ALT-RIGHT. Nordfront återpublicerar här Andrew Anglins utförliga beskrivning av vad ”Alt-right”-rörelsen verkligen handlar om.
Introduktion
På Nordfront skriver vi ofta om den så kallade ”Alt-right”-rörelsen som ofta blandar radikala idéer med innovativa kampanjer och sarkastisk humor. Det råder dock en viss oklarhet angående vad ”Alt-right” verkligen står för och nu tycks även regimmedia i Sverige på allvar ha fått upp ögonen för fenomenet, med allt vad det innebär. I och med detta tycks den vanliga sammankopplingen mellan den svenska borgerliga och högernationella ”Nya högern” och den framförallt amerikanska och Internetbaserade ”Alt-right”-rörelsen bli allt vanligare.
Därför har Nordfront valt att översätta och återpublicera Andrew Anglins artikel ”A Normie’s Guide to the Alt-Right”, publicerad på Daily Stormer 2016-08-31.
Det kan också vara på sin plats med några klargöranden: Nordiska motståndsrörelsen är inte och har aldrig påstått sig vara en del av ”Alt-right”-rörelsen. Medan den senare är en löst sammanhållen rörelse med bas på Internet, där det framförallt är minsta gemensamma provita, antifeministiska och antijudiska ställningstaganden som håller den samman, så är Nordiska motståndsrörelsen en nationalsocialistisk organisation. Vi har tydliga strukturer, en väldefinierad ideologi och klart uttalade politiska mål.
Vi vill dock hävda att vi har mer gemensamt vad gäller vissa ställningstaganden och taktik med denna rörelse i den form som Anglin beskriver den, än med ”Nya högern”. För även om de själva omfamnat begreppet ”Alt-right” helt och hållet så tycks detta mer bero på en tendens att ständigt tillgodogöra sig fiendens epitet såsom ”rasist”, ”antisemit” eller ”högerextremist” än att man nödvändigtvis identifierar sig med högerpolitik i klassisk bemärkelse. ”Alt-right”-rörelsen är till sitt väsen en radikal, rasmedveten och antijudisk massrörelse och inte elitistisk högerrörelse som brinner för konservativ borgerlighet. I artikeln accepterar Anglin identitärerna som en del av ”Alt Right” sett i en bredare bemärkelse, men menar att de som identifierar sig som sådana tillhör den liberala fraktionen.
Angående ”Alt-right”-rörelsens tendenser att omfamna fiendens epitet så är detta också något som i varierande grad skiljer sig från hur Motståndsrörelsen tänker. Medan Anglin inte har några som helst problem med att kalla sig själv för ”högerextremist”, ”nazist” eller ”rasist” – ord som i grund och botten är rena skällsord, uppfunna av illasinnade krafter för att tysta politiska motståndare- så har Motståndsrörelsen varit tydliga med att vi inte accepterar när dessa epitet kastas på oss. Vi har en tydligt definierad ideologi i nationalsocialismen och ska därför benämnas som nationalsocialister och inget annat. På den punkten står vi fast, samtidigt som vi förstår att Daily Stormer använder dessa epitet för att flytta Overtons fönster.
Återpubliceringen ska inte heller på något sätt uppfattas som ett officiellt omfamnande av ”Alt-right” eller för den delen texten som helhet. Den har översatts och publiceras endast med tanke på att det kan vara av intresse för våra läsare att få det spretiga begreppet ”Alt-right” definierat en gång för alla av en av rörelsens mest prominenta förgrundsgestalter. Kom ihåg att texten beskriver ”Alt-right”-fenomenet och inte nordisk nationalsocialism. Alla eventuella politiska ställningstaganden får stå för författaren själv.
/Nordfronts redaktion
På Internets mörkaste vrår
Efter Hillary Clintons fördömanden försöker nu hela världen att definiera exakt vad Alt-right är för något. De flesta av dessa försök hamnar helt fel.
Den korta versionen är att även om termen skulle kunna syfta till väldigt många olika personer som säger väldigt olika saker, så är det personerna som oftast åsyftas i media – Trump-stödjande förespråkare av vit rasmedvetenhet som deltar i trollande och andra aktiviteter på nätet – som är rörelsens kärna, medan andra figurer och grupperingar endast befinner sig i periferin.
Rörelsens huvudkoncept, på vilket allt annat baseras, är att vita människor håller på att utrotas genom massinvandring till deras länder och att detta har möjliggjorts tack vare en giftig liberal ideologi av vitt självhat, samt genom att judarna har varit central i denna agenda.
Alt-right är en ”massrörelse” i begreppets sannaste bemärkelse. En slags massrörelse som bara kan existera på Internet, där varje mans röst är så hög som han kan göra den. I Internets värld kan en toppstyrd hierarki endast grundas på värdet, eller det uppfattade värdet, av ens idéer. Alt-right är en online-pöbel bestående av nedtystade och mestadels anonyma unga vita män. Detta kollektiv av dissidenter argumenterade med sig själva till dess att konsensus uppnåddes (konsensus har ännu inte nåtts till 100%, men nästintill). Vi har gått från att argumentera och debattera till att bli ett slags nytt politiskt kollektivt medvetande.
Pöbeln är rörelsen.
Några av de sätt som rörelsen utmärker sig på kan framstå som förvirrande för den breda massan, med tanke på den stora dos av ironi som är inblandat. Den humor och vulgaritet som används förvirrar människor. Rörelsens sanna natur är däremot seriös och individualistisk. Vi har i detta nya årtusende en extremt nihilistisk kultur. Ända sedan jag ursprungligen blev involverad i det som idag har blivit Alt-right-rörelsen har det varit min fasta åsikt att sann idealism måste paketeras med ironi för att kunna tas seriöst. Den som försöker framställa sig själv som seriös kommer nämligen automatiskt att uppfattas som det motsatta i ljuset av vår postmoderna miljö.
Så, över till den långa versionen.
Jag kommer inledningsvis att lägga fram vad rörelsen verkligen är och var den kommer ifrån. Sedan kommer jag förklara vad den framstår som i mainstream-medias ögon, samt varför jag tror att dessa varainter är så olika. Avslutningsvis kommer jag att komma med några vaga förutsägelser angående vart jag tror att allt detta är på väg i framtiden.
Den sanna historien om Alt-right
För drygt fyra år sedan började en ny slags vit nationalistisk rörelse att ta form på Internet. Den bestod framförallt av unga personer som formulerade idéer med minimalt inflytande från tidigare nationalistiska rörelser.
Det var en situation där olika online-subkulturer (av vilka några var influerade av äldre offline-rörelser) kom samman. Dessa grupper smälte samman, tack vare att de hade hade dragit liknande slutsatser, och resultatet är vad vi idag kallar för Alt-right.
Jag kommer nu att lägga fram dessa olika fraktioner och vad som slutgiltig förde dem till den medelpunkt där vi alla möttes. Donald Trumps presidentvalskampanj är denna medelpunkts starkaste samband.
Notera att det förekommer en hel del överlappning mellan dessa olika grupper, där många – inklusive jag själv – har tagit sig igenom fler än en. Att bryta ner dem i särskilda kategorier gör det enklare att greppa den övergripande utvecklingen av de olika gruppernas respektive tankemönster.
Annotation: Jag kommer att lista upp hemsidor och individer som kan associeras till varje undergrupp, även om alla dessa inte nödvändigtvis är Alt-right. De är endast till för att låta er läsare förstå vad som kan associeras till varje fraktion.
Trollkultur
Enligt min åsikt har kärnan i Alt-right-rörelsens identitet sitt ursprung i den högintellektuella meme- och trollkulturen som föddes på forumet 4chan under 00-talet.
Internetålderns födelse innebar att människan för första gången någonsin hade direkt tillgång till en obegränsad mängd information via sina egna fingertoppar. Modiga män började därför att sålla bland all denna information och diskutera den överallt där detta var möjligt.
Det var på 4chans underforum /pol/ som de flesta av Alt-right-rörelsens huvudkoncept började ta form. Många av de mest prominenta ”anons” (anonyma postare på forum) från denna grupp var personer som tidigare hade varit involverade i 4chans underavdelning /b/, vilket är platsen där moderna trollningstekniker har sitt ursprung.
4chans anonyma natur tillät alla slags människor att komma samman och diskutera alla slags olika idéer, utan att tvingas fästa dessa idéer vid någon specifik identitet (inte ens en Internetpseudonym). Antisemitiska och rasistiska skämt hade varit en nyckelfaktor på /b/, men på /pol/ började tankarna bakom skämten att sakta men säkert bli seriösa. Detta i takt med att man började inse att de baserades på fakta. /pol/ blev en tillflyktsort för giftiga antisemiter och aggressiva rasister, och tonläget inom Alt-right kan härledas direkt tillbaka till dess rötter på 4chan.
På 4chan analyserades judefrågan av nyhetsknarkare och historienördar, feminismen plockades isär av sexuellt frustrerade unga män och rasfrågan började skådas utifrån verkliga fakta. Adolf Hitler och NSDAP:s återupprättelse skedde framförallt på 4chan.
Denna nyformaterade ”nazi-ideologi” kombinerades sedan med den etablerade trollkulturen, baserad på memes, hysteriska bilder designade för att förmedla kulturella koncept, samt ”lulz”, en term som skapades av trollet Jameth och som definierar den typ av elaka humor som associeras med trollande.
Det var här som kulturella störningsattacker och annan slags medveten social ingenjörskonst först applicerades på nätaktivism. Detta gjorde förespråkandet av en högerextrem agenda inte bara meningsfull, utan även extremt roligt och det är den andan som Alt-right bär med sig.
Prominenta hemsidor och personer:
Bidrag:
Konspirationsteorier
Genom hela 00-talet tillhörde konspirationsteorier eller ”konspirationsteorism” de mest framträdande systemkritiska rörelserna på Internet. Rörelsen var en förlängning av gammal antikommunistisk propaganda som sändes ut via kortvågsradio och som överladdades med hjälp av Internet och en allmän förvirring i samhället, vilket fick människor att överväga alternativa förklaringsmodeller för viktiga händelser.
Rörelsens dragningskraft växte inledningsvis tack vare teorier kring att 9/11-attackerna orkestrerats av diverse underrättelsetjänster snarare än av helt vanliga muslimer. Detta hörde samman med antiglobalistiska idéer och begreppet ”New World Order”, likväl som mer obskyra teorier kring frimureriet och globalistisk satanism.
Vid årtiondets slut började dock rörelsen att tappa kraft. Detta då konspirationsteorierna som fördes fram av rörelsens företrädare hade blivit alltmer tokiga och bisarra..
Folket från konspirationscenen började då istället att i allt större grad fokusera på judefrågan. Även de som för tillfället inte fokuserar på judefrågan har ändå närmat sig idéer kring ras och kultur som står Alt-right nära.
Hemsidor och personer:
Bidrag:
Libertarianism/paleokonservatism
Även om det rent tekniskt finns en skillnad mellan libertarianism och paleokonservatism så kan man säga att de mest framträdande företrädarna kan identifieras genom att de använder något av dessa två begrepp. Detta var en motkulturell rörelse under 00-talet som fick bränsle framförallt tack vare Ron Pauls presidentvalskampanjer 2008 och 2012. Dess rötter går också tillbaka till Pat Buchanans valkampanjer.
Under 2010-talets början kunde man skönja att många libertarianer började känna sig allvarligt besvikna över sin egen rörelse. Ron Paul hade misslyckats stort med att samla stöd under sitt försök att bli president 2012, och mycket av rörelsens grundläggande doktriner började kännas avslagna när andra sätt att se på samhället började presenteras – framförallt fascism och nationalsocialism började introduceras som ett alternativ till det rådande systemet med materialism, konsumtion och korrupt skurkkapitalism.
Samtidigt började diskussioner kring ekonomi att kännas alltmer irrelevanta, delvis med tanke på de sociala och kulturella problemens akuta natur och delvis tack vare att den teknologiska utvecklingen gjort gamla ekonomiska förklaringsmodeller utdaterade.
Bidrag:
Manosfären
Samtidigt som 4chan upptäckte Adolf Hitler, höll diverse raggningsexperter på att omformas till vad som idag går under namnet ”manosfären”. Den består av grupper av män som är upprörda över feminismen i samhället.
Med feminismen som utgångspunkt började man undersöka det onda i vårt moderna samhälle. Många av dessa män började se på judarna (som händelsevis också uppfann feminismen) som spelandes en destruktiv roll i utvecklingen av modern västerländsk kultur. Då dessa män redan befann sig utanför vad som anses vara socialt acceptabelt i samhället hade de heller inga problem att söka sig till nya politiskt inkorrekta områden.
Hemsidor och personer:
Bidrag:
#Gamergate
Gamergate var en direkt inkörsport till det som nu kallas Alt-right, då det bestod av unga vita män som insåg att de höll på att tryckas ner av feminism och politisk korrekthet när aggressiva kulturmarxister började invadera deras område och ställa krav på dem. Detta ledde till att de började gräva i ”Internets mörkaste hörn” för att ta reda på vad som egentligen försiggick.
Gamergate är framförallt anmärkningsvärda då de har varit hyfsat framgångsrika vad gäller att bevara sin hobby som en angelägenhet för vita män samt slå undan försök att ta ifrån dem detta (även om Daily Stormer är den enda hemsidan som de facto har lyckats få en feminist sparkad från ett TV-spelsföretag).
Efter att Gamergate bannades från 4chan (ett skumt beslut från moot, sidans ägare, under tiden då han uppvaktade en judisk flicka som skriver för skvallerbloggen Gawker) förflyttade rörelsen sig till 8chan och var den huvudsakliga anledningen till sidans popularitet inledningsvis (den har också blivit populär hos Alt-right-personer i allmänhet). Genom att där mingla med Alt-right-personer blev många av de involverade även aktiva inom andra aspekter av den högerextrema rörelsen.
Hemsidor och personer:
Bidrag:
Den gamla vita nationalistiska rörelsen
Slutligen blandades dessa grupper upp, i varierande grad, med de äldre vita nationalistiska rörelserna som har funnits sedan 50-talet.
Vissa som är involverade i de äldre rörelserna ogillar Alt-right eftersom de inte förstår humorn som används, för att de anser Alt-right vara för hårdföra och extrema eller på grund av avfärdandet av vissa aspekter av liberalismen som de håller kärt, såsom feminism.
Hemsidor och personer:
Bidrag:
Identitära rörelser
Precis som med de gamla nationalistiska rörelserna har identitära rörelser utvecklats separat från Alt-right-rörelsens kärna men under de senaste åren i olika grad smält samman med den.
Identitarismen är ett försök att amerikanisera vissa aspekter av europeisk nationalism som man ansåg att amerikansk nationalism saknade.
Den exakta skillnaden mellan ”identitarism” och ”vit nationalism” har aldrig framstått som helt tydlig för mig, men de som identifierar sig som identitära tycks ha en tendens att vara mer liberala än andra fraktioner inom Alt-right, bland annat genom att omfamna homosexualitet och ha en mjukare linje vad gäller behovet av exklusivt vita nationer.
Hemsidor och personer:
Bidrag:
En omstart för den vita nationalistiska rörelsen
Rörelsen är i skrivande stund helt utan ledare. De som är involverade bidrar och/eller konsumerar Alt-right-material på olika hemsidor och forum och många finns på Twitter, reddit, 4chan och dylikt.
Det finns inofficiella ”ledare”, personer som andra lyssnar på, men eftersom det ännu inte finns någon officiellt kodifierad doktrin kan ingen de facto ledare existera. Det är pöbeln som är rörelsen.
En annan aspekt som är viktig att förstå är att även om det finns äldre personer som är involverade så är detta i grund och botten en rörelse för unga, främst från millenniegenerationen. Människor i 30-årsåldern eller äldre tenderar att ha svårt för att ändra sina åsikter lättvindigt, så de äldre som är involverade kommer i regel ursprungligen från den gamla vita nationalistiska rörelsen.
Anledningen till att alla dessa olika rörelser kom samman och utvecklade samma grundläggande värderingar är inte att de har något gemensamt ursprung. Huvudsakligen handlar det om människor som i informationsåldern och med ärligt uppsåt har sökt efter svar på vad som egentligen pågår i världen. Anledningen till att dessa olika grupper kom att dra samma slutsatser vad gäller judar, rasfrågan, feminism och allt det andra är att de hade obegränsad tillgång till information och ett öppet sinne, vilket innebar att de kom fram till den objektiva sanningen.
Detta är förmodligen den mest passande definitionen av Alt-right från de inblandades perspektiv: En sammanslagning av diverse grupper bestående av vita män som via olika vägar hittade samma objektiva sanningar.
Alt-Right kan ses som en omstart av den vita nationalistiska rörelsen. Detta är en förenkling, men i grund och botten en korrekt sådan. Människor gav sig ut för att hitta sanningen och hittade den. Men istället för att ansluta sig till en redan existerande rörelse med en till största delen liknande ideologi (den ovan nämnda gamla vita nationalistiska rörelsen) så skapades en ny rörelse.
Många av den gamla nationella rörelsens memes har omfamnats av Alt-right och används med varierande grad av ironi.
Med det sagt finns det ingen fundamental skillnad mellan Alt-right och den gamla nationalistiska rörelsen. De har samma grundläggande mål men använder helt enkelt olika metoder för att uppnå dem.
Att skapa en motkultur som slutligen blir den dominerande kulturen
Det slutgiltiga målet för Alt-right-rörelsen är först och främst att fastställa en stabil och självbärande motkultur för att sedan arbeta in den som den dominerande kulturen i samhället, på liknande sätt som den judiskledda revolutionära motkulturen på 60-talet idag har blivit den dominerande kulturen i Västvärlden.
Personligen har jag varit väldigt medveten om detta mål och formulerat strategier för hur detta ska kunna uppnås. Jag har detaljstuderad den metodologi som användes av judiska revolutionärer under 60-talet och gjort mitt bästa för att anpassa denna metodologi till den digitala tidsåldern.
För mig har boken ”Rules for Radicals” av juden Saul Alinsky varit särskilt betydelsefull, med tanke på att han i boken kodifierade den strategi som användes av judar för att riva hela det uråldriga fundament som europeiska traditioner och sociala normer vilar på, för att ersätta det med något som judarna själva kände sig mer bekväma med.
Med tanke på det rådande systemets allomfattande natur är vår enda riktiga fördel att vi är outsiders. När den judiske skurkkonungen David dödade Goliat så gjorde han det med ett fult trick som kringgick de rådande reglerna och vann således en strid som han aldrig hade kunnat vinna rättvist. Judarna gjorde exakt samma sak på 60-talet. Vi gör det just nu.
För att förstå relationen mellan Alt-right och den gamla vita nationalistiska rörelsen är det värt att notera att de flesta spänningar som finns mellan de två grupperna har sin grund i att den senare har svårt att greppa den metodologi som används av den förra. Under en intervju på Grace & Steel-podcasten dömde American Renaissances ordförande Jared Taylor ut Alt-right för sin vulgaritet, vilket fick mig att ställa mig själv frågan: ”Är seger mindre viktigt än att upprätthålla sociala koder och anständighet?”
Enligt mig är det självklara svaret: Absolut inte.
Detta handlar om överlevnad. Vi måste segra med alla nödvändiga medel, annars kommer vi att upphöra att existera.
Ideologi och värderingar
Alt-right-rörelsens ideologi och värderingar är reaktionära och formade i opposition mot moderna judiska normer. Detta skapar ett naturligt ”traditionalistiskt” perspektiv på samhället.
Jag kommer att lista det jag uppfattar att pöbeln i sin helhet tror på. Självklart kommer inte detta nödvändigtvis att inkludera alla människor som för tillfället identifierar sig som Alt-right (och kommer definitivt inte att inkludera alla hemsidor som länkats ovan, av vilka många inte ens identifierar sig som Alt-right).
Annotation: Jag kommer inte att inkludera ”opposition mot politisk korrekthet” som Milo [Yiannopoulos, övers. anm.] har gjort, utan istället bryta ned alla aspekter av politisk korrekthet och motivera varför Alt-right är emot det.
Antisemitism
Rörelsens bärande idé och fundamentet i dess ideologi är att judarna är fundamentala motståndare till den vita rasen och den västerländska civilisationen och måste därför konfronteras och slutligen avlägsnas från vita samhällen helt och hållet.
Judar går att finna bakom allt som vi är emot, den diametrala motsatsen till allt vi står för. I grund och botten skulle en seger över judarna och att avlägsna dem från våra länder också lösa alla andra problem automatiskt. Inget av det som sker skulle ha skett om det inte vore för judarna.
Det är idag fullständigt bevisat att judar står bakom massinvandring, feminism, nyhetsmedia och Hollywood, pornografi, det globala bankväsendet, global kommunism, homolobbyns agenda, krigen i Mellanöstern och i princip allt annat som Alt-right är emot. Detta har dessutom, i chockerande hög grad, helt enkelt bekräftats av judarna själva.
Med tanke på detta är det enda sättet att lösa problemen att slå till mot roten och avlägsna judarna från våra samhällen.
Vita länder för vita människor
Rörelsens slutmål är att etablera exklusivt rasligt vita stater i samtliga före detta vita länder.
Den nuvarande utvecklingen med icke-vit invandring till vita länder kommer att leda till en total förintelse av vit kultur, vita samhällsnormer och slutgiltigt en förintelse av den vita rasen.
Vi tror på massrepatriering av samtliga icke-vita invandrare, oavsett om de fötts i sitt egentliga hemland eller ej. I Amerika skulle detta inkludera repatriering av slavättlingar till Afrika (alternativt en omlokalisering till ett för dem självstyrande område inom våra egna domäner).
Vetenskaplig rasism
Alt-right accepterar inte det pseudovetenskapliga påståendet om att ”alla raser är jämlika” och ser istället till genuin forskning i rasfrågan som visar att raser varierar stort sinsemellan vad gäller färdigheter, drifter och intelligensnivåer.
Tilläggas bör att Alt-right-rörelsen ser judar som en separat ras, med biologiska drifter och beteenden som är i direkt konflikt med den vita rasens värderingar och strävan. Dr. Kevin MacDonalds livsverk i att undersöka judarnas rasliga natur är avgörande för att förstå vad Alt-right handlar om.
Opposition mot feminism och ”jämställdhet mellan könen” samt stöd för den traditionella familjen
Precis som med påståendet att ”alla raser är jämlika” framstår påståendet om att ”män och kvinnor är jämlika” som fullkomligt löjligt för Alt-right-rörelsen. Vi förespråkar ett avskaffande av feminismen och en återetablering av traditionella könsroller i samhället, en process som innefattar att kvinnor återgår till hemmet för att föda och uppfostra barn. Detta innebär förstås till stor del att kvinnor helt och hållet lämnar yrkeslivet.
Alt-right är också emot homosexualitet likväl som kastreringen av män genom att förneka dem deras traditionella roll i samhället.
Omfamnandet av den vita rasens historia
Alt-right hyllar våra förfäders storhet och våra ärorika historiska bedrifter. Vi avfärdar revisionistiska argument av moderna ”samhällsvetare” som framställer vita som skyldiga till allt ondskefullt på planeten och ser istället den vita rasen som skapare och underhållare av västerländsk civilisation.
Vi sätter stor stolthet i att göra vårt bästa för att plocka upp bollen som generationen efter andra världskriget tappade när de sålde ut hela vårt folks historia till förmån för lite ”må bra”-nonsens.
Kulturell normalisering
Förutom att återupprätta familjen vill Alt-right-rörelsen försöka återskapa samhällsbalansen även i mer generella avseenden. Detta inkluderar att använda auktoritära medel för att handskas med beroendeframkallande droger, pornografi, brottslighet och andra dekadenta samhällssjukdomar.
Ekonomi byggd på sunt förnuft
Även om fokusen inom Alt-right nästan enbart är på sociala och kulturella frågor, förmodligen med tanke på att den teknologiska utvecklingen har gjort ekonomiska frågor mycket mindre relevanta, så tror vi på att ekonomin bör följa vanligt sunt förnuft.
Ifall vi skulle exkludera judarna från våra samhällen så skulle detta dessutom falla på plats ganska naturligt.
För tillfället är bristen på resurser nästan helt artificiellt, frammanat av ett skurkkapitalistiskt system som skapat ett massivt gap vad gäller välstånd genom att tillåta en extremt liten minoritet att samla på sig enorma rikedomar. Förutom detta motsätter vi oss handelsavtal som har tillåtit vår industri att exporterats till tredje världen.
Större delen av rörelsen skulle stödja en slags marknadsekonomisk socialism.
Den vita kampen som en global strid
Alt-right ser kampen för den vita rasens fortsatta existens som en global strid som står mellan vita och judar. Internet har gjort det möjligt för oss att få globala kontakter lika lätt som man kan få kontakt med någon på gatan eller i rummet bredvid och detta har skapat en känsla av världsvid gemenskap i kampen för de vita folken.
Alla våra problem är nästintill identiska, det enda som skiljer är att vi har att göra med olika slags grupper av icke-vita. Det finns en känsla av att antingen kommer vi alla att segra, eller så kommer vi alla att förlora, och detta skapar en mäktig känsla av kamratskap som sträcker sig över nationer och kontinenter.
Våra memes
Precis som media lite tafatt har diskuterat så är så kallade memes en stor del av Alt-right-kulturen. Dessa bilder och slagord består inte bara av ett försök, utan ett framgångsrikt försök, att skapa en ny kultur för oss själva, separat från mainstream-kulturen, vilken i stort är ett resultat av judisk samhällsimperialism.
I syfte att bättre förstå den här nya kulturens väsen kommer jag att lista några exempel på memes som, om än långt i från uttömmande, borde kunna ge alla som är obekanta med Alt-right en grundläggande förståelse för vår tankevärld. Det är en plats där ironi och vulgaritet möter medveten idealism, futurism och en djup vördnad för objektiv och vetenskaplig fakta.
Många, kanske även de flesta, av dessa har sitt ursprung på 4chan. Vissa av dem var dessutom inledningsvis inte nödvändigtvis associerade med något politiskt.
Pepe
Grodan Pepe är utan tvekan den mest omtalade memen i denna mediestorm som har varit omkring Alt-right. Han är en tecknad groda som har tjänat som rörelsens maskot.
Pepe blev maskoten (han ”valdes” inte av någon, förutom meme-pöbeln, vilket är ”alla”) eftersom han förkroppsligar strävan att blanda idealism med ironi. När en rörelse, som lever upp till alla Southern Poverty Law Centers (SPLC) definitioner av en nynazistisk vit makt-rörelse, använder en tecknad groda som representation för sig själv så kringgår man på ett subversivt sätt alla historiska stereotyper av en sådan rörelse. Därmed presenterar man idéerna på ett roligt sätt utan att behöva dras med bagage som Schindler’s List och American History X.
Bane
Bane är skurken från filmen The Dark Knight Rises, den sista delen av Christopher Nolans Batman-triologi.
Filmen var, om än estetiskt vacker, skriven av en jude och skurken Bane fick på många sätt förkroppsliga den judiska mardrömmen om fascism. Alt-right har tagit till sig denna karaktär som en sekundär maskot tack vare hans roll som den starke mannen som försöker störta ett förtryckande liberaldemokratiskt system och upprätta en auktoritär och folklig regim.
Andra skurkar från populär judiskproducerad kultur har också emellanåt använts av Alt-right-rörelsen av samma anledning.
Normie
”Normie” är ett begrepp som används för att beskriva individer som ännu inte har anslutit sig till Alt-right och som fortfarande är fångade i det judiska systemets mentala fängelse. Dessa personer anses vara inkapabla att objektivt bearbeta information och kommer istället att hänfalla åt programmerade slagord närhelst de ställs inför idéer som står i konflikt med deras syntetiska värdesystem.
Dindu Nuffin
När svarta grips av polisen använder de ofta frasen “I didn’t do nothing” (”jag har inte gjort något!”) för att uttrycka sin påstådda oskuld. Begreppet Dindu Nuffin används för att håna inställningen, som delas av både de svarta själva likväl som av den judiskägda median, att svarta inte är ansvariga för sitt eget beteende, samt svartas oförmåga att prata helt vanlig engelska.
Shitlord
Begreppet ”shitlord” användes enligt uppgift ursprungligen av kulturmarxister för att förolämpa rasister och antifeminister. Jag kan personligen inte minnas det som en förolämpning, med tanke på att det snabbt anammades av Alt-right för att användas som en yttring av stolthet och heder. Detta är ett exempel på Alinskys råd att äga förolämpningar och därmed avlägsna kraften i dem (ett annat exempel är det som hände när Hillary Clintons kampanj försökte popularisera #DangerousDonald).
Cuck
En annan meme som media har uppmärksammat är ”cuck”, en förkortning av ”cuckold” [”hanrej” på svenska, övers. anm.], vilket är en man som blir bedragen av sin fru eller en sexuell fetish (och porrgenre) för vita män som njuter av att se sina fruar ha sex med svarta män.
”Cuck” (eller ”cuckservative”, ifall man syftar på någon som identifierar sig som ”konservativ”) appliceras på vita som njuter av att ge bort sitt eget folks tillgångar och välstånd till utlänningar. Används på vita som stödjer saker som massinvandring, Black Lives Matter eller Israel.
Vitt folkmord
”Vitt folkmord” syftar på idén, som ofta understödjs av FN:s folkmordskonvention, att den massiva invasionen av icke-vita i vita nationer är ett slags noga uträknat folkmord.
Daily Stormer-kommenteraren WhiteGenocideTM, som citerades i Hillary Clintons Alt-right-tal, blev retweetad av Donald Trump, vilket förde in begreppet i det allmänna medvetandet. Tyvärr verkar det råda en viss förvirring över vad begreppet egentligen betyder, då vissa (inklusive Clinton uppenbarligen) verkar tro att det är en uppmaning till vita att begå folkmord, snarare än att uppmärksamma det faktum att ett folkmord begås gentemot oss.
We wuz Kangs
”We wuz Kangs” [ungefär ”vi var kungar” på svenska, övers. anm.] är ett hån mot det afrocentriska antropologiska påståendet att svarta är ättlingar till antika egyptiska kungar. Frasen används för att belysa svartas inkompetens och deras ständiga ursäkter om att alla deras ändlösa misslyckanden beror på att vita människor förtrycker dem utifrån hat mot deras hudfärg, snarare än deras medfödda biologiska oförmåga att konkurrera i ett vitt samhälle.
Le Happy Merchant
Le Happy Merchant [ungefär ”den lycklige handelsmannen” på svenska, övers. anm.] är en judisk karikatyr. Karaktären används i en rad tecknade skämtserier på Daily Stormer som en ondskefull skurk som lurar och utnyttjar en godhjärtad men överviktig amerikan (Le American Bear), men också i en hel del andra memes. Den har visat sig vara otroligt effektiv vad gäller att utmåla juden som en främmande varelse, på samma sätt som den mycket mer seriösa antisemitiska propagandan från NSDAP på 30-talet.
1488
”1488” är ett gammalt nationalistiskt/skinhead-stridsrop för vita. ”14” syftar på de fjorton orden som uppfanns av David Lane (”Vi måste säkra existensen av vårt folk och en framtid för våra vita barn”), medan 88 är en 88 ord lång paragraf från Adolf Hitlers Mein Kampf, Del 1, kapitel 8 (”De mål vi kämpa för äro att vår ras och vårt folk skola bestå och förökas, att dess barn måtte kunna leva och dess blod måtte hållas rent, att fosterlandets frihet och oavhängighet måtte upprätthållas, på det att vårt folk skall kunna gripa sig an med uppfyllandet av den mission som universums Skapare har anvisat det. Alla tankar och idéer, alla läror och allt vetande ha att tjäna detta mål. Från denna utgångspunkt måste allt prövas för att antingen upptagas eller avvisas, alltefter graden av dess ändamålsenlighet.”).
”88” kan även syfta på ”Heil Hitler”, då ”H” är alfabetets åttonde bokstav.
Alt-right tror definitivt på dessa principer, men använder också dessa nummer ironiskt — ett sätt att med självdistans driva med sig själva genom en jämförelse med tidigare inkarnationer av den vita nationalistiska rörelsen som kan uppfattas som obildade.
Holohoax
Den judiska ”Förintelsen” anses vara grunden på vilken det moderna systemet med ”vit skuld” är byggt och används av det judiskdominerade etablissemanget som en klubba att slå in skallen på alla som vågar stå upp och hävda att vita har rätt till sina egna länder.
Den absurda antydningen – som antingen sägs rakt ut eller underförstått – är att överallt där vita organiserar sig för att se efter sina egna intressen så börjar de automatiskt att utrota människor. Med tanke på detta så är den judiska deklarationen ”Aldrig igen” en hänvisning till att de aldrig mer kommer att få finnas ett land för vita.
Det enda sättet att besegra den judiska besattheten med att ta upp ”Förintelsen” så fort någon vit person gör anspråk på sin rätt att existera är att med brutalitet håna historien, i huvudsak genom att lyfta fram att de fortfarande inte har lyckats producera ett enda fysiskt bevis på att det verkligen har hänt. Holohoax används för att skratta åt det faktum att dessa judar är såna kroniska lögnare att de helt enkelt hittar på en berättelse om att miljontals människor har gasats i fejkade duschrum för att sedan förvandlas till möbler och rengöringsprodukter.
Hånandet av ”Förintelsen” passar in i tanken om att du inte kan vinna genom att be om ursäkt, då ursäkter tillhör förlorarnas värld.
(((Eko)))
För ett par år sedan började podcasten The Right Stuff att använda en ljudeffekt i sina program vilket gjorde att judars namn ekade varje gång de nämndes. På detta följde att man satte tre parenteser runt judiska personnamn och organisationer. En chrome-app skapades vilken skulle lägga till parenteserna runt dessa namn överallt på Internet.
Under förra året erkändes till slut symbolen av judarna själva i ett försök att ”äga det” genom att frivilligt lägga till parenteserna runt deras namn på Twitter. Det var bisarrt.
KEK
Kek är Grodan Pepes framtida förhärligande, då han en dag kommer att resa tillbaka i tiden och bli en egyptisk gud av trollning. Jag kommer inte att gå in i detalj på detta i den här artikeln, eftersom ämnet är väldigt komplext och esoteriskt, men Alt-right håller på att formulera en riktig religiös doktrin kring guden Kek, som man tror är meme-magins andliga ursprung.
Nirvana-fallasin
I februari 2015 kritiserade undertecknad youtubaren Sargon of Akkad då han använde politisk korrekthet istället för ras för att förklara de systematiska gruppvåldtäkter som under årtionden genomfördes av pakistanier i Rotherham, England. Akkad svarade på kritiken genom att attackera mig i en video och försvara pakistansk invandring till Storbritannien. I denna använde han flera fallasier som finns beskrivna på Wikipedia, bland annat Nirvana-fallasin, genom att hävda att ifall dessa flickor inte hade blivit drogade, gruppvåldtagna och prostituerade av pakistanska män så hade ”vita brittiska män” gjort det (det antyddes att det hade skett på exakt samma sätt, mot samma flickor och av vita män, vilket fick hela saken att framstå som att han lade fram något slags metafysiskt koncept rörande gudomlig predestination).
Alltsedan denna händelse har undertecknad och andra på ett skämtsamt sätt påmint människor, närhelst invandrare eller svarta begår något terrordåd, gruppvåldtäkt, sexuella massövergrepp eller något gammalt hederligt brutalt mord, att om dessa inte hade gjort det så hade vita brittiska män gjort det.
Som exempel: ”Om en nordafrikansk muslim inte hade kört över dessa människor i Nice för Allahs skull så hade en vit brittisk man gjort det”, eller ”om ett gäng svarta inte hade kidnappat den där 17-åriga vita flickan i Myrtle Beach och gruppvåldtagit henne i flera dagar innan de sköt henne och matade alligatorer med hennes kropp, då hade vita brittiska män gjort det”.
Memen är skapad för att håna absurdheten i den liberala/progressiva/kulturmarxistiska/judiska inställningen att alla raser är exakt likadana.
Sam Hyde
Sam Hyde är en komiker som har dedikerat sitt liv till att driva med Alt-right och andra liknande grupper.
Vid något tillfälle fick någon på Twitter idén att publicera en bild på ”vit makt-ledaren Sam Hyde” som ett tillkännagivande av en gärningsmans identitet under en masskjutning eller ett terroristdåd. Idén var att driva med judisk medias antagande att när en masskjutning äger rum är gärningsmannen vit, trots att detta nästan aldrig är sant. Idén visade sig stämma när media upprepade gånger retweetade och till och med publicerade rapporter baserade på tweetsen.
Under en Black Lives Matter-protest i Mizzou lyckades undertecknad övertyga tiotusentals svarta att Sam Hyde var en Ku Klux Klan-ledare på stadens campus som lycnhade svarta. För detta stunt blev jag permanent bannad från Twitter.
GTKRWN
”GTKRWN” betyder ”gas the kikes – race war now!” [”Gasa judarna – raskrig nu!” på svenska, övers. anm.]
Det används ironiskt för att håna tanken att alla som stödjer vita intressen är en folkmördande galning.
Vibrant Diversity
”Vibrant diversity” [ungefär ”spännande mångfald” på svenska, övers. anm.] och ”kulturell berikning” är begrepp som det judiska etablissemanget, utan att röra en min, använder för att beskriva massinvandringen av icke-vita till våra länder. Alt-right har tagit till sig begreppen för att beskriva våldtäkter, massmord, terrorattacker och liknande som begås av icke-vita i vita länder.
Detta är ett medel som används för att peka på det faktum att det finns bokstavligen inte en enda mätbar fördel överhuvudtaget med att flytta primitiva folk från tredje världen till vita länder, likväl som den fullständigt ofattbara nivån av oärlighet som används för att förespråka invandringsagendan.
Anime
Animebilder används frekvent som en del av Alt-right-rörelsens estetik. Detta beror delvis på att många inom Alt-right gillar att titta på Anime, då det ses som en slags underhållning som existerar utanför de undergrävande kulturella normer som skapats och förespråkas av de judar som dominerar den västerländska underhållningsbranschen.
Det används också ironiskt av många som kanske inte nödvändigtvis tittar på Anime, eftersom det är roligt att sammankoppla hårdför rasism och kärlek till Adolf Hitler med gulliga tecknade serier. Detta hjälper att ta udden av porträtteringen av alla som ifrågasätter den etniska rensningen av vita som ondskefulla.
Värt att notera är också att Japan, både som land och folk, rent allmänt ses som väldigt positivt inom Alt-right. Detta med tanke på deras relativt högstående kultur och passion för att försvara den.
RetroWave
RetroWave (även känt som Synthwave) har blivit det föredragna valet av musik bland många medlemmar i Alt-right. Det är elektronisk musik med en 80-talsestetik, med influenser från framförallt filmmusik från den tiden.
80-talet var när de flesta medlemmar i Alt-right föddes och vi har en förkärlek för den optimism som präglade den eran. Det pekas ofta ut att framtidsvisionen som på den tiden målade upp av media har övergetts till förmån för en policy att göra den civiliserade världen till tredje världen genom massinvandring från den senare. Detta omöjliggör att den högteknologiska utopi som utlovades under 80-talet någonsin ska kunna realiseras.
RetroFuturism passar väldigt väl in i ”vi vill ha vår framtid tillbaka”-temat inom Alt-right.
Genren är liten för tillfället och för det mesta associerad med Youtube-kanalen NewRetroWave. Synthwaveartisten ~ C Y B E R N Δ Z I ~ tillverkar för tillfället originell musik orienterad kring vit identitet, och jag förutspår att detta kommer att bli mer och mer av en trend i framtiden, i takt med att denna musikstil blir för Alt-right vad punk var för skinheadrörelsen.
Nuvarande år
En annan meme som media har uppmärksammat är ”det nuvarande året”. Det hånar kulturmarxisternas favoritslogan som lyder ungefär så här: ”Jag kan inte tro att vi fortfarande har [valfritt fenomen] – det är ju [nuvarande år].”
Tanken bakom dessa uttalanden när de görs av kulturmarxister är att vissa idéer inte kan accepteras med tanke på nivån av samhällsutveckling som vi tydligen ska ha genomgått under de senaste årtionden. Uttrycket används däremot i regel för att föra fram politik som enligt Alt-right-rörelsen är motsatsen till samhällsutveckling, såsom massiv muslimsk invandring eller att tillåta svarta att attackera poliser.
Alt-right-rörelsens ”ledare” och medias falska narrativ
Konceptet att rörelsen skulle ha ”ledare” är en tämligen ny uppfinning av media. För att kunna hävda detta har man uppfunnit en alternativ historia för rörelsen, vilken fokuserar på personer som bara är i periferin av Alt-right och som dessutom i vissa fall kan anses vara emot rörelsens grundläggande värderingar.
Ingen av dessa män är ledare, och ja, det inkluderar även mannen i mitten.
Detta härstammar med sannolikhet från etablissemangets önskan att få definiera rörelsen på sina egna villkor, likväl som en fundamental oförmåga att greppa vad som verkligen pågår. De tror nämligen att politiska rörelser måste ha ledare och en direkt linje av ”tänkare” vilka kan spåras tillbaka till diverse personer som har influerat diverse andra personer som har förespråkat diverse specifika idéer.
Milos Breitbart-artikel “Establishment Conservative’s Guide to the Alt-Right” (skriven tillsammans med Allum Bokhari) var den första ”guiden” som skrevs om rörelsen och har tjänat som grund till medias skildringar av den. Denna kombinerar åsikter från ”hatexperter” från SPLC och ADL, för att skapa en konstlad och i princip meningslöst forcerad ”historia om Alt-right”, med forcerade ledare som hade lite eller ingenting att göra med den ideologiska och andliga resa som de flesta människor som utgör rörelsen har genomgått.
Mycket av denna förvirring härstammar från begreppet ”Alt-right” i sig, som enligt uppgifter uppfanns 2008 av juden Paul Gottfried för att sedan användas som namnet på Richard Spencers numera nedlagda blogg.
Paul Gottfried, juden som påstås ha uppfunnit begreppet ”Alternativ höger”.
Begreppet ”Alt-right” började användas flitigt som den allmänna benämningen på gruppen av dissidenter relativt nyligt och har överhuvudtaget ingenting att göra med juden som ska ha uppfunnit begreppet och mycket mer att göra med hur begreppet låter och hur Internet fungerar. Med andra ord började många anse begreppet passande för rörelsen och när det sedan började användas på Twitter, med hashtagen #altright, och sedan på bloggar så fick det fäste och folk började acceptera begreppet som en beskrivning för vad de själva står för. Allt detta skedde så sent som under slutet av 2015, medan rörelsen i sig har formats under flera år.
Det är begreppet ”Alt-right” i sig som judisk media försöker manipulera för att omdefiniera rörelsen i termer som är begripliga för dem själva. De spårar begreppets ursprung och blandar ihop det med rörelsens ursprung. Detta skulle då innebära att rörelsen grundades av en jude, något som media förmodligen känner sig ganska bekväma med.
Media har lyft fram Jared Taylor, Richard Spencer och självaste Milo i egen hög person som ”ledare” för rörelsen.
The Daily Caller utnämnde nyligen Jared Taylor till ”den intellektuella gudfadern av Alt-right”.
De första två individerna har båda gjort ett fantastiskt arbete för den vita rasens kamp, jag kan bara rent personligen inte se att de har haft särskilt stort inflytande på pöbeln, vilket är Alt-right-rörelsens hjärta. Med det sagt är jag inte nödvändigtvis emot att någon av dessa herrar representerar Alt-right i media. Däremot är jag orolig att de kan användas för att ta bort fokus från judefrågan. Det är min bestämda övertygelse att förhärdad antisemitism måste fortsatta vara rörelsens ryggrad, precis som det alltid har varit.
Ett annat problem är att ingen av dessa två herrar har försökt att befästa sitt ledarskap genom att grunda någon organisation med politisk plattform. Jared Taylor fokuserar främst på statistisk fakta rörande ras och jag är inte bekant med något politiskt material som producerats av Taylor. Jag blev även djupt oroad när jag läste en intervju med Taylor i den judiska tidningen Daily Forward, där han som utpekad ledare för Alt-right hävdade att rörelsen inte är emot judar utan faktiskt försöker nå ut till dem och bjuda in dem att ansluta sig. Jag tror att bokstavligen varenda en av rörelsens medlemmar skulle ha stora problem med detta.
Även om jag inte är lika bekant med Richard Spencers arbete så tycks han inte ha några specifika politiska positioner. När jag kollade upp honom efter all den uppmärksamhet han fått i media tittade jag på ett 25 minuter långt videoklipp med namnet “What is the Alt-Right?”, vilket lämnade mig utan någon som helst förståelse för hur han definierar begreppet, eller för den delen någon politisk ståndpunkt från hans sida. Jag är också extremt obekväm med Spencers uppenbara stöd för radikala homosexuella rörelser – en av de få ställningstaganden jag har hört honom vara väldigt tydlig med – och ser inte alls hur detta ska kunna gå ihop med Alt-right-rörelsens kultur eller värderingar.
Richard Spencer har bjudit in Jack Donovan till sina konferenser och dessutom försvarat honom offentligt. Donovan är en radikal homosexuell som på Internet har skrivit om att ”knulla män som om de vore kvinnor” och att specifikt ta sikte på män med ”pappakomplex”.
Med allt detta sagt så är både Taylor och Spencer genuina personer och det kan hända att de i framtiden presenterar politiska positioner som är i linje med pöbelns och att de därmed kan fungera som en samlingspunkt för rörelsen. Att däremot presentera dem som ledare för en politisk rörelse innan de ens presenterat någon politisk plattform är uppriktigt sagt löjeväckande.
Milo, å andra sidan, är en subversiv smitta. Som öppet homosexuell jude hoppade han på rörelsen för ungefär ett år sedan och lyftes fram av en samlad media som en representant för den ”officiella rörelsen”. Han har introducerat bisarra idéer såsom att ingen inom Alt-right egentligen tror på något av vad de säger och att det hela istället skulle vara en del av något sorts obskyrt skämt.
Han har dessutom upplyfts till kändisstatus, uppenbarligen i ett försök att rensa rörelsen från alla som faktiskt tror på någonting. Det är en något lustig situation att ha någon som påstår sig representera oss och som samtidigt för fram åsikter som är i direkt konflikt till våra viktigaste ståndpunkter.
Det han har gjort är att anamma rörelsens framtoning och omfamnat vissa mindre viktiga ställningstagande. Samtidigt har han agerat som någon slags åsiktspolis och försökt stänga ute rörelsens innersta kärna genom att avfärda dem som ”marginella”. I sin Breitbart-artikel hävdade han bland annat att Alt-right inte har några problem med rasblandning eller judar, utan helt enkelt bara skämtar om detta för att framstå som politiskt inkorrekta. I artikeln grävde han fram personer som de facto är marginella inom rörelsen och försökte med hjälp av dessa att omdefiniera den.
Det är också värt att notera att han på något sätt lyckades glömma att nämna Daily Stormer, trots att hemsidan har mer trafik än alla andra Alt-right-sidor tillsammans.
Det är uppenbart att Milo försöker utnyttja rörelsen – som är inne, rebellisk och kaxig – för att återskapa sig själv som en motkulturell ikon.
Med allt detta sagt, och även om jag finner situationen avskyvärd, finns det inget reellt hot om att Milo kommer att kunna ta över någonting. Faktum är att hans nyvunna kändisstatus blev ett enormt bakslag, med en upprörd pöbel som noterade att han öppet och offentligt ljuger om rörelsen, och därmed svärtar ned oss, samtidigt som han utnyttjar vårt hårda arbete och våra framgångar för sin egna personliga agenda.
Framtiden för Alt-right
För att bli en riktig och effektiv politiskt kraft kommer Alt-right att behöva riktiga ledare. Riktiga ledare är inte personer som ställer sig upp och påstår sig vara ledare, utan personer som massan rent naturligt vill följa.
Vi kommer att behöva en plattform som tillåter oss att organisera oss och kollektivt föra ut vår agenda. Detta kan vara i form av ett politiskt parti men det kan också vara genom en organisation som arbetar för att påverka det redan existerande partiet Republikanerna. Vi behöver en riktig organisation och den måste basera sig på en plattform som är godkänd av pöbeln.
Så vitt jag förstår pöbeln så är de punkter jag lade fram under ”ideologi och värderingar”-delen av denna artikeln i princip universellt accepterade och borde därför tjäna som en grund för en sådan organiserad politisk plattform.
Dessa ståndpunkter är dessutom vad som lett oss till den punkt där vi befinner oss idag och det finns ingen anledning att tro att ståndpunkterna inte kommer att fortsätta vinna större och större acceptans hos folket. Faktum är att det finns goda anledningar att anta att de kommer att spridas exponentiellt, precis som hittills, tills en stor del av den vita befolkningen tar till sig dessa idéer som sina egna. Att tona ner budskapet däremot, tjänar absolut inget strategiskt syfte. Det skulle få rörelsen att tappa styrka och det skulle inte öka dess dragninskraft.
Om Trump vinner [artikeln skrevs innan det amerikanska presidentvalet, övers. anm.] kommer vi att ha möjlighet att direkt påverka hans administration. Detta ifall vi organiserar oss ordentligt och utvecklar en samstämmig grupp av väljare (det senare har vi redan och jag uppskattar att den uppgår till 4 – 6 miljoner personer).
Om Trump förlorar kommer vi att få en möjlighet att väldigt högljutt beskylla judarna för hans förlust, vilket kommer att tjäna våra syften nästan lika väl som om Trump vinner.
I vilket fall som helst ser framtiden ljus ut.
Så länge som alla involverade fortsätter på precis samma spår som just nu så kan vi endast fortsätta att växa. Det finns inget alternativ. Våra idéer håller på att vinna.
Det enda hotet om misslyckande är ifall vi i syfte att bli mainstream bestämmer oss för att kompromissa. Med tanke på denna Internet-baserade rörelsens karaktär, där pöbeln har en väldigt stark röst och kan protestera ifall de motsäger sig något, är det dock ingen betydande risk att ett förespråkande av kompromiss skulle visa sig framgångsrikt.
Vi har redan en kultur där alla som försöker bli mjuka blir ”e-lynchade” och detta kommer inte att försvinna.
Vad än slutresultatet av vårat fantastiska arbete blir, så vet jag detta med säkerhet:
Historien kommer att minnas oss.
/Andrew Anglin
Ursprungligen publicerar på The Daily Stormer.
Hoppa till huvudinnehåll
