HISTORIA. Många kulturellt sett ovärderliga arkeologiska föremål från järnåldern och vikingatiden skrotas.

Några vikingasvärd.

En arkeolog från Stockholms länsmuseum, Johan Runer, avslöjade för drygt ett år sedan att många fynd som grävs fram vid utgrävningar slängs. Bland annat skev han att amulettringar från vikinga- eller vendeltiden skickats till metallåtervinning.

Runers artikel i ämnet, som publicerades i en populärvetenskaplig tidskrift, slog ned som en bomb vars chockvågor fortfarande skakar arkeologin.

— Det är provocerande när man i andra länder gör allt för att bevara kulturarvet och vågar livet för det, sade då arkeolog och docent Lena Holmquist som är expert på vikingatiden och har lett utgrävningarna från vikingastaden Birka sedan 1980-talet.

Nu ska hon påbörja ett projekt för att utreda hur Sveriges kulturarv hanteras, meddelar Samhällsnytt.

— Vi i Sverige värnar inte om vårt kulturarv, säger Holmquist till nättidningen.

Andra länder sparar allt, men just i Sverige har man ”inte råd”
— Jag var på en vikingakonferens i Danmark i somras och då frågade jag; ”hur mycket slänger ni från grävningarna?” Då tittade de på mig och skakade på huvudet. En kompis sade till mig att jag inte får ställa sådana frågor och danskarna berättade att de sparar allt, fortsätter Holmquist.

Bara en liten del av de historiska fynd som plockas fram ur den svenska marken sparas:

— När jag började med konservering sparade man alla föremål från exempelvis ett järnåldersgravfält. Idag kommer bara en liten del av det in. Det här har kommit smygande och blivit mer och mer för man tycker att det är höga konserveringskostnader, säger hon.

Avreglering och privatisering innebär problem
Denna smygande utveckling har gått hand i hand med avregleringen och privatiseringen av hanteringen av arkeologiskt arbete.

— Det är en fråga om konkurrens mellan firmorna, säger Holmquist.

Problemet med en så kallad marknadsanpassad verksamhetsmodell är att det blir ”viktigare” att utföra ett billigt arbete än att värna om vår historia.

— Om ett företag skriver i sitt anbud att de bara kommer hitta fem föremål och att det kommer kosta femtusen men ett annat skriver att de kommer hitta tio föremål så det kommer kosta tiotusen då tar man det som är billigast.

Företag som strävar efter att hitta så många arkeologiska fynd som möjligt och bevara vår historia missgynnas eftersom de då behöver mer pengar för det arbetet, menar Holmquist.

— Det blir en konkurrensnackdel, säger hon.

Nyligen har hon fått anslag för att undersöka varför föremål som grävs fram av arkeologer skickas till skroten.

— Vi vet inte vad som händer där. Det ska jag försöka ta reda på, säger Lena Holmquist.

Källa:
Arkeolog ska utreda varför delar av Sveriges kulturarv skrotas: ”Danskarna skakar på huvudet”

  • Publicerad:
    2019-02-05 16:05