individer från Malmös vänsterextremistiska miljöer? Nordfront kommer i en rad artiklar att kritiskt granska förundersökningen, målsäganden och massmedias rapportering av händelsen.
I förra veckan hölls en fem dagar lång rättegång vid Malmö tingsrätt. Andreas Karlsson som förra året utlämnats från Ukraina och hans 29-årige kamrat stod åtalade för vad åklagaren Sofia Eilertsson Olsson hävdar var ett överfall på en grupp vänsteraktivister. Bland åtalspunkterna fanns grov misshandel och flera mordförsök. Hon yrkade i sin plädering på högsta möjliga straffpåföljd – åtta års fängelse – för de båda nationalisterna.
I denna artikel kommer vi att försöka göra det som väldigt få medier har gjort. Nämligen att lyssna på vad de åtalade och deras vänner berättar om händelsen den åttonde mars. Ligger det någon sanning i deras berättelse? Kan man i förundersökningen finna stöd för att det faktiskt var de som blev angripna av en många gånger större grupp med vänsterextremister och att de enbart handlat i nödvärn?
De två åtalade och ett par kamrater, som varit på en pub under den aktuella kvällen för att se Alexander ”The Mauler” Gustafsson tävla i kampsporten MMA, beskriver ett händelseförlopp som går stick i stäv med vad vi kunnat läsa i tidningarna och se på tv.
I polisens förundersökning berättar dem att de lämnar puben Sir Tobys i Malmö vid midnatt. Någon i kompisgänget ska vidare mot resecentrumet Södervärn för att ta bussen hem, men väljer att först följa med resten till krogen Ölkaféet på Möllevången. Stället är dessvärre fullt och de släpps inte in.
Nadim Balbaaki till vänster och Showan Shattak. På Ölkaféet som kompisgänget försökte besöka befann sig tidigare under kvällen två av huvudpersonerna från målsägarsidan. Vid den här tiden börjar det spridas bland vänsterextremisterna att det ”går nassar på Möllan”.
I närheten av Ölkaféet ligger den numera nedlagda Glassfabriken, ett ökänt tillhåll för Skånes vänsterextremister. Gruppen känner till vad det är för ställe men beger sig ändå ned på Kristianstadsgatan där Glassfabriken ligger. Man säger i förhör att man skulle leta efter en annan pub att besöka. Någon i kompisgänget sätter upp något klistermärke längs vägen för det nu nedlagda Svenskarnas parti innan man kommer i höjd med det nu igenbommade vänsterkaféet.
Alma och hennes kompisar kom till Glassfabriken för att de hade fått information om att det skulle komma dit nassar. Alma och hennes kompisar ville stötta upp sina kompisar som var på Glassfabriken och de var ungefär 9 stycken.
– Ur polisförhör med en av vänsterextremisterna.
Nationalisterna beger sig ned för Kristianstadsgatan trots vetskapen om att det kan finnas en risk att de kan stöta på vänsterextremister där. Och det är just vad de gör. När de passerar det ökända vänstertillhållet upptäcker de ett tiotal personer som de uppfattar som vänsterextremister.
Niklas tillfrågas varför han tror att något var på gång. Han uppger att grupperingen började ringa samtal när de kom och att han reagerade på hur de kollade på Niklas och hans kompisar. Niklas uppger att de kom överens om att de skulle gå därifrån så fort som möjligt.
– Ur förhör med en av nationalisterna. Niklas heter egentligen något annat.
Nationalisterna ser hur flera vänsteranhängare tar upp sina mobiltelefoner när de uppmärksammar sällskapet. En ur sällskapet drar slutsatsen att de kanske kontaktar fler kamrater för att sedan attackera dem när de har blivit tillräckligt många.
Niklas tillägger att efter de passerat Glassfabriken så sade Andreas Karlsson något i stil med, det kanske inte var så smart att gå förbi här nu, de börjar ringa.
– Ur polisförhör med ”Niklas”.
Hans olustiga föraning om vad som kan komma får honom att säga till sina vänner att de måste dra och de ökar takten längs med Kristianstadsgatan – bort från Glassfabriken och det SMS:ande gänget som befann sig utanför.
Genom köksfönstret ser Johan ett större bråk och det är då han ser 5-6 män som blir jagade av en större klunga personer som är blandat män och kvinnor. Johan kan inte säga hur många de är, men de är fler än de som jagas.
– Ur polisförhör med ett vittne som bor på Kristianstadsgatan. Johan heter egentligen något annat.Saga berättar att ett stort gäng om 10-15 personer drog förbi i riktning mot Nobelvägen. De kastade cyklar och glasflaskor omkring sig. Några av de var maskerade genom att ha halsduk
uppdragen framför näsa och mun.
– Ur polisförhör med ett annat vittne som bor på Kristianstadsgatan. Saga heter egentligen något annat.
De hinner bara gå nästan 200 meter innan de upptäcker att en stor grupp mörkklädda springer mot dem bakifrån. Några i den stora gruppen har maskerat sina ansikten och de kastar flaskor efter dem. Andreas och hans kamrater försöker att springa från dem.
Bild från polisens förundersökning på ”Niklas” som blev grovt misshandlad när den stora gruppen vänsterextrema hann ikapp honom.
Den attackerande vänstermobben hinner ikapp killen som var längst bak. Han blir överöst med sparkar och slag. Han hukar sig ned och försöker skydda sitt huvud med armarna medan sparkar och slag från alla håll fortsätter att hagla över honom. Hans vänner upptäcker vad det är som händer och vänder tillbaka för att försvara honom.
Slagsmålet är i full gång. De som attackerat är många, några av dem beväpnade och de verkar vara fast beslutna om att också ge resten samma behandling som killen de först fick tag i. Andreas och hans sällskap är dock beredda på att försvara sig. I fickan har Andreas en emballagekniv från sitt jobb. I ett läge tar han fram den för att försvara sin kamrat mot de mest aggressiva i den uppemot tjugo man starka vänstermobben.
Tumultet utvecklar sig till utspridda slagsmål i korsningen mellan Kristianstadsgatan och Falsterbogatan där Andreas och hans kamrater slåss mot många gånger fler angripare på var sitt håll. Hela tiden ansluter det fler angripande vänsterextremister till platsen.
Jag kan se att 15-20 människor slåss och att fler är på väg bakifrån. Vi galopperar fram, avståndet är från början ca 50 m, och det är svårt att urskilja överhuvudtaget vad som sker pga avstånd, ljus och parkerade bilar som stod framför. Vi skrek ”polis, sluta upp” flera gånger, varpå några stannade upp, men flertalet fortsatte att slå på vad som ser ut att vara två-tre killar. Misshandeln upphör inte förrän vi rider fram och särar på dem med hjälp av hästarna. Det var mängder av krossat glas och cyklar på trottoaren.
– Ur förhör med en av de ridande poliserna.
Vid den här tidpunkten får en patrull ridande poliser syn på vad det är som händer lite längre ned på Falsterbogatan och de tar sig dit för att bryta upp det stora bråket. Större delen av de stridande parterna splittras när poliserna rider in och flyr sedan åt varsitt håll.
Därefter uppfattade jag bakom mig att ett nytt slagsmål tagit fart, det var två killar som håller i och slår varandra vilt. De stod upptryckta mot en svart bil.
– Ur förhör med en av de ridande poliserna.
Det är bara två personer som fortfarande slåss. Polisen rider med kraft in och särar på dem. De ridande poliserna håller kvar en av slagskämparna. Han uttrycker tacksamhet till polismännen för att de avbrutit överfallet och gör ingen ansats till att fly. Hans högra hand blöder ymnigt på grund av skärsår på utsidan av hans fingrar. Det är denna 29-årige man som i förra veckan bland annat åtalades för mordförsök på våldsvänsteraktivisten Showan Shattak.
Ida minns att när polisryttarna kommer slår de med något, typ ridspö eller batong mot de två som slåss för att sära på dem.
– Ur polisförhör med en av vänsterextremisterna.
Showan, som ådrog sig en kraftig skallfraktur i bråket, har till sina vänner och polisen uppgett att han blivit slagen med en batong. Ingenstans i förundersökningen pekas 29-åringen ut som beväpnad med batong. Uppgifter från vänsterextremisterna i förundersökningen berättar om hur poliserna som red in för att stoppa bråket utdelade batongslag mot de som fortfarande slogs.
När André står med Andreas vid Jesusparken går det förbi några tjejer som ser ut att tillhöra ”vänsterfolk” och försöker fotografera Andreas med sina mobiler. Andreas blir jättearg över detta och ifrågasätter om de ska få göra så. Tjejerna säger till Andreas ”du ska inte visa dig på Möllan igen”.
– Ur förhör med polismannen André som höll det första förhöret med Andreas Karlsson.
En stund senare påträffar polisen i närområdet Andreas och en skadad kamrat till honom. Båda hörs på plats och sätts sedan på fri fot. Polismannen som höll i förhöret med Andreas vittnar om att att det under tiden dyker upp några vänsterextremister och säger att ”du ska inte visa dig på Möllan igen” till Andreas.
Polisen uppger att de vänsterextremister som varit inblandade i händelsen inte är särskilt intresserade av att samarbeta med dem. De lämnar få eller inga uppgifter om vad det är som har hänt. Utanför Skånes universitetssjukhus samlas en stor grupp kamrater till de vänsterextremister som vårdas för sina skador inne på sjukhuset. Inte heller de vill medverka i polisens utredning.
Helt plötsligt ”dundrar 7-10 poliser in i lägenheten” säger Jonna. Dock ingen ambulans. Alla var chockade och undrade vad polisen gjorde där när de ringt efter ambulans. I detta läge här hör Jonna hur poliserna frågar Showan vad som hänt och då säger han att han blivit slagen i huvudet av en batong.
– Ur polisförhör med en av vänsterextremisterna.
Showan Shattak har efter slagsmålet tagit sig hem till sin dåvarande bostad på Friisgatan två kvarter bort från platsen där de strax innan angripit Andreas och hans vänner. Hans skallskada gör sig påmind och hans tillstånd försämras snabbt. Liggandes blodig på sitt badrumsgolv berättar han för sina vänner och polis att han har blivit slagen med en batong i huvudet.
Hetskampanj, landsflykt och frihetsberövanden
Redan samma natt inleds en massmedial storm och artiklar om ett ”nazistöverfall” på en grupp fredliga feminister kablas ut till allmänheten. Andreas Karlsson, som nästan omedelbart hängs ut i riksmedia med både namn och bild som skyldig, åker dagen efter händelsen till sitt arbete och jobbar.
Han inser dock ganska snart att hans utsikter om att få en rättvis prövning i svensk domstol kommer vara mycket låga och beslutar sig för att lämna landet. Han beger sig till Ukraina. Flera ur hans sällskap sitter vid det här laget redan inlåsta i häktesceller.
Under den kommande tiden fortsätter polisutredningen utan Andreas Karlsson. Två av de personer som var i hans sällskap den natten släpps ur häktet och avskrivs efter en tid som brottsmisstänkta. Även den nu åtalade 29-åringen släpps ut ur häktet i april 2014, men fortfarande med misstankar om att ha begått allvarliga brott riktade mot sig.
Andreas Karlsson grips i november 2015 av ukrainsk polis på ett café i staden Lviv. I februari 2016 lämnas Andreas ut till svenska myndigheter. Två månader senare hämtas den misstänkte 29-åringen i sitt hem av polis. Han blir därefter åter häktad, trots att han inte gjort några ansatser till flykt under de två år som gått sedan händelsen.
29-åringen släpps i väntan på dom efter den nu avslutade rättegången som hölls i Malmö tingsrätt förra veckan. Andreas Karlsson får dock sitta kvar i häktet, detta på grund av att åklagaren påstår att det finns en flyktrisk. Malmö tingsrätt ska inom två veckor komma med ett domslut i ärendet.
I denna artikel har vi granskat händelsen utifrån Andreas och hans vänners beskrivning om vad det egentligen var som hände den där natten. I nästa artikel kommer vi att granska våldsvänstern som i förra veckan belåtet satt på målsägandebänken. Vem är egentligen den där Showan Shattak som efter händelsen hyllats som en folkkär MFF-profil och fredlig vänsteraktivist? Har de haft anledning att ljuga?
Hoppa till huvudinnehåll
