GLOBALT • Endast hälften av G20:s medlemsländer har valt att stödja USA, EU och Storbritanniens ekonomiska krig mot Ryssland. ”En obekväm verklighet för USA:s utrikesminister Antony Blinken”, konstaterar Bloomberg om västs oförmåga att samla stöd från omvärlden.

Allt fler röster höjs om västs misslyckade ekonomiska krig mot Ryssland. Medan USA går in i lågkonjunktur efter två kvartal i rad med krympande ekonomi lider Europa av hög inflation och sådana brist på energi att storstäder tvingas vidta drastiska åtgärder för att spara på elen.

En inflytelserik tankesmedja i Ungern beskrev nyligen EU:s politik som ”självförstörande” och förutspådde radikalt försämrade levnadsvillkor följt av regimkritiska protester på gatorna.

Samtidigt tycks Ryssland åtminstone hittills klarat sig bättre än förväntat efter de omfattande attackerna på landets ekonomi. Man har lyckats hålla nere inflationen och den ryska valutan är starkare nu än före kriget. Redan i juni konstaterade brittiska The Guradian att ”Ryssland vinner det ekonomiska kriget”.

Lyckas inte samla stöd bland G20-länder

Misslyckandet kan delvis bero på att väst inte har lyckats samla stöd för den ekonomiska krigsföringen mot Ryssland utanför sin absolut närmaste sfär. På fredagen skriver den judiska finansnyhetsjätten Bloomberg i en lång artikel om västs oförmåga att skapa en samlad global front mot Ryssland och Kina. I artikeln skriver man att även om G7-länderna – som består av de främsta västmakterna och Japan – är enade i sanktionspolitiken har man endast lyckats samla stöd hos hälften av G20-länderna, som består av de 20 ledande ekonomierna i världen.

”Högt uppsatta representanter från den mindre gruppen av rika länder [G7] har rest världen runt för att argumentera för att kasta ett tuffare ekonomiskt nät runt Ryssland”, skriver Bloomberg och konstaterar att dessa diplomater ”förvånats över bristen på entusiasm hos G20-länder” att ansluta till sanktionerna.

Enligt Bloomberg konfronterades USA:s judiske utrikesminister Anthony Blinken med en ”obehaglig verklighet” när han turnerade runt i Sydostasien och Afrika för att samla stöd mot Ryssland. En stor del av världen vill helt enkelt inte följa EU och USA i sina försök att isolera Rysslands president Vladimir Putin, konstaterar man.

Tyngst för väst är det enligt Bloomberg att de övriga BRICS länderna, som representerar några av världens främsta tillväxtmarknader, i olika grad har valt att ställa sig på Rysslands sida. Brasilien, Sydafrika och Indien har gett väst kalla handen och istället förstärkt sina ekonomiska band med Ryssland. Kina utlovade strax innan den ryska invasionen av Ukraina vänskap ”utan gränser” med Ryssland och har sedan dess hamnat i en alltmer infekterad konflikt med USA.

Hellre ekonomisk utveckling än "värderingar" och "demokrati"

Bloomberg skriver att det framförallt är av ekonomiska skäl som övriga världens intresse att ansluta till västs ekonomiska krig är så svalt. Men man tillägger också att historiska band med Moskva, oroa över tecken på USA:s nedgång och en misstro mot forna kolonialmakter spelar in i många fall.

Enligt Bloomberg finns en slags tävling mellan USA, Ryssland och Kina att uppvakta ”den globala södern” för att knyta dessa länder närmare sig. Medan Kina använder sig av ekonomiska investeringar som leder fler arbetstillfällen och ökad tillväxt i utvecklingsländer försöker USA locka med ”värderingar” och ”demokrati”. Men det senare lockar inte dessa länder, som istället ser ekonomiska fördelar med tätare band med Ryssland och Kina.

Ett tecken i tiden på västs minskande inflytande över omvärlden är enligt Bloomberg när USA tidigare i år lämnade in en klagan om brott mot mänskliga rättigheter i Kina till FN:s råd för mänskliga rättigheter. USA:s brev signerades av 47 av globalistorganisationens medlemsstater, främst europiska länder och nära allierade. Detta kontrades av ett brev från Kuba å Kinas vägnar som signerades av 62 medlemsländer.